FÖLJ:
Jennifer Sandström
Jag hjälper dig öka din trafik med SEO. I bloggen får du läsa om marknadsföring, företagande, foto, skrivande, böcker och resor. Gällivare är min hemstad/favoritplats, bor i Helsingfors pga kärleken.
Våra framtidsplaner – forever in Finland?
Det var längesen nu som jag fick frågan, men jag inser att jag inte riktigt pratat om detta. Hur länge tänker jag mig att jag ska bo i Finland? Och vad tänker min kille, mumin, om alltihop. Vill han flytta till Sverige? Eller vill vi flytta någon helt annanstans?
Läs också: Faraway Finland – en podcast om Finland, på svenska
Sanningen är att jag aldrig riktigt planerat, utan att jag tagit varje dag som den kommit – och varje möjlighet som dykt upp. 2013 när jag åkte till Indien, drömde jag väldigt mycket om NYC (utan någon som helst orsak). Det var där jag såg mitt dröm-framtida jag befinna mig. Men redan då formulerade jag även en vision om att driva företag, och nu när jag ser tillbaka på det är det förstås den biten som var viktigare, än var i världen jag befann mig.
Sommaren 2014 när jag träffade den där kärleken som skulle ta mig hit, här på vår första roadtrip (och typ officiella dejt).
Hur jag trivs med att bo i Finland
När jag kom till Finland och fick ett jobb jag älskade (direkt, alltså vem har ens så bra flyt?) hösten 2015 tänkte jag aldrig okej nu ska jag bo såhär länge i Finland sen ska vi göra detta. Nu har det gått två och ett halvt år och vet ni vad jag känner? Jag känner att jag vill bo in mig här lite till. Vill att Finland också ska vara hemma, så om vi en dag lämnar – har jag något att komma tillbaka till om jag vill, ett hem i Finland. Jag vill känna gatorna, platserna, men framför allt människor. Jag vill låta relationerna gro fast med sina starkaste rötter, innan jag drar vidare igen.
Som anställd kunde jag få lite klaustrofobiska känslor “vad gör jag i Finland? Här länge ska jag bo här? Vart ska vi sen?” och känna en viss stress. Men sen min situation förändrades (när jag sa upp mig) och jag inte längre behöver anpassa mig efter arbetstimmar, kontorstider och semesterveckor – känner jag mig liksom fri. Det spelar inte så stor roll var någonstans jag bor, för jag kan närsomhelst röra mig vartsomhelst. Den friheten är ovärderlig.
Mina och Mumins tankar och planer
Om jag är dålig på att planera så finns det inte ord för vad min kille är. Och kanske är det bra att vi båda tänker att vi får se vad som händer. Jag har alltid pratat med honom om att eventuellt flytta till Sverige, för att gardera mig om att han är öppen för det (hehe) – och det är han. Nu är han dessutom nästan flytande på svenska (vi pratar just nu 70% svenska 30% engelska, typ) och det underlättar ju för en eventuell framtid i Sverige.
Men som ni vet träffades vi i München, och han har också varit en längre tid i Madrid och pratar både tyska och spanska – så visst finns det utlandstankar hos oss båda. Tänk om vi skulle flytta till… Men det får vi se. Det är så mycket annat som spelar in. Just nu är vi lyckliga här.
Har så fina minnen från alla vara roadtrips, resor och äventyr i andra länder. När jag kollar igenom alla bilder blir jag så himla sugen på att dra med honom nu nu nu till någon annan-spännande-stans.
En bra sak med en framtid i Finland
Jag insåg bara för ett par veckor sedan en sak som fick hela mig att lysa upp. Det finns ingen skolplikt i Finland, så som vi har i Sverige. Ingen. Skolplikt. Det finns krav på att barn måste undervisas, men du får hemundervisa om du vill. Så, om barn skulle bli aktuellt och möjligt – skulle Finland vara ett givet val (sådär spontant, av endast denna anledning). Ser liksom framför mig hur vi reser jorden runt och hemskolar våra barn, just because we can. Har aldrig funderat på det tidigare, men efter podden om hur man flyttar utomlands med barn insåg jag att det kunde bli knepigare med barn i skolåldern – men så har Finland löst det problemet för mig och jag skulle potentiellt kunna ta med ungen under armen ut i världen… Också en frihetskänsla jag gillar! :)
På resa och roadtrip genom Spanien.
Med det sagt, framtiden är öppen och vi lika så. Dyker det upp en fantastisk möjlighet någonstans i världen – hoppar vi kanske på. Kanske testar vi Sverige ett tag. Eller en liten ort ute på den spanska landsbygden. Eller så blir vi kvar här. Allting känns möjligt – och spännande.
26 svar
Oj! Ingen skolplikt. Det hade jag ingen aning om. Ser stora risker med det också. Meeeen vettiga föräldrar ksnske gör det bra, vad vet jag. Men oj vad jag skulle vilja höra mer om det och hur folk tänker som hemskolar sina barn. Och hur länge kan man göra det? Får hemskolade barn betyg? Kan de söka till gymnasiet?
Och frihet är väl härligt… men ännu härligare med bsrn måste väl vara att ha andra anknytningspersoner så att man inte är helt ensamma i sitt föräldraskap.
Om man redan har tankar om barn är Pampers Barnvagnspromenader en superbra podd. Där nämns ofta hur galet det är att svenskar är så himla ensamma i sitt föräldraskap idag. Det är ju fantastiskt med släktingar eller vänner eller grannar som kan och vill hjälpa till. :)
det finns läroplikt men inte skolplikt. Den innebär att barnen måste nå upp till vissa kunskapsmål (samma som om det gått i vanlig skola) och att dessa testas regelbundet så länge hemskolningen pågår. Vårdnadshavaren är skyldig att lämna i en plan till den skola som barnet skulle ha gått i om det inte hemskolades för att visa hur man planerar att bedriva undervisningen osv osv.
Man följer alltså fortlöpande att barnet lär sig vad det ska, där finns en plikt, men det finns inte en plikt att befinna sig på platsen skolan (även om de flesta väljer det förstås).
Man kan hemskola hela grundskolan (alltså så länge läroplikten pågår), och det finns hemskolade barn som gått vidare till gymnasiet. Så länge man uppfyllt kunskapskraven i läroplikten har man ju motsvarande en grundskoleutbildning.
Hur man tänker om man hemskolar sina barn kan jag inte svara på säkert förstås, min äldsta börjar skolan helt vanligt i höst och jag känner mig jättenöjd med det. Men jag kan tänka mig många situationer där det skulle vara ett alternativ för mig – om jag skulle vara i en sits där jag behöver flytta ofta eller resa mycket (kan tänka mig jobbsituationer där det uppstår), för att ge barnen en trygg bas. Om jag är orolig att skolorna där jag bor inte kan hålla en bra standard. Eller bara för att få mycket tid och liv med sina barn, precis som den som väljer att inte ha barnen på dagis/förskola (där jag bor heter det fortfarande dagis).
Anknytningspersoner och avlastningspersoner är ju jätteviktigt förstås, håller med om att vi lever märkligt isolerade med våra barn, just detta att vi ofta är färre vuxna än barn och att man har många små barn samtidigt som gör det väldigt tungt.
Åh vad fantastiskt att du gick in här Ulrika och förklarade alltihop – TACK! Nu fick även jag en bättre bild.
Och tycker nog det ligger något i det du säger Johanna om att man inte vill eller kanske bör vara ensam i sitt föräldrande. Skulle nog gilla att ha mina egna föräldrar eller vänner och släktingar nära :) Så kanske en sådan resa med hemskolning och alltihop bara skulle röra sig om en kortare tidsperiod vid sådär närmare eftertanke… ;)
För min del får ni gäääärna bo kvar ett tag till åtminstone! <3
Ja riktigt än blir du nog inte av med oss ;) Och om det sker, då har du en ny plats att återkommande åka och hälsa på! <3
Så härligt du skriver att allting känns möjligt och spännande! Angående finska läroplikten håller jag så med dig – jag skulle inte heller ha nåt emot att testa på hur det funkar i nåt skede ;) Min kompis vi hälsar på hos just nu på Mallorca ska hemskola dottern tillfälligt från hösten. Det verkar vara väldigt enkelt att få det fixat när man bor i Finland.
Åh wow – häftigt att höra! Hur gammal är dottern? Och bor de alltså tillfälligt på Mallorca? :) Så typiskt att ni blev sjuka på resan förresten, hoppas ni mår bättre nu allihopa och att det inte spred sig – och hoppas du lyckas hålla lillen borta från flygplansgolvet på hemvägen sen…
Mycket intressant om skolplikten kopplat till Finland och alla möjligheter det öppnar upp för er. Bra grej!
Ja ibland blir jag överraskad av dessa detaljer som jag inte lyckas snappa upp förrän efter ett par år – Finland bjuder på många spännande skillnader trots grannland! :)
Alltså så härligt att ni är så öppna till olika möjligheter. Det är så fint, att man inte behöver hugga något i sten direkt. Ska bli spännande att följa med vad ni hittar på, men som Kugge skriver så önskar jag att ni stannar kvar här heheh <3
Visst är det! Och som du vet är ju inte avståndet mellan Finland-Sverige allt för stort, vilket också är ganska skönt när man tänker på framtiden ;) Och ja – men i så fall om du också lovar att stanna kvar? Hehe!
Vilket lustigt sammanträffande. Jag som precis skrev meningen “jag tror inte på home-schooling” som svar på en kommentar på min blogg! :-)
Men att röra på sig och hålla framtiden öppen och prova nytt, det tror jag definitivt på!
Nämen! Det var faktiskt ett lustigt sammanträffande. Haha och ja, kan hända att jag skulle behöva läsa på lite mer om det här konceptet innan jag skred till verket ;)
Jag tycker det här inlägget är så härligt och peppigt. Tack för att du delar med dig!
Men vad fint sagt Hanna, så gulligt av dig – tack <3
Spännande inlägg att läsa! Jag känner igen mig i det där att ha friheten att exponera sin tid som man vill och inte förhåll sig till semesterdagar, bestämmande chefer osv är nog den största frihetskänslan!
Det där med barn är ju lite knepigt, det blir ju så när det är en till person (som egentligen inte kan tala för sig själv på samma sätt) kommer in i bilden. Lämnar man Sveriges gränser så gäller inte svensk skolplikt längre, men det kan ju dock bli ett problem om man planerar att återvända till Sverige. Jag skulle aldrig klara av att hemskola (och då är jag ändå utbildad lärare haha, förvisso förskollärare men ändå). Vi kommer flytta till Teneriffa nästa år med vår tjej som då kommer fylla 8 år, till en början för ett år men vi får väl se hur vi känner efter det året. Då kommer hon få gå svenska skolan där nere. :)
Tack Alexandra! Gud vad spännande med flytten! Kan du spanska?
Och om man skriver in sig i ett nytt land gäller den skolplikt som finns där om det är någon, eller hur? Hur funkar det i Spanien? Svensk skola låter ju som ett bra alternativ. :)
Jaa alltså livet kan vara så spännande, vem vet vart man befinner sig om 5 år :)
Ja, det är en härlig tanke! :))
Visste inte att det inte finns skolplikt i Finland, intressant! Det öppnar ju verkligen upp för ett enklare nomadliv för er om barn blir aktuellt. Fast punkt i Finland med mycket resande låter ju himla bra, och då är du inte allt för långt bort så att man kan ses då och då :D (Om nu inte jag flyttar till Kanada förstås…)
Fast jag säger ju inte nej till att hälsa på ute på spanska landsbygden heller haha ;) Visst är det härligt att känna att allt är möjligt och att man inte är så bestämd och fast i var man kan tänka sig att bo?
Aaalltså om du flyttar till Kanada lovar jag att komma och hälsa på. Då har jag äntligen en anledning att faktiskt återvända dit ;)
Ja vi får se var vi hamnar. Det är ganska spännande att hålla det öppet och se vad som händer… :)
Du är sååå välkommen ska du veta! Det är du såklart nu när jag bor här också haha :D Ja, jag tycker också det är spännande att hålla framtiden öppen :)
Min syrra hemskolade i USA ett tag, läste mkt om det då – bland annat om systemet i Finland. Spännande hur det kan vara så olika, fast ”vi” länder är så lika.
Vad intressant! Hade du varit öppen för det med dina barn?
Jaa jag tänker också på det, vi är grannar och mycket följer samma spår. Men så plötsligt snubblar man över detaljer som är ganska betydande och blir förvånad :)
Det som är bra med livet, det är att man inte behöver planera allt i detalj i förväg ;) Det är ungefär som att resa med husbil … Man bokar inget, utan tar det lite som det kommer och byter väg om man möter någon eller något på vägen som ger en nya infall :)
Det har du så rätt i Helena ;) Och ja, haha, vilken lustig jämförelse men det stämmer ju ganska bra. Livet är lite som en resa med husbil!