Somriga men inte helt ångestfria helgdagar
Det kan visserligen ha varit så att känslorna framkallades av pms snarare än solens varma strålar. Men när den där plötsliga sommarhelgen gjorde entré kände jag mer ångest än vad jag kände magisk sommarglädje.
Och det måste ju vara nästan förbjudet i ett Sverige, eller Finland, med vackert väder.
Jag såg drömmiga stories på instagram, leende efter leende, vinglas efter öl efter terrasser, och kände så himla mycket stress. Jag gillar inte när någon, som typ vädret, kommer in och ska styra och ställa i mitt liv. Jag vill inte anpassa min vardag efter vädergudarna, jag vill inte ge någon den makten. Jag är en fri själ som inte gillar att följa samhällets alla regler och normer. Samtidigt som jag uppenbarligen inte ännu nått det stadie där jag inte alls bryr mig om samhällets förväntningar.
Och kanske därför önskar jag att det vore somriga dagar lite oftare, så jag kunde gå ut och njuta av dem precis när jag känner för det. Till exempel i fredags när jag jobbade med mitt företag och kunde gå ut och promenera mitt på dagen, för att jag kände för det och för att det var vackert väder. Bilden ovan togs då, på vitsipporna i en liten skogsdunge som jag älskar att promenera igenom.
Jag inser att det är ett något själviskt tankesätt, och det kanske jag kan skylla på min generation. Inte är det bara chefer vi inte vill lyssna till och ta ordrar av, vi har dessutom svårt att acceptera vädret vi befinner oss i. Kanske är det därför vi flyttar till ställen som Bali och Chiang Mai, på jakten efter ett friare liv. En av anledningarna till att jag vill ha ett jobb som är platsoberoende är för att kunna bestämma över var jag vill vara och när jag vill vara det. Aprilmånad i Gällivare, junijuliaugusti runt omkring här i Norden och så resten av vintern på andra vackra platser som inte har det där trista mörkret. Okej, ett långt, halvflummigt sidospår, och lite av en överdrift, but still.
Parentes: Att klaga på vädret tycker jag dock egentligen är helt meningslöst. Och det är alltså inte det jag gör här, om någon nu skulle tro det ;-)
För egentligen så handlar ju min ångest väldigt lite om vädret och väldigt mycket mer om mina egna tankar och känslor, sådant som jag kan jobba på (och som jag hoppas blir lättare med åldern). Sommaren har ju bara börjat. Det kommer fler sånna här dagar. Och även dagar med regn är dagar man kan njuta av.
Fina sommardagar, trots allt.
Men jag lyckades knuffa bort min sommarångest något och tog med min cykel och min pojkvän på en tur längs med havet. Vi hamnade på Nokkalan Majakka, ett nytt och väldigt mysigt café precis vid havet här i Esbos skärgård. Där drack jag dagens första kopp kaffe, och så delade vi på franskisar (finlandssvenskarnas ord för fries) och lite sött.
Sen cyklade jag hela vägen till Drumsö där många av mina vänner bor. Jag mötte först upp Malin och vi promenerade längs havet (ja, längs havet vi också, alltid längs havet, vad annars?). Jasmin kom och mötte upp oss en stund senare och vi avslutade med en fika på Casinostranden (kan för mitt liv inte förstå mig på det namnet, huuuur kan man döpa ett supermysigt sommarcafé på stranden till något så märkligt?!).
Jasmin & Malin på en klippa på Drumsö. Vackra Helsingfors alltså, du gör dig himla bra i sommarskrud.
Vänner alltså, det är fint att ha ändå, dem gör en alltid på bra humör. Och pojkvänner också. Lördagskvällen spenderades i hemma i soffan med honom, popcorn och Netflix. Det, trots att sommarnatten utanför fönstret var ung och säkert inte gjorde någon besviken.
12 svar
Skulle inte du kunna infoga en “notifiera mej med ett email”-knapp om du svarar på ens kommentarer? Skrev en fråga om din kamera häromdagen men vet inte om du har svarat pga kommer inte ihåg vilket inlägg jag frågade under haha! xx
Hej! Men vad märkligt, för jag vet att vissa får en notifikation på mejlen om jag svarar? Kanske kan du kolla om det hamnar i skräpposten? Annars måste jag kika in på det. Om det var frågan om kameran så svarade jag: Lumix gf7 om jag minns rätt + objektiv 25mm f1.7 :)
Känner igen detta så mycket! Fint-väder-ångest och fomo drabbas jag alltid av så fort solen tittar fram men det är ju för att man vill ta vara på varje millisekund.
Jaaa och det blir så himla orimligt. Tack för din kommentar Isabel – skönt att höra att man inte är ensam ändå. Och jag jobbar på att släppa det där med fomo ;)
Men skönt att läsa och känna igen! Jag kan hata fint väder verkligen.. men så är jag en ångestöverallting-person också har jag märkt. Hoppas det känns bättre nu :)
Tack för din kommentar Johanna <3 Här känns det bättre faktiskt. Finvädret ser ju ut att hålla i sig ett tag, haha. Och detsamma till dig!
Känner igen det där, känner mig ibland frustrerad över att jag känner mig tvingad att vara ute och göra saker när det är fint väder. Men det låter som du hade en väldigt trevlig helg iaf!☺
Precis Kattis, för trotsar man det fina vädret slutar det ju med att man får dåligt samvete istället… ;) Tack för din kommentar!
Känner igen det så väl men också tankesättet. Att få plocka russinen. Att vara på en plats vid ett tillfälle, en annan vid ett annat och själv kunna bestämma.
När jag jobbade i en telefonbutik för tio år sedan hade jag den ambitionen. Eftersom stället var rikstäckande med butiker från Kiruna till Malmö så hade jag en tanke om att kunna jobba sommarhalvåret söderut och vinterhalvåret norrut. Tyvärr (?) bytte jag jobb och det blev aldrig något av det. Idag skulle jag rent teoretiskt kunna göra det, då jag faktiskt är ganska platsoberoende och så sent som i Göteborg i helgen pratade jag och Maria om det. Tänk att kunna jobba på kontoret i Göteborg ett par-tre veckor i juli? Hur lyxigt? Måste nog ta upp det inför nästa sommar. Och kul att fler tänker tanken. :)
Jag tycker absolut du ska kolla upp möjligheten till att jobba i Göteborg – de borde vara öppna för det! Min mor jobbar inom statlig verksamhet och var i vintras och jobbade på kontoret uppe i Gällivare (hon jobbar i vanliga fall i Göteborg) för att kunna vara där uppe och njuta av vårvintern. Fantastiskt när arbetsgivarna kan se fördelen i att göra detta för sina anställda :)
Jag researcher jättemycket i samband med att jag bokar. Och sen när jag ska resa, ofta långt senare, blir det lite som “eh…vad var det nu igen man skulle se här då?”
Tycker att jag/vi vet väldigt väl vad vi är intresserade av och kan ganska snabbt sålla bland de sevärdheter som finns och känna på oss resan innan vad vi kommer att gilla eller ej. Samt googla fram de där lite udda grejerna som passar oss. Tex går vi väldigt sällan på museum, men älskar Afternoon Tea.
Intressant att höra Gunilla, tack för din kommentar! Härligt att veta ungefär vad man vill och enkelt kan sålla bland utbudet :)