Jag hade alltid vetat att jag skulle lämna min lilla hemstad uppe i norr, Gällivare. Men inte exakt hur. Så jag tog stegen som var enkla för att på något sätt komma närmare den där drömmen. Två utlandsterminer i olika länder till att nu vara inne på mitt 6:e år utomlands i ett land jag aldrig hade tänkt bosätta mig i. Finland. Landet där ”obekväm” tystnad inte existerar och man aldrig vet om det är läge att kramas eller inte.
Ta de där små stegen innan du tar det stora klivet. Men var alltid öppen för de chanser som passerar. Kanske blir du aldrig nöjd, det blir i alla fall inte jag, men det hade jag inte varit någon annanstans heller. Det är det som är livet för oss som vågar, vill och aldrig står stilla.
Och till dig som tänker att det låter och ser så enkelt ut. Det är aldrig enkelt. Och till dig som tycker det verkar närmare omöjligt, det är det såklart inte. Har någon annan gjort det så kan du också göra det. Det ligger många timmar och ofta mycket arbete under den resa någon annan har gjort. Det får man inte glömma.
Att jag skulle säga upp mig och bli egenföretagare var inte alltid självklart, men jag tänker att det inte finns så mycket att förlora. Vi har det här livet – och det är upp till oss själva hur vi vill leva det. Jag vill göra det jag älskar.
Foto: Rania Rönntoft.
Och det är mixen av slump och drömmar som kommer få fortsätta leda mig i livet. Jag vet vad jag vill men har ingen aning om hur vägen dit ser ut.
Delar från den här texten var med i en kort intervju som Kvinnliga äventyrare gjorde med mig i ett ambassadörsporträtt.
10 svar
Härlig inställning till livet! Så modig och orädd :)
På vissa plan, ja kanske. Men sen står jag där och vågar inte hoppa ner ensam i havet, till exempel… ;) Men tack <3 Och så brukar jag säga, att man får vara rädd, det är nog jag också, men det behöver inte hindra en.
Älsk på dina inspo inlägg som ploppar upp lite då och då!
Men åh tack Pernilla, vad söt du är!!
Jättebra inlägg! Man lever bara en gång och då är det bäst att våga satsa! :)
Tack Julia!! Det är lite så jag känner ja… Och så får man bara försöka tänka lite ekonomiskt, spara pengar och inte slösa – så man har råd att våga ;)
Så vackert skrivet, rubriken är som poesi i sig själv.
passar även på att säga att jag tycker att du rent uteseendemässigt också är så himla vacker (även om det naturligtvis inte är huvudpoängen med det här inlägget…!) så behagliga drag!
Åh, tusen tack Ulrika – vilken fin kommentar!! Lite spontan poesi sådär en söndagkväll med massor av känslor inombords… :) Och du förresten, skulle ju meddela dig om detta: https://www.naringsliv.ax/vad-gor-vi/foretagsradgivning/bloggbusiness-och-frilansdrommar – skulle vara kul att ses om du har möjlighet att komma!! :)
men vad SÅ roligt att du tipsar mig om detta för precis efter att jag skrev min förra kommentar såg jag det där som en Facebookannons och ba MEN DÄR ÄR HON JU VAD KUL!
Tänkte absolut komma dit! hur länge är du i Mariehamn? säg till om du/ni behöver en rundtur till bästa restaurangen/barer etc :)
Bra skrivet! Det är bara att jobba på!