Alla ni som inte klarar av självberöm och stolhet, ni kan blunda nu, kryssa rutan eller skrolla ner fort som attan! För här kommer ett pepp-brev till mig själv.
I morgon har jag en grupp-presentation på 30 minuter, varav jag ska prata i tio. På engelska, såklart. Hur lugn jag än känner mig innan en redovisning så lyckas alltid hjärtat börja klappa lite snabbare när jag väl står där framme och ska öppna munnen. Varför? Jag är ju inte egentligen rädd för att göra bort mig, jag är inte rädd för att säga fel eller tappa bort mig! Så i morgon ska jag lita på mig själv till 100%, jag vet ju att jag kan ämnet. Jag är säker på engelskan, efter en termin i Kanada och en månad på Nya Zeeland så pratar jag ju i princip flytande engelska! Jag vet precis vad jag ska säga och är väl förberedd! Jag har gjort massor av presentationer tidigare och det här är bara en droppe i havet. Jag kommer göra bra ifrån mig, jag kommer vara säker på rösten, prata lugnt och bara behöva kika lite på mina stödord! Jag ska bara stå upp för en klass på 20-30 personer och prata, i ynka tio minuter, det klarar jag galant.
Det kommer gå bra och jag kommer vara nöjd och stolt efteråt. Det är ju ingen big deal. Det spelar ingen roll vad någon annan tycker, det gör ingenting om jag snubblar på orden eller uttalar någonting fel. Huvudsaken är att jag vågar, resten spelar inte så stor roll!
Jag är duktig på att prata och varje presentation är en bra övning och ett steg närmare en av min drömmar om att en dag få stå som föreläsare och prata om något för att inspirera andra!
2 svar
Lycka till Jennifer! Det kommer att gå alldeles galant !:)
Lycka till!
Förstår inte för övrigt hur någon skulle störa sig på ett sådant här inlägg? Gör folk verkligen det? ^^