Min hemliga plan B.

Det finns en plats på denna jord som är så långt bort och underbart. En plats jag älskar att minnas tillbaka till. En plats jag tänker att om allting går åt helvete en dag, då är det just dit jag kommer fly. Och vad som än händer, så kommer livet bli så fantastiskt det bara kan bli just där. Landet jag pratar om är Nya Zeeland.

Det är lite som min alldeles egna och unika religion, Nya Zeeland. Det är min hemliga plan B som känns som en enorm trygghet. Nya Zeeland kommer alltid finnas där och vänta på mig om jag skulle behöva det, och rädda mig. Det är ungefär så det känns.

252509_10152119679575103_1164694193_n246511_10152119660525103_1877923945_n395250_10152119673490103_45044275_n

Jag blir alldeles knäsvag när jag kommer i kontakt med något nyzeeländskt eller träffar en kiwi. En kollega är från NZ och jag kan typ inte ha en konversation med en kiwi utan att längta så mycket till det där landet att jag inte vet var jag ska ta vägen. Det är ett sagoland och jag hade de mest drömmiga månaderna där! Tror därför inte heller att livet nödvändigtvis automatiskt skulle bli lika drömmigt om jag begav mig dit igen. MEN, om det är någonstans i världen man ska må förjävligt så är det på en så vacker plats, så tänker jag!

Innerst inne önskar jag nog att livet ska föra mig dit en dag igen, även om det inte beror på negativa omständigheter. Annars har jag ju haft en väldigt klyschig tanke om drömmen i USA eller snarare NYC – det känns mer avlägset nu. Det optimala vore ett land här i Europa. Södra Tyskland, Schweiz och Österrike är länder som faktiskt lockar extremt mycket. Det är också där jag kan se mig själva hamna under ett par år eller så.

*poffpoff* Rätt vad det är kommer en trollfe med sitt spö och gör magi!

Vilken är er hemliga getaway plats, dit ni skulle fly om allt i livet gick snett?

Följ:
0
Jennifer Sandström
Jennifer Sandström

Jag hjälper jag dig öka din trafik med SEO. I bloggen får du läsa om marknadsföring, företagande, foto, skrivande, böcker och resor. Gällivare är min hemstad/favoritplats, bor i Helsingfors pga kärleken.

Dela

18 Kommentarer

  1. 19 april, 2015 / 22:59

    Inte för att jag tänkt på en plan B men NZ står ju om inte annat väldigt ganska cirka högst upp på att-göra-listan. Fanns ju en vag plan om att fira den kommande julen där men ack så avlägset det känns just nu.

    Well. Dit jag skulle fly om livet gick åt helvete? Troligtvis långt bort och mycket möjligt till ett ställe jag aldrig varit på tidigare, just för att göra något nytt om allt ändå gått åt skogen. Jag menar, vad mer kan då få fel?

    • 19 april, 2015 / 23:01

      …men okej, bara för att du tjatar om plan B och det faktiskt finns ett litet ställe jag gärna skulle återvända till då. Saint Thomas. Jag har varit där i sju timmar och fyrtiotvå minuter innan båten kastade loss igen men det räckte för att ön skulle gå rakt in i hjärtat.

      • jennifer
        Författare
        20 april, 2015 / 11:45

        Haha tjatar…. Du är go! Fick googla det där men såg ju extremt nice ut. Jag skulle flyga vidare till Samoa från NZ till min paradisö ;)

    • jennifer
      Författare
      20 april, 2015 / 11:47

      Också en fin tanke!! Men NZ är ju ett bra alternativ för dig också ;)

  2. New York! Mest för att det var första stället jag var på länge typ. Och så kanske hongkong/asien. Allt som är kul finns i hong kong! Shopping, god mat, stränder… Disney land(!!!!!!!!). Så går allt skit och man kan åka iväg så har man iaf kul:D hehe.

    Kram!

    • jennifer
      Författare
      20 april, 2015 / 11:48

      Ååh, så bra svar ändå. Jag skulle gå på något yoga retreat på NZ men du skulle bara roa dig du ;) kram!

  3. 20 april, 2015 / 13:06

    Min favoritplats på jorden (ja av de ställena jag har varit på) är DC. Åh, den är så fin min stad! Skulle absolut kunna tänka mig att bo där igen, för alltid typ. Men jag gillade San Juan i Puerto Rico (som TEKNISKT sätt också är usa, men det brukar jag låtsas som om det inte är haha). Där var otroligt fint! Kan man inte ha båda som plan B? En stad och en ö? The best of both worlds typ!

    • jennifer
      Författare
      20 april, 2015 / 20:38

      Alltså Washington DC?? Jag gillade verkligen den staden när jag besökte en snabbis för många år sedan :)
      Jaaa! Såklart! Man får ha hur många plan B man vill egentligen, finns inga regler för sådant ;)

  4. Johanna
    20 april, 2015 / 16:04

    Länge var mitt svar på den frågan Spanien. Alla turer utomlands visade dock vad som var viktigt för mig – familjen. Och dem vill jag aldrig någonsin fly ifrån. Vissa har vänner ochfamilj på delad nr 1… för mig blev det familjen (..alltså huuuur gulligt är det inte typ att se Blomdinbellas nyfödda – vill också dit!). Så vad skulle vara min tillflyktsort..? Jag vet ju att jag aaaldrig skulle bli lycklig ens på en vacker strand långt långt bort om jag inte var lycklig här, så jag svarar… arbetet. Och havet. Det är det sämsta med Göteborg – det ligger vid havet men det är svårt att njuta av det här om man inte bor på Saltholmen. Så.. bara jag får utlandssemestra så nöjer jag mig med vardagslivets lunk ;)

    • jennifer
      Författare
      20 april, 2015 / 20:41

      Intressant svar Johanna, som oftast :) Jag tycker det är fantastiskt att få ha en så fin relation till sin familj, det är det inte alla som har.
      Jag är ju ganska bra på att romantisera och drömma mig bort. Så efter en månad på NZ skulle jag säkert hitta en plan C att åka vidare till, haha!

  5. 20 april, 2015 / 16:34

    You know mine Jennifer ;) I’d definitely flee to Moominland!

    • jennifer
      Författare
      20 april, 2015 / 20:42

      Aaaaahh! I guess I could go there too, and just focus completely on learning Finnish! :) it’s an amazing answer Rachel!

  6. Åsa
    21 april, 2015 / 07:38

    Jag har två, varav jag flytt bort från den ena men kan tänka mig att fly tillbaka om nödfall inträffar samt ett ställe som jag använt som tillflyktsort och skulle fly till igen om jag hade råd. Åland och NY…

    • jennifer
      Författare
      22 april, 2015 / 21:19

      Men Åsa, var bor du nu??

  7. victoria
    21 april, 2015 / 09:31

    Åh! Jag har insett att jag drömmer lite väl mycket om min plan B, nästan så att jag borde göra den till en plan A för ett tag. Jag längtar ju tillbaka till New York så att jag får ont i magen ibland. Konstigt det där, att man kan känna längtan fysiskt.
    Jag bodde ju i New York i ett år, och ogillade staden starkt de första 7-8 månaderna. Sen hände nåt! Staden liksom jobbade sig sakta in i hjärtat på mig, och nåt som har jobbat så hårt för att komma in lämnar ju inte hjärtat i första taget.

    • jennifer
      Författare
      22 april, 2015 / 21:18

      Vad häftigt att känslan för NYC förändrades så! Är det dit du är sugen på att dra igen alltså? Det är ju ett lite knepigare land att flytta till dock.

  8. 22 april, 2015 / 18:31

    Asså lite samma som du faktiskt och lustigt att jag gick och funderade på detta exakt, för bara några dagar sen!! =) Jag har alltid haft den där lockelsen och ”crushen” på USA. Jag äääälskar New York, känner mig som hemma där – men jag måste nog ändå säga Australien! Sydney!!! Jag bodde ju där ett par månader och då blev det som ett hem och inte som att man var på semester. Jag backpackade inte heller utan bodde i min lägenhet i Sydney, vilket gjorde det ännu mer likt att man bodde där ”for real” liksom! Så… har en sån fin realtion dit och precis som du, så om jag pratar med nån därifrån eller ser bilder eller liknande så längtar jag lite tillbaka och blir glad =)

    • jennifer
      Författare
      22 april, 2015 / 21:16

      Åh vad kul att du känner igen dig i tankegångarna!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Looking for Something?