Kan man alltid vara positiv?

Att jag alltid är, tänker och andas positiva tankar (eller ja ni vet, alltid försöker och ibland har dippar, men oftast faktiskt är positiv), kanske gör att det ser ut som att jag har ett väldigt enkelt liv och aldrig möts av några bekymmer eller problem? Jag vet inte, jag vet inte vad andra tror eller tänker. Och på senare tid så är det väl något jag bryr mig mindre och mindre om, vad just andra tycker om mig och mitt liv.

Men någonstans så vill jag ändå ge en rättvis bild av mig själv, jag vill inte att folk ska missuppfatta mig. Så om vi rent hypotetiskt antar att någon faktiskt tänker “klart du kan vara så positiv och vara lycklig när ditt liv är så bra och det tyngsta du tvingas handskas med är om du ska skicka hem din macbook med post eller ta med den.”

Sanningen är den att klart som fan att jag har problem och bekymmer i mitt liv. Men vissa saker bloggar jag naturligtvis inte om. Grejen är att även om jag går igenom jobbiga saker så följer jag oftast ett mönster där jag tillåter mig själv att vara ledsen, gråta och tycka att det är jobbigt för att sedan gå vidare och ta mig själv samman och inse att det här blir ju faktiskt inte lättare eller bättre av att jag deppar ihop över det!

Så ja, genom mina ögon är livet alldeles fantastiskt underbart. Trots allt jobbigt och sorgligt som händer runt omkring mig då och då. För jag ser inte poängen i att deppa ihop över det. Om min vän, någon närstående, eller hela världen har det jobbigt, så hjälper det knappast av att jag också blir nedstämd. Det är i alla fall vad min tro är. Jag finns såklart där, stöttar och känner empati – men mitt hjärta kommer inte sluta le.

Och jag vet att det finns ni som har det betydligt värre än vad jag har, jag vet att det inte alltid är lätt att tänka positivt. Men ställ er då själva frågan, kommer det här bli bättre av att jag gräver ner mig själv? Kommer jag lösa problem och kommer bekymmer försvinna om jag fokuserar på allt det negativt i det? Jag tror ni vet svaret. Och det är upp till dig hur du väljer att leva och hur du väljer att se på saker och ting.

Något jag funderat lite över är hur det fungerar när det kommer till djupare depressioner och människor som faktiskt inte klarar av att se det ljusa i den mörka tunneln. Jag har väldigt lite kunskap om hur det fungerar, hur människan fungerar och det är en av anledningarna till att jag skulle vilja plugga något där jag kan få en djupare insikt i det. För en sak jag är övertygad om är att hjälpen som finns att få i Sverige idag är ganska bristfällig på sina ställen…