Jag gillar att vara ensam, men.

Men, kanske inte nödvändigtvis en hel lördag medan det regnar och blåser utanför och mitt enda mission för hela dagen är att packa (+ hundra små andra saker som att lämna pant, köpa en bok, dammsuga, ta bort nagellack, betala en räkning, tömma iphonen på bilder osv.)

Just nu sitter jag och tittar på fotboll och känner mig lite tom (fotbollen är lite min räddning, så mysigt sällskap ändå). Flyget går 08.30 imorgon, väskan är packad och jag är så gott som redo. Och så känner jag fy fy fy så fruktansvärt tråkigt att bo ensam. Jag måste medge att jag blivit bortskämd med att ha en sambo, jag kan liksom riktigt längta efter en ensamstund – och ett par timmar själv hemma är alltid nice – men så får man prova på ett par dagar med sig själv och plötsligt inser man hur mycket man gillar det där sällskapet ändå. Med pms blir det saknaden möjligtvis extra påtaglig.

En photo booth-bild direkt från soffan, just nu!

I morgon börjar dock mina resplaner som ser ut såhär:

• Söndag: flyget går till Göteborg där jag ska hinna träffa min vän Julia som ska iväg med ett annat flyg mot USA ett par timmar senare. Flygplats-dejt alltså, så himla passande! Sen hänga med familj och släkt resten av dagen.
• Måndag: bila ner till Båstad tidigt som sjutton och vara på mässa med jobbet till på onsdag.
• Torsdag, flyget till San Francisco avgår!

Herregud vilken vecka va? Så här bör ju inte klagas egentligen.

Lika bra att bocka av det sista på to do-listan (eller do it-listan som min fantastiska mor säger) och krypa ner i sängen (om det går att somna får vi väl se, eventuell resfeber kan ju komma).

Hur börjar ni sommaren? Någon semester på gång ännu? Kanske midsommar att se fram emot?