Ingen sol ute eller inne och inte i sinne.
Himlen är så himla mulen och det känns som att det regnar inom mig. Tunga regndroppar som faller från mitt hjärta och landar någonstans i maggropen. Precis som utomhus. Det är onsdag och det ska regna i helgen men ändå ser jag lite fram emot dagarna. Kanske. Jag hade glömt att jag blev såhär down av regnet, eller så är det inte ens pga regnet. Livet känns liksom plötsligt så JÄVLA GRÅTT. Och åh, det var längesen jag kände såhär. Det är först när man sätter ner fötterna på marken som man känner att det svajar. Obalanserad, okontrollerad, sårbar och ja, osv. Så minns man, just det, jag är bara trött. Trött ja, livet är fortfarande fantastiskt, jag måste bara sova lite.
3 svar
Hej,
Jag har precis läst igenom månader av dina blogginlägg. En hel eftermiddag har jag slukat din blogg, och gud, vad härligt inspirerad jag blev!
Lägger omedelbums till den i favoriter <3
Och du.. Livet kan känns grått ibland och det behövs för att vi ska kunna uppskatta det så sjukt mycket när världen ler mot oss.
Stor kram!
Åh herregud, vad glad jag blir. Så himla fint av dig Jenny att du lämnade en kommentar med så fina ord :) tack!
Och ja, det är livets kontraster och balansen mellan sol och regn som gör det så härligt! ❤️
<3