hög på livet och bubblar av lycka

Hej fina ni! Gissa vad? GISSA VAD?! Den här tösen har haft sin sista lektion för den här terminen idag. Tog ett tag för mig att inse det och som tur var tänkte jag inte på det under lektionen; hade jag gjort det hade jag säkert blivit alldeles för sentimental och fällt några tårar… För sista lektionen innebär liksom att vi närmar oss ett slut på vad som har varit och fortfarande är en helt jäkla fantastisk tid i mitt liv! ‘Tre veckor' ekar det i mitt huvud, om tre veckor lämnar jag den här underbara platsen, de här underbara människorna och jag avslutar ett kapitel. Ingen big deal egentligen, jag menar; det är inte som att livet kommer bli sämre (även om jag kommer måsta sluta leva livet som en lyx-student…) Jag tror att livet bara blir bättre och bättre för var dag som går, tänk vad mycket fantastiskt jag har att se fram emot! Där hemma väntar nära och kära, jag ska ta min examen, skaffa ett nice jobb, förbereda mig för nya äventyr, bli kär och allt det där ni vet, allt det där som hör livet till. Livet fortsätter ju fortfarande, åh, är det inte underbart, livet?

Hur som helst, tillbaka till nutid. Åker till flygplatsen om en timma för att hoppa på ett plan till WELLINGTON, Nya Zeelands huvudstad. Jag och min norska väninna Monica ska ha en hel-helg där med allt vad en stads-weekend innebär, FANTASTISKT FINT! Jag har för övrigt lärt mig hur mycket norska som helst. Jag har liksom börjat tänka halvt på norska, haha! Kanske jag ska ta steget i helgen och faktiskt börja lära mig uttala alla ord jag kan också? 

Puss och kram, hoppas ni har det bra!
/Jennifer, som älskar sin nya 120 kronors kofta! Och för övrigt sminkade sig idag igen, hade glömt av det på kanske över en vecka?