Och det är okej, när man inte tänker på det.

Man vaknar på morgnarna och somnar på kvällarna. Dagarna sveper förbi och livet har sin gång. Jag bor i Indien, jag har mina happy moments och min vardagsbekymmer. Allt är som vanligt, enligt definitionen av vad ‘vanligt’ är i mitt indiska liv. Men när jag tänker på något kan det plötsligt hugga till någonstans inom mig. Till exempel när jag inser att jag har en av jordens skönaste sängar hemma i Sverige som huserar hos mina kusiner medan jag ligger på en 15 centimeter tunn madrass natt efter natt.

Fast något som är mer smärtsamt är när jag påminns om Nya Zeeland. När dessa 25 foton av Nya Zeeland dyker upp framför mina ögon flyger minnena förbi och mitt hjärta och mage knyter sig. Vill. bo. där. Landet är så vackert att det gör ont! Och det gör ont att ha varit där, upplevt det och sett allt för att sen varit tvungen att lämna det.

Och allt det här är okej, när man inte tänker på det.

Nya Zeeland, idag sänder jag ut en tanke, en dröm och önskan om att vi en dag kommer att återförenas! Det känns som att allt annat vore dumt.

Min Nya Zeeland-saga.

Jag tänker fortfarande på min tid på Nya Zeeland ibland, inte lika ofta som förut men då och då. Det känns lite som att det inte var mig det hände, utan mer som en film jag tittat på och minns. En av mina favoritfilmer.

Jag kom hem precis innan jul från landet som fångade mitt hjärta och från fem veckors backpackande i Australien. ”Att backpacka i Australien”, vem har inte gjort det nu för tiden? Men alltihop tillsammans var mitt livs äventyr. 5 månader på Nya Zeeland och 5 veckor i Australien. Allt det jag fick uppleva och se. Alla de människor jag fick lära känna. När jag kom hem påmindes jag om det varje dag i ett par månader. Drömde om det, tänkte på det. Kunde inte se på bilder, filmer eller höra musik som påminde om alltihop utan att det högg till i bröstet och ögonen tårades. Jag tänker inte på det lika ofta nu och det gör inte lika ont. Men jag minns fortfarande de två män som letade sig in mot mitt hjärta och alla de vänner som alltid kommer ha en särskild plats där. Jag minns det land som var underbart på alla sätt och vis och de resor som alla var äventyrshistorier i sig. Hur vi besteg berg, utforskade grottor, tröttnade på synen av får men aldrig på synen av gröna ängar.

Det är klart jag längtar tillbaka och jag skulle välja att uppleva det hundra gånger om, men livet går vidare. Nya äventyr väntar. Frågan är bara hur någonting någonsin ska kunna mäta sig med vad jag upplevde där och då.

Kanske att Indien visar mig en värld jag inte visste fanns och kanske New York en dag kommer bjuda på ett äventyr även det som taget ur en film. Kanske att gifta sig, skaffa barn och driva eget företag, kanske att det också kommer vara som taget ur en film. Kanske är det så, att livet, om man vill, alltid kommer vara så som på film.

Om man vill läsa mer om min Nya Zeeland-saga finns alla inlägg relaterade till då under den här Nya Zeeland-kategorin

från sommar till vinter 2012

Min svenska sommar blir kort och i början av juli dyker jag ner i ett vintrigt Nya Zeeland som visserligen kan jämföras med somrarna i Gällivare. Flygresan går otroligt bra och innan jag vet ordet av så sitter jag på flygplansbussen in mot Auckland. Jag sneglar på killen till höger om mig, ser han inte väldigt skandinavisk ut?

Så snart vi hoppat av bussen listar vi ut att vi båda är utbytesstudenter som ska till samma lägenhetshus vid campus. Han är dansk och vi hänger hela dagen och även följande dagar. Att hitta vänner kommer inte bli svårt, tänker jag och vågar andas ut. 

Och det tar inte lång tid innan jag hittat norska och svenska bekantskaper och snart även andra nationaliteter. Tredje dagen, en fredag, inviger vi stadens uteliv och jag hittar pojken som gör min första tid i Nya Zeeland till en väldigt härlig tid. Gabriella och jag (bilden nedan) ses varje dag och skrattar så gott åt alla våra äventyr och påhitt.

Vi festar en hel del i början, onsdagar, torsdagar och fredagar om man vill. Och om helgerna hyr vi bil och åker till någon vacker plats (upptäcker framför allt paradisön Waiheke som jag kommer att besöka 3 magiska gånger). Första resan till Rotorua missar jag dock då jag har rekordhög feber och blir totalt sängliggandes i ett par dagar. Därefter följer en ihärdig fruktansvärd hosta som håller sig kvar i ett par månader. Lite så minns jag den här underbara tiden, hostandes och lycklig. Sakta men säkert blir vi en stor grupp med utbytesstudenter som hänger tillsammans, förfestar i lägenheterna tills vi blir utslängda och planerar alla resor tillsammans så gott det går.

De tre bilderna ovan är från underbara Raglan. Denna lilla surfers staden där vi hyr ett hus för helgen och har en hejdundrandes fest på lördagskvällen. Jag är nykter och får köra hem alla till det andra hostlet på kvällen. Det är en mycket minnesvärd kväll och här träffar jag även den väldigt intressante tysken som jag kommer att smsa med konstant under de nästa månaderna.

Gruppfotot ovan är från Noho Marae, en helg där vi provar på allt som har med Maori-kulturen att göra. Nya Zeelands ursprungsbefolkning. Sånger, lekar och mat. Det är faktiskt väldigt roligt och mysigt!


Utforskar vulkanön Rangitoto med 3 amerikanska grabbar som tar med mig på äventyr genom grottorna och runt ön!


All Blacks, Nya Zeelands stolthet och Rugbylag spelar i Auckland och vi går dit och jag får se mitt livs första (och kanske sista?) rugbymatch!

Jag lever verkligen som i en drömbubbla och livet är så jäkla fantastiskt! Engelskan flyter på, eller ja, jag kämpar på och blir bättre och bättre. Plugget är inte för svårt och jag stormtrivs i landet och staden. Efter ett tag blir det mer vårigt och jag gör en videohälsning till min pappa, som jag aldrig hann skicka till honom, så du får den nu pappa!

Jag har inte hemlängtan en enda gång och jag börjar undra hur jag egentligen ska kunna ta farväl av denna underbara plats på jorden?

Svar på frågor om Nya Zeeland, Kanada och att vara utbytesstudent

Har inte haft tid att svara på dessa frågor innan, så here we go!
Har ni fler frågor, bara ställ dem i kommentarsfältet, jag svarar så småningom! :)

”Jag vill veta om det är dyrt att bo och leva i Nya Zeeland. Är priserna dyrare än i Sverige osv? Vart hittade ni campingvanen och vad kostade den att hyra? Jag och min pojkvän ska till NZ i Januari och vara borta någon månad, så hade varit toppen att få så mycket tips om landet som möjligt :)”

Japp, det är dyrt på Nya Zeeland. Allt kostar, till och med wifi liksom. Ibland kan man ha turen att hitta ett Mc Donalds som har gratis wifi. Allting är lite dyrare på grund av valutakursen också efter krisen i Europa osv, tyvärr. Att hyra bil och campervan är dock betydligt mycket billigare än hemma. Jucy hyrde vi campervanen ifrån (kolla där så kan du välja datum osv och se vad priset landar på!) och Ace har också bra deals! Alkohol är också lite billigare än hemma. Annars så är det väldigt mycket turisternas land, det är lätt att ta sig runt och hitta information över allt, man behöver inte planera så mycket i förväg. En bra sida är GrabOne, där lägger de hela tiden om nya deals! Vi köpte bland annat skydive därifrån för halva priset och jag vet många som köpt ”hyra bil vouchers”, så spana in! Jag kan skriva en liten NZ-guide senare om du vill ha lite tips om vart man bör åka osv?

”Samma med Kanada, hur var det? Dyrt? Hur var människorna? Vad har varit bäst? Osv osv. Tack på förhand!”

I Kanada var allting lite billigare och när man reser bor man lika gärna på billigt hotell hellre än på hostel för prisklassen är densamma. Hostel på Nya Zeeland är nog dock fortfarande billigare där. Människorna både i Kanada och på Nya Zeeland är enormt trevliga. 

Nya Zeeland har varit en ”större” upplevelse skulle jag vilja säga, då jag fått uppleva betydligt mer annorlunda kultur och natur på ett helt annat sätt än i Kanada. Jag har rest runt hela landet och fått en uppfattning om något jag inte hade en aning om innan! Kanada är liksom mer likt Sverige än vad Nya Zeeland är, även om jag inte kan sätta fingret på exakt vad. Sen så har jag mött betydligt mer folk här och det har varit kul att bo i en storstad med många platser att resa till i närheten, till skillnad från Kanada där staden var ganska liten, vi var färre utbytesstudenter och jag hängde inte särskilt mycket med kanadensare. På Nya Zeeland har jag liksom hängt mycket med utbytesstudenter men även kiwis, bott med kiwi-tjejer och dejtat kiwi-killar, haha.

”Vad har du fått för bra erfarenheter av att vara utbytesstudent?”

Jag har i alla fall inte fått några dåliga erfarenheter! Alla erfarenheter man samlar på sig under en utlandstermin är bra erfarenheter enligt mig. Och det är det absolut bästa jag har gjort! Det är svårt att säga exakt vad man lärt sig men jag tror jag fått ett helt annat perspektiv på världen och Sverige framför allt. Jag vet att inte allting kretsar kring Sverige, så som det lätt bli att man tänker när man bor där och aldrig ser något annat. Det gör att man får ett större perspektiv och jag tycker det är positivt! Man får liksom en annan och bättre förståelse för andra människor och andra kulturer när man inser att vi alla är så lika men samtidigt så olika. Samtidigt har jag insett hur bra Sverige är och det gör att jag uppskattar det på ett helt annat plan än vad jag kunnat göra innan.

Jag har också lärt mig att man absolut inte ska vara rädd för att resa ensam! Det är det bästa man kan göra, man växer så otroligt mycket som person, lär sig saker om sig själv och man träffar massvis med nya vänner! Man lär sig verkligen att stå på egna ben. Och jag har nog lärt mig att allting alltid löser sig, det är väl vad man generellt lär sig när man reser. Stressa inte över saker och var inte så orolig!

Det är en annan sak om Nya Zeeland, jag tycker man känner av ett helt annat lugn här än hemma i Sverige/Europa och i Amerika. Människor i allmänhet känns mer avslappnade och lugna. BIG LIKE!

”Vad är de tre absolut bästa sakerna med Nya Zealand som man inte får missa?”

Den är svår… Men om jag fick åka till Nya Zeeland och bara göra 3 saker så skulle jag åka till Queenstown, sen till Abel Tasman Park och ta färjan över till Wellington (då räknas det som samma sak, haha) och även besöka Waitomo Caves på nordön!

Några fler underbara saker är Waiheke Island utanför Auckland, Raglan surfer”staden”, Franz Joseph Glacier, Dunedin, Kaikoura och att bila runt hela sydön är väldigt vackert!

Jag skulle hoppa över Milford Sound, Cape Reinga (nordligaste punkten), Rotorua (man kan bada i varma källor i Taupo istället) och Christchurch.

Och två platser jag inte hunnit se som jag tänker komma tillbaka endast för är Coromandel och Tongariro Crossing!

Till och med himlen gråter

Hejdå älskade Nya Zeeland och älskade Auckland. Nu tar jag tillsist farväl av er också. Att sprida ut alla farväl på så här många dagar känns inte helt optimalt. Sitter på bussen nu och är så ledsen. Vill inte lämna. Men hade väl å andra sidan inte velat stanna heller. Så jävla bitterljuvt. Alltihop.

Jag älskar det här landet. En dag kanske jag kommer tillbaka, kanske.

Och här säger man aldrig hejdå till någon, man säger ”see you”. Så nu säger jag det jag också, see you New Zealand!

20121112-124231.jpg

och där ett äventyr slutar, tar ett annat vid

Jag vet inte hur jag ska kunna sätta ord på äventyret jag upplevt under den här terminen på Nya Zeeland. Jag vet inte vart jag ska börja, jag vet inte hur jag ska kunna sammanfatta alltihop. Jag vet inte vad jag kommer säga till alla som frågar när jag kommer hem hur jag har haft det, vad säger man? Det var underbart? Det var helt fantastiskt? För det var det ju, men det är en underdrift. Och kanske kommer jag säga att det var så bra att jag inte kan beskriva det med ord. Så kommer de le och jag kommer också att le, medan mitt hjärta fäller en tår för att saknaden gör sig påmind.

Det känns som att hela jag slits i stycken när jag tänker på det. För jag vet hur mycket jag kommer längta tillbaka till den här platsen, det här paradiset på jorden. Samtidigt som jag saknar mina vänner hemifrån så det gör ont i hela mig. Och jag vill bara omfamna mitt Göteborg och mitt Gällivare, jag vill känna mitt hjärta fyllas av att jag är ”hemma”.

Jag gissar att det är det här som är lite tjusningen med livet. Möten och avsked. Det är alltid så. Det gör så jävla ont. Men alltid när jag lämnar någon eller något jag älskar, så tas jag emot av en annan varm famn som jag älskar lika mycket.

Och jag känner mig redo att lämna Auckland nu.
Jag är redo att komma hem igen. Eller ja, snart, först ska jag se Australien!