Så kom den där stunden, plötsligt en dag i oktober när jag med ovana knapptryck klickade mig in på både Finnair och Viking Line för att boka en flygresa till Stockholm och en båtresa hem. Över havet västerut, till mitt hemland! Visst har jag besökt Sverige under pandemin, men inte så här och inte södra Sverige. Sakta har jag färdats med nattåget norrut och trasslat mig över gränsen in i Norrbotten, till ett stilla lugn och långt ifrån stora folkmassor och vanligt liv.
I Stockholm, i november, väntade vanligt liv. Hur skulle det gå?
Och var skulle vi bo?
Stockholms hotellutbud är hyfsat spännande, men jag känner mig vilsen, och som de erfarna hotellgäster Kugge och jag är, vill vi inte bara ha “någonstans att bo”. Vi vill ha något extra.
Vi tittar på Haymarket (som Kugge tidigare bott på), men landar i att vi inte behöver något haymarket-dyrt. Och så tittar på vi på hotel Frantz. Men det är litet, och även det dyrt. Downtown Camper har jag testat tidigare och det är trevligt, men känns gjort.
Men så föreslår Kugge hotellet Hobo, och det känns alldeles perfekt.
Hobo är systerhotell till det finare lyxhotellet At Six som ligger vägg-i-vägg. Och Hobo känns sådär härligt avslappnat utan att vara enkelt. Typ exakt så som vi är som människor. Haha.
När hotellet öppnades för några år sen beskrevs de två systerhotellen så här: “At Six är ett elegant highend-hotell. Hobo är ett kreativt och urbant community-hotell.” Exakt det är känslan jag får här.
Jag älskar att rummet är litet, men känns stort. Det är kanske det enorma fönstret som gör det, glaset från golv till tak som släpper in massor med ljus till och med i november.
Det ryms en enkel schäslong och till vänster om dubbelsängen ett litet skrivbord. Badrummet är av vanlig hotellbadrumsstorlek.
Och mer behöver vi inte. Istället för kaffebryggare på rummet kan man enkelt plocka med sig en kaffe eller te nerifrån receptionen. Det är också vad konceptet bygger på, istället för stora hotellrum öppnar de upp för mer socialt häng i gemensamma utrymmen. Nåja, kanske inte optimalt just i dessa tider, men snart är väl exakt det vi kommer sukta efter (drömde i natt att jag skaffade nya vänner på stan och började planera en skidresa ihop).
Främsta anledningen till att vi är i Stockholm just nu är företagarminglet vi ordnar med Let me create. Vi har två nätter på hotellet, men får checka in tidigt på måndagen och hänger här på rummet hela dagen. Vi behöver nämligen samla på oss all energi vi kan för morgondagens intensiva event.
Att lämna hotellet lockar alltså inte särskilt mycket, och även om vi kommer få äta frukost i den tjusiga restaurangen på högsta våningen, Tak, väljer vi att äta också lunch här. Det är mestadels viktigt affärsfolk och maten är tjusig, men god.
Förutom maten och stämningen är förstås den ljuva utsikten skäl nog att komma hit.
Till frukosten får vi välja en tid då vi vill äta och eftersom det är ganska lugnt så här mitt i veckan går det även bra att vår vän Maja som bor i staden gör oss sällskap.
Maja och Kugge, mitt uppe företagarsnack och lyxig frukost.
Frukosten vill jag ge fem frukoststjärnor. Goda juicer, små nyttiga shots, mindre skålar med overnight oats, chiapudding… Ja men allt det där som gör en hotellfrukost mer spännande än alldaglig.
Och utomhus fanns spår av små kristalliga snöflingor.
Särskilt utmärkande, och faktiskt mycket överraskande, för hotellet är dock personalen. Och om det är något som kan göra ett hotell speciellt, så är det den känsla som skapas av människorna på hotellet. Det är en nivå av gästvänlighet som annars bara upplevs hos små privata hotell som kämpar och gör det av passion.
Vad menar jag när jag säger att personalen här är gästvänliga? Jo till exempel att vi frågar om vi kan kyla åtta flaskor bubbel någonstans och de bara löser det.
Och när vi checkar ut lämnar vi snällt lite feedback om rummet om ett par trasiga saker som skulle kunna ses över. Inte något som är en big deal för oss, men som man ändå tänker sig att hotellet gärna vill få information om. Och det mottas med sådan kärlek att jag blir alldeles paff. Den vanliga reaktionen när man ger spontan feedback brukar ju annars vara en dryg replik i något sorts självförsvar (vilket jag aldrig förstått mig på).
Jag vet inte men något säger mig att det är just det här som gör hela Nordic Choice-kedjan unik, att lyckas förmedla den där känslan för kundservice genom hela ledet, från styrelse ner till reception. Eller så råkar bara just Hobo-hotell bestå av en fantastisk liten skara personal som älskar sitt jobb. Men min erfarenhet säger mig att kundservicen ofta speglar ett företags värderingar och avslöjar vad som faktiskt är prio internt.
Tack Hobo. För den här gången.
3 svar
Jag och dottern älskade också Hobo! Hon ska till och med inreda sitt nya rum i den stilen när vi flyttar till ny lägenhet 😁
Ser himla skönt och avslappnat ut!
Ska absolut testa Hobo nästa gång jag Stockholmar. Tack för tips!