Hur ofta får man chansen att gå på en fest där man inte känner någon? Där man knappt känner personen som bjuder med dig?
Och hur ofta tackar man ja till en sån inbjudan?
Har inte dreads, bara lite smutsigt hår som flyger så fint i vinden!
Igår fick jag en sådan chans. Jag träffade nämligen en tysk kille av en slump när jag var på Nya Zeeland. Vi åkte till Raglan en helg alla utbytesstudenter och hade en husfest dit ett gäng andra kom. Han var en av de andra och vi pratade mest hela kvällen. Senare sågs vi även i Wellington när vår vägar råkade korsas där. Det är snart två år sedan.
När jag flyttade till Tyskland gick jag igenom kontakterna i huvudet och insåg att jag har ju en del bekanta som bor här. Så skrev till några av dem Hejhej bor i München nu, säg till om du har vägarna förbi. Har mailat ytterst sporadiskt med den här killen som bor någon timma härifrån men i veckan bjöd han in mig till sin kompis grillfest som skulle vara här i München.
Och grejen är att någon man inte träffat på så länge och knappt umgåtts med, känner man ju inte så bra. Gick dessutom till festen innan honom och gissade mig fram till vilka folket, som jag inte hade någon aning om sedan innan, var.
Det var himla trevligt i alla fall. Jag tror dessutom det är sjukt nyttigt att göra sånt om man kan – kliva utanför sin komfortzon ni vet och socialisera med nya människor.
I gänget hade en av killarna flickvän från Sydafrika som var på besök och hon var hur cool som helst. Också inne på marknadsföring. Deras story hur de träffats och håller ihop på distans var också imponerande – de träffades på oktoberfest förra året!
Lärde mig också att man tydligen inte dricker ölen Becks här i München….. Då den är från ett bryggeri från norra Tyskland. Och ni vet det är viktigt sånt där för tyskarna, de kan sin öl!
Senare slöt jag upp med mina finska vänner inne i stan och vi hamnade inne på märkligaste baren. Kändes som att komma hem till någon och var en så söt liten grandma som jobbade där helt ensam, hon verkade dock rätt glad. Och det var den kvällen!
2 svar
Det är ju jättekul att gå på fester där man inte känner någon, antingen för att få nya vänner eller bara för att kunna säga och göra vad man vill utan att det spelar roll för man kommer inte träffa dem igen.
Det är så inspirerande att läsa din blogg. Jag håller med om att det är viktigt att kliva ur sin comfortzone och verkligen utmana sig själv på det viset! Och det mest oväntande, oplanerande – blir ofta ett minne för livet.
Jag kom in på din blogg genom att jag sökte efter människor som var likasinnande och äventyrare som jag, och trillade in på din blogg och började följa dig. Det är verkligen som sagt jätte intressant att läsa din blogg och dina äventyr.
/ Mella