“Du känner inte mig via en blogg, du känner av ett fragment av mina betraktelser.”

Elaine publicerade precis ett väldigt vettigt inlägg på sin blogg. Hon skriver om hur sociala medier gör oss asociala och jag känner igen mig i mycket av hon skriver, det tror jag vi är många som gör? Att vi glömmer bort att höra av oss till varandra för att vi ser hur vi har det via bloggen, Instagram, Facebook, Twitter etc.

Jag måste dock säga att det är på gott och ont. Jag älskar ju att jag kan hålla ALLA mina nära och kära där hemma uppdaterade om vad jag gör och allt jag upplever här i Indien! Dock saknar jag att höra uppdateringar om alla vänners liv, jag brukar önska att de också hade bloggar! Och jag gissar att det här med att befinna sig på en annan kontinent gör mig till ett lite annorlunda fall. Min pappa är duktig på att ofta påminna mig om hur mycket han uppskattar att jag skriver om allt i bloggen och dessutom läser han varje inlägg för farmor på telefon – så lilla, gamla farmor kan ha koll på sitt barnbarn i fjärran östern!

Men ibland känns det som att vissa glömmer bort att höra av sig och fråga hur jag har det, bara för att de får mina dagliga uppdateringar på bloggen. Samtidigt som det är otroligt smidigt att hålla sina vänner lite uppdaterade om ens liv eftersom det knappt finns tid till att ens prata och uppdatera de närmsta om vad som händer?!

Jag är kluven helt enkelt. Jag älskar ju mina sociala medier och min blogg när jag reser världen över såhär. Men jag uppmanar er i alla fall att läsa Elaines blogginlägg som jag länkade till i början!