Delete.
Drygt tvåtusen bilder. Tre år gamla bilder. Alla stories, alla minnen. Det var dags för dem att försvinna och ge plats åt nya äventyr.
Sedan 2012 tar jag enbart bilder med min iPhone och det är dagligen oavsett om det är på Nya Zeeland, i Indien eller i Sverige som jag bor. Mycket på grund av bloggen såklart. Och jag har haft lite svårt att ta bort bilderna och lever med en konstant full telefon. Jag tänker att jag kanske någon gång vill hitta en gammal bild, om jag berättar en historia eller kanske skriver ett nostalgiskt blogginlägg vill jag kunna ta fram en bild.
Jag har känt ungefär sådär. Som att jag vill ha min historia där, lättillgänglig. Älskar att drömma mig bort, både tillbaka bland minnena och framåt till framtiden.
Men enough is enough. Bilderna finns på datorn och det får räcka.
Så i morse gick jag igenom hela Nya Zeeland, Jönköping, Indien och min första tid i Tyskland och deletade allt! Befriande. Det känns som ett bra steg för att kunna gå vidare också. Ett nytt liv liksom. Det nya livet som börjar i höst.
Det känns lite pirrigt. Jag är så van att leva på impuls. Att ständigt vara i rörelse, att bo någonstans men mentalt alltid någon annanstans. Och det ser ut som att hösten kommer gå mot ett stabilare liv. Det känns knappt läskigt, utan mest rätt.
Ni kan ju gissa vart jag tänkt bosätta mig i höst?
7 svar
Jag borde göra samma sak. Lånetelefonen är så full att jag måste radera ett sms för att kunna ta emot ett nytt :/
Pussochkram från Vancouver! ❤️
Åhneeej hur tar du bilder då? Kanske med kamera? ❤️
Jag raderade ALLA onödiga appar (iaf när man är på semester) ! Så jag kan fota❤️
Blir det Åbo eller Helsingfors den här gången? :)
Jag har varit “historielös” ett tag. När jag och exet flyttade isär fick han datorer och alla hårddiskar. Dvs alla våra bilder sen 12 år tillbaka… Nu har jag visserligen tillgång till dem igen genom molnet, men i ungefär 2 år hade jag inte en enda bild från min historia. Och det konstiga är att jag inte längre saknar dem heller, har inte tittat på dem nu fast jag kan… Jag har ett nytt liv nu. Nya hundar. Ny sambo. Jag har inget behov av mitt gamla längre.
Helsinki, tjoho! Bra gissat! :)
Åh, kan tänka mig att det är skönt eller lika bra så liksom. Man går ju vidare i livet och det kan nästan bli en clash att bli påmind om allt det gamla jämt :)
Ja, visst kan det vara skönt att rensa, bara man har dem sparade någon annanstans! Det som förr kunde vara härliga bilder att titta tillbaka till tycker jag ibland känns jobbigt nu. En bild säger så mycket mer för den som tog den… Och bästa tiden är ju nu – och förhoppningsvis fortsätter det så :)
Håller med Johanna!! Hoppas allt ära bra med dig, kram!