FÖLJ:
Jennifer Sandström
Jag hjälper dig öka din trafik med SEO. I bloggen får du läsa om marknadsföring, företagande, foto, skrivande, böcker och resor. Gällivare är min hemstad/favoritplats, bor i Helsingfors pga kärleken.
Avskyn mot att köpa nytt
Hela min kropp avskyr egentligen att köpa nya saker. Saker som går att använda, typ nödvändiga prylar för kök, böcker, en wakeup-light eller vad det nu kan vara, det känns okej.
Men sådant som ingen egentligen behöver, så som nya kläder. Eller inredning kan ju också vara en sådan sak.
Jag försöker stå emot impulserna att handla nytt, trendigt eller sådant som omgivningen och reklamerna försöker få mig att tro att jag BEHÖVER. Bästa sättet är att inte alls utsätta sig för det, alltså gå inte in i butiker, prenumerera inte på nyhetsbrev.
Och jag lyckas ganska bra. Spontanshoppar i princip aldrig. Men det är inte helt lätt.
Det är svårt dels för att det är en nice känsla att faktiskt känna sig fin. Det är ett sätt att vara kreativ. Att uttrycka sig och visa vem man är, genom kläderna. Eller med ett hem i ens stil.
Och dels för att så många andra tycks strunta totalt i att de inte behöver nya kläder och alltid dyker upp tiptop-snygga från topp till tå. Samma gäller förstås hemmen.
Det är faktiskt en anledning till att jag gillar Finland, folk här är i min mening inte lika brydda som svenskarna. Inte lika mycket uttänkta outfits och inredningsmagasinhem.
Det finns dock två saker som räddar mig från att köpa nytt:
1. Ett medlemskap där man lånar kläder.
2. Att handla secondhand.
Väska och topp som fyndades tidigare i sommar.
Jeansen på bilderna i början är också ett secondhand-köp. Någon med lika korta ben som jag hade dessutom redan fållat upp dem, så bra! Och den grönblåa tröjan med mönster är från stället där jag lånar kläder, alltid finsk design, made in typ Estland, Portugal eller någon annan plats i Europa.
Och det bästa jag kan göra är kanske inte att störa mig på alla andra som INTE BRYR SIG. Utan helt enkelt fortsätta handla med eftertanke, inte köpa det jag inte behöver, hellre handla seconhand, och kanske kanske inspirera någon annan att också våga och vilja tänka till nästa gång hen står i en butik och tänker köpa något.
Det känns ibland som att mina handlingar har marginell skillnad. Och som om jag ändå aldrig kan påverka andra på en nivå som skulle ha någon form av betydelse.
Men Björn Natthiko Lindeblad sa något i sitt sommarprat som jag inte kunde släppa:
”Världen är inte som den är, den är som du är. Var det som du vill se mer av i världen.”
16 svar
Kan tycka det är oerhört befriande att gå någonstans, till och med typ i ett köpcentrum eller en affär, och bara VETA att jag inte kommer att köpa någonting. Att jag kan njuta av att titta på vackra plagg, ett behagligt tyg, fina föremål, bara för att de är fina att titta på, unna mig den upplevelsen, men att jag inte ens behvöer fundera över pris eller behov eller whatever. gillar verkligen inte att köpa saker. slutade till och med ha en smart phone för att jag blev så omotiverad att köpa en ny när min gamla dog. (och sen märkte jag att det gjorde underverk för mitt läsande att leva med bara en gammal knallorange knapptelefon, så då sköt jag bara vidare på beslutet av vad jag skulle köpa för ny telefon). det blir ju förstås också ett sätt at tleva med mindre intryck, jag har väldigt mycket tid då jag inte överflödas av andras konsumtion utan typ bara kan leva ett tjuren ferdinand-liv och lukta på blommorna. gratis och miljövänligt! ;)
Jag började genast föreställa mig ett liv utan smartphone och frågorna poppar upp en efter en.. Hur…? Hur? Hur? Men jag antar att det går 😅 Kände mig lite avis ❤️
Också förmågan att bara kunna njuta av att kolla på vackra saker. Sån bra grej.
Nämen tänker att en del säkert är väldigt plats- och kontextberoende. Jag bor så att jag cyklar eller går överallt = ingen kollektivtrafik där man vill betala med ngn app (men på de flesta ställen KAN man väl fortfarande betala på andra sätt? men inte heller nått behov av typ… parkeringsappar och sånt i alla fall). Jag värdesätter mycket att få vara ifred och att göra saker när jag avsatt tid för dem, vilket betyder att jag tycker om att ha min datorstund när jag svarar på facebookmeddelanden och mail, medan någon annan kanske skulle bli suuperstressad av att inte kunna få använda “dötid” i tex köer eller på tunnelbanan för att få göra sådant.
Lyssnar på podcasts i en gammal ipod jag rotade fram. Har lite musik i den också men annars lyssnar jag mest på musik när jag är hemma.
Betalar mina räkningar vid min dator.
Typ. Men typ en vecka efter att min smart phone gick sönder och jag började använda knapptelefonen kom undantagstillståndet pga corona, så det är mycket som jag normalt sett inte gör (typ åka till kurser i Sverige som jag annars gör kanske en gång/månad) som jag inte gör nu, så tänker fortfarande att det visar sig hur länge den här smart phone-pausen pågår. :) men kul som experiment om inte annat!
Ja för det mesta finns nog andra sätt. Här kan man ha vanligt busskort ännu och lokaltrafiken har JUST gjort det möjligt att till o med ladda sitt kort online istället för att gå till en kiosk/automat – såhär 2020, var tydligen ett stort projekt 😉
Men svårast är nog vissa saker man blivit så van vid. Mobile pay (swish), att jag och min kille registrerar alla våra kostnader i en app, alla mina anteckningar jag är van att kunna göra… + att jag ofta ringer över nätet till familjen hemma. Hehe.
Men kul att höra om ditt experiment iaf! Tror Elaine Eksvärd kör gammal mobil under semestern. Det kunde ju också vara en idé för den här damen 😄
Böcker? Det känns ju verkligen som en grej man inte behöver köpa, de finns ju på bibliotek. Och om det inte gör det brukar jag be de köpa in just den bokn jag vill läsa. Intressant att det är en sak du köper. Så olika man tänka.
Jag försöker handla på loppis. Framför allt till barnet. Men jag kan inte. Har kvar tanken på hur second hand butiker luktade när jag var liten. Sån unkig källarlukt typ. Kommer aldrig glömma hur det luktade inne på uff.
Idag går jag ofta in på barnloppisar men kommer aldrig ut med något just för att jag har ufflukten i tanken, idag tycker jag inte att det luktar. Därför anser jag att jag försöker 😂 men gör det inte. Önskar jag vore mer loppis än vad jag är.
Haha intressant tanke! Jag lånar de flesta böcker jag läser på bibblo och köper secondhand när jag lyckas hitta några svenska eller finska här i Finland. Men är ju ändå, på något plan, schysst att stödja författare genom att köpa böcker också. Och så finns det ju de böcker man kanske vill behålla, läsa igen, stryka under i osv. ☺️
Men sätt en klädnypa på näsan! Skämt åsido. Kanske är det något man kan öva bort? Allt som handlas kan ju sen tvättas/vädras/desinfekteras 😅
ja man impulsköper för mycket och så mycket pengar man skulle spara in
Det också! :)
Vilket bra inlägg som verkligen får en att tänka till :-)
Tack Carina!
Hans sommarprat var verkligen så bra och det där är verkligen ett citat som jag vill ta till mig. ”Världen är inte som den är, den är som du är. Var det som du vill se mer av i världen.” Varje gång jag känner att allt är hopplöst för att någon inte tänker som jag i en situation som jag känner väldigt starkt för, så ska jag läsa det citatet. Tack för påminnelsen <3
❤︎
Jag börjar nog mera och mera gå mot just second hand shopping. Man räddar lite kanske världen och sparar kanske lite pengar på samma gång. Det är ju bra det med :D
Hurra! 🎉
Nästan det enda jag köper nytt numera är material för att skapa. Tyg, garn. Det GÅR att hitta second hand men är galet begränsat utbud och stor risk för skadeinsekter.
Sen är vi ju mitt i en stor renovering och även om vi försöker hitta material på olika ställen är det inte allt som går att hitta, tapeter, färg, en del virke osv, det måste köpas nytt. Men man blir glad när man hittar ett parti Ölandssten på Blocket. Eller kan låna en byggnadsställning från en bekants bror som jobbar på plåtslageri.
Bil önskar jag dock att jag hade haft råd att köpa ny, eller iaf rejält mycket nyare än vad som är rimligt för plånboken just nu. Så lätt att bli lurad :(
Uhj, skadeinsekter i sina tyg- och garnbitar låter inte som något man vill plocka med sig hem. Är det lätt att upptäcka OM det finns? Eller är det bättre att låta bli att köpa begagnat?
Bil är förresten så svårt. Vi har en liten Twingo Renault och den är toppen för stadskörning, klassas även som “miljöbil” för att den är så liten. Och dessutom ganska billig. Bil här i Finland är ju väldigt mycket dyrare än i Sverige :O Men, för längre turer, eller när jag skulle vilja ta med bilen på tåget till norr och köra hem så känner jag mig inte så bekväm med mini-Twingon… och skulle vilja ha något behagligare.