Skyddad: Att resa ensam VS resa med pojkvän

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.

FÖLJ:

17 svar

  1. Spot on! Jag tror att många inte vågar resa själva av flera skäl. Dels för att de är otrygga men också för att ens ev. partner kanske blir sur för att du sticker iväg själv. För att inte tala om omvärldens syn på ensamresor. “Har ni bråkat?”, “Är du singel igen?” och dylikt är inte helt ovanligt.

    1. Jag tycker det är nästan coolare att “våga” resa ensam när man är tex i ett förhållande. Det blir ännu mera självständigt på något vis – det är ju lätt att kompromissa och istället göra något som båda vill göra. Men nä, jag ser upp till det och hoppas att jag också kommer åka på en ensam-resa så småningom :) Och det är intressant om vilken allmän syn man har på det också, just med kommentarerna som du upplevt.

  2. Ska resa själv nu efter jul, tre månader backpacking i Asien. Lite nervös, tror jag kommer klara det galant, men bara det att inte ha någon att dela det med. Har dock fått med mig lillasyster under de första 18 dagarna. Pojkvännen får dock stanna hemma, inte backpacker typen och så är det inte hans dröm att resa på det sättet.

    Kram!

    1. Gud så häftigt Clara! Du har inte rest ensam något innan eller? Jag tycker det är modigt och ballt att du gör det i alla fall och lämnar pojkvännen hemma! :) Var någonstans kommer du resa?
      Kram!

      1. Var på utlandsstudier förra hösten, men då hade man ju tagit kontakt med några innan och det fanns boende, en skola etc. Det blir Asien, Thailand, Indonesien, Vietnam och Kambodja ! :)

  3. Håller med, älskar att resa själv men älskar också att resa med andra. Men alla borde resa själv någon gång för man växer som person :)

  4. Bra tips tycker jag! Jag och Peter är väl ganska bra på att resa tillsammans gissar jag, efter 9 månader i en husbil ;) Vi ger varandra tid (att läsa eller sitta vid datorn kan vara egen-tid) och han vet att jag måste äta MINST 3 gånger om dan – annars blir jag otrevlig ;)

  5. Efter att ha varit i Berlin med en kompis i helgen känner jag att jag bara måste åka i väg någonstans i vinter. En vecka var som helst, bara det är ljust och varmt och går att njuta av att göra ingenting, ungefär. Se landskap och natur, läsa bok och låta tiden sakta ner. Har jag tur (om det nu är tur – det är ju det som är frågan) får jag sällskap, men annars har jag faktiskt närmat mig tanken att just resa själv. Jag som knappt reser något över huvud taget (men det är ju något jag vill göra mycket, mycket mer). Så jag tror just nu att det blir av oavsett. Och det känns redan väldigt rätt. Märkligt enkelt ändå, att vänja sig vid tanken.

  6. Jag reser ofta ensam i “jobbet” men det är ju lite annorlunda då, då är resan bara transport och väl på plats blir jag ju omhändertagen. Däremot har jag rest ensam till New York. Bodde hos bekanta, men skötte mig själv hela dagarna och reste ju ensam. Tycker åxå man har lättare att få kontakt med folk om man är ensam.

  7. Hittade det här inlägget via Discovering the planets lista :) Härligt inlägg och håller verkligen med dig! Älskar också att resa ensam men såklart även ihop med sambo eller vänner. Två olika sätt att resa som båda ger en mycket! Var dessutom precis i Australien och reste runt själv :)

    1. Vad roligt att du hittade hit Lina! Ska spana in din blogg också (älskar när andra bloggare kommentarer så kanske man kan hitta någon ny spännande att följa!) Vad kul att du också rest själv i Australien – helt klart ett passande land att göra just det i :)

  8. Här sitter jag och söker på olika forum och inlägg om att resa själv, då jag känner hur nervositeten ökar för varje dag jag närmar mig min avresa till Kanada. Givetvis ensam.
    Har själv endast varit i London och runtom i Skandinavien (och alltid med sällskap) och nu väntar denna galna resa till andra sidan jordklotet, shit så nervös jag är!
    Och inte nog med det så ska jag hälsa på en vän därborta i några veckor, som jag dumt nog fått känslor för. En typisk backpacker kille. Hur perfekt?!?! haha
    Känns bra att läsa inlägg som dessa, man blir liksom lite coolare med hela situationen. Tack för bra ord & tips! :) KRAM

    1. Men hej Josefine! Tack så mycket för din kommentar – måste säga att det alltid är lika kul att få höra om andras storys :) Gud så häftigt, klart du ska åka iväg ensam! Det är okej att vara nervös, rädd och allt möjligt, det är vi alla första gången när vi ska så långt borta! Men du kommer ju ha en vän där som välkomnar dig sen, alltså älskar att du åker för kärleken och se vart det kan bära! Önskar dig massor av lycka till och hoppas det blir superkul. Förresten hur flyger du? Mellanlandingar och så?
      Kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.