7 anledningar att besöka Åland

Första gången jag besökte Åland för 2.5 år sen var det tack vare ett jobbuppdrag. Stora fluffiga snöflingor föll från himlen och marken var alldeles vit. Sen dess har jag särskilt längtat efter att få återvända hit under sommarens månader. Och upptäcka lite mer av ön eftersom vi då bara hann se ett par gator av Mariehamn.

Nu återvände jag igen delvis tack vare jobb. Eftersom vi utsett just Åland till platsen för vår höst- och företagarkonferens, hehe. Men vi inkluderade förstås lite tid för att upptäcka också!

Funderade en stund på den här senaste vistelsen som blev till en långhelg fredag–tisdag och lyckades identifiera 7 fina anledningar att besöka Åland som turist!

1. Åland är unikt

Åland är en alldeles speciell sorts plats. En liten ö på kartan, full av entreprenörskap, gullighet och idyller. Till hälften så stort som Gotland, till både landmassa och befolkning. Det hör till Finland, men ålänningar är bland de mest patriotiska jag träffat – och då inte för Finland utan för sitt alldeles egna land: Åland.

Åland är också demilitariserat pga. händelser i historien och någon sorts momsfri zon (det är därför färjorna passerar här och kan ha sina tax free-butiker).

2. Alla pratar svenska (eller ja, åländska)

Ön är 100% svenskspråkig. Eller i princip. Några få procent är finskspråkiga. Men det är enspråkigt svenskt (till skillnad från resten av Finland som är tvåspråkigt) och alla här pratar svenska, det är det språket som används av folket, på skyltar, överallt.

Dialekten är också säregen, åländsk, alltså inte finlandssvensk. Förutom de finländare som då flyttat hit och kanske pratar finlandssvenska, eller svenskar som flyttat hit och har en mer svensk dialekt. Men de sanna ålänningarna har en egen härlig språkmelodi!

På radion är det möjligt att ratta in Sveriges radiokanaler och i butiken säljs, förutom Ålands egna dagstidningar, också bland annat SvD. Det verkar som om de hamnar någonstans mittemellan Finland och Sverige, precis som placeringen på kartan. Och med tanke på den och språket är det kanske inte jättemärkligt utan snarare mer naturligt.

Mariehamn. Observera de gulliga regplåtarna de har här på bilarna!

3. Folket! Ålänningarna!

Glada, härliga, trevliga, inbjudande, påhittiga och praktiska känns de också, folket som kommer från (eller flyttat till, som många också gjort från både Sverige och Finland) Åland.

Det är åtminstone vad mina fördomar säger. Sånna kan ju ha fel, eller brister. Men det är å andra sidan kanske inga fördomar att känna missnöje över?

Bara det här; att det är unikt, svenskspråkigt och har en generell härlig stämning, är ju anledning nog att besöka denna fascinerande plats på jorden.

Tyvärr ingen ålänning, bara en ”vanlig finlandssvensk tillika mitt resesällskap.

4. Havet & sommaridyllen

Det är av orsak som folk beger sig ut till kusten och diverse öar sommartid. Och här på Åland finns förstås massor av kust och över 6000 öar att upptäcka. Skulle gissa att det är mer regel än undantag att hitta stugor som ligger precis vid havet.

Vi bodde på Herrö, där vi fick låna en stuga av Susanne som vi känner, som låg intill havet.

Läs mer: Hyr stuga på Åland

Eftersom man helst tar sig till Åland med båt är det också en fördel att åka under sommaren, man vet aldrig vilka vilda stormar som drar in över Östersjön under vintern. Här i kommentarerna fick vi höra om ett par stormiga upplevelser.

Soluppgång och morgondimman på havet nedanför vår stuga.

5. Den lilla storleken

Jag gillar att besöka hanterbara platser. Det finns något lugnande med öar på det viset, de har sina begränsningar och även om Åland erbjuder en hel del så känns det just hanterbart.

Eftersom här är så litet är det till exempel möjligt att korsa hela ön i olika riktningar på runt en timma. Därför kan jag också föreställa mig att cykla Åland runt under några dagar, det är antagligen en ganska trevlig sak.

Och för ålänningarna är avstånden inget problem, en halvtimma hit och en halvtimma dit är kanske de flestas vardag (och majoriteten tycks vara bilägare).

Med bil på väg söderut. Här pratas det i vädersträck, det är kanske enklast så när man bor på en ö.

6. Kaféerna & ålandspannkakan!

När Ålandstipsen haglade in inför denna resa var det kaféerna som utmärkte sig. Hur ska vi hinna med alla? Vi behövde dock inte stressfika oss genom hela Åland, för några av dem hade redan hunnit stänga för säsongen. Pjuh. And we will be back. That’s a promise!

Men ålandspannkakan alltså! Hur kan jag inte ha blivit introducerad för denna delikatess tidigare?

Med mannagryn eller risgryn, men manna är tydligen det klassiska.

Serverad med sviskonkräm och grädde. Sviskon är alltså katrinplommon, med ett lite gulligare namn? Låter som ett hittepå-namn.

Kaféerna vi besökte:

Kaféerna jag vill besöka:

  • Café Viktor
  • Bagarstugan Cafe & Vin
  • Stickstugan Hantverk & Cafe
  • Humlan Café
  • Grannas Bistro

Brobacka Kafé och Gästhem. Här kan man alltså också bo, tips!

Svarta Katten inne i Mariehamn.

Också väldigt mysigt här inne.

7. Second hand

På väg ut till vår stuga passerade vi skyltarna till en loppmarknad. Såg inte särskilt speciell ut, utan ganska vanlig ”på landet-loppis”. Men när vi åkte förbi andra gången ville vi såklart ta en snabb titt vad som gömde sig bakom väggarna. Och här fanns ett secondhand-paradis!

Som en åländsk skattkista full med antika och fina fynd! Jag går ju mycket på loppisar och det var längesen jag såg så mycket fint, till så bra priser. Allting hämtade de dessutom från Åland.

Ett åländsk rådjurshorn, en liten grönrosa orientalisk matta och 6 stycken Arabia-fat fick följa med mig hem. Skulle nog också plockat med en stor karta och ett par enorma skåp om möjlighet fanns.

Lemlands loppmarknad.

Inne i Mariehamn finns också lite secondhand, men med lite mer storstadspriser. Ändå värt ett besök förstås.

Patina antikhandel.

Även ett hörn av Viktor Crafts & Design, intill kaféet med samma namn, hade en hylla med second hand. Här finns också mycket lokalt och fint!

Och dessa 4 dagar av konferens var förstås inte tillräckligt för att upptäcka hela Åland. Så här finns massor kvar att upptäcka för min del.

Jag har alltså all anledning att komma tillbaka redan nästa sommar.

Kanske tar jag med mig min kille då, kanske på varsin cykel?

Följ:
Jennifer Sandström
Jennifer Sandström

En personlig blogg om resor, företagande, marknadsföring, skrivande, böcker, foto och annat som rör vardagen i Helsingfors (ibland i Gällivare och Göteborg) och på resande fot.

4 Kommentarer

  1. Åsa
    7 september, 2020 / 09:50

    <3

    • Jennifer Sandström
      Författare
      9 september, 2020 / 10:02

      ❤️

  2. Hanna
    8 september, 2020 / 22:43

    Vad kul att höra att ni fick en lyckad ålandsvistelse! Fina bilder!
    Såg förresten att Aland living på Facebook hade länkat till ditt vykort inlägg, ifall du inte hunnit se det 😊

    Men måste dock tyvärr berätta att du fått pannkakan om bakfoten, det är risgryn som är det klassiska! Mannagryn började användas av de fattigare som substitut för de dyra risgrynen. Så. Nu vet du det 😅

    Den serveras som du skrev med sviskonkräm (Tror sviskon härstammar från ryskan 🤔) o snömos (gammalt ord för vispgrädde)

    Kul att ni hann med några av tipsen, de andra får ni ta nästa gång! Råkar ni komma när jag råkar va hemma så visar jag gärna några hidden gems!

    Ha en fin höst!

    Mvh Hanna, stolt ålänning

    • Jennifer Sandström
      Författare
      9 september, 2020 / 10:01

      Hahaha men vänta nu, det här verkar vara en pågående konflikt om vad som är rätt vad gäller Ålandspannkakan. Vill minnas att hon i kafét påstod att det minsann var mannagryn som var det traditionella och att det också är därför det står först där på lappen i disken.

      Och hittade detta hos Ålandsbanken (haha): ”– I alla de 16 åländska kommunerna har man sitt eget recept. I en kommun ska det vara mannagryn, i en annan ska det vara risgryn, säger Ålandsbankens husmor Annika Lundqvist.” https://www.alandsbanken.ax/blog/det-galler-att-vara-smart

      Och här berättar Smakbyn att mannagryn är det rätta 😂 ”De är överens om att ålandspannkakan ska
      lagas på mannagrynsgröt (inte risgrynsgröt) och att en tillräcklig mängd kardemumma garanterar smaken.” http://web.abo.fi/fc/pix/SKaRGaRD/Sk%C3%A4rg%C3%A5rd%202013/Nr%204%20-%202013%20-%20MAT/Sk%C3%A4rg%C3%A5rd_4_2013_FRAM.pdf

      Det låter ju rimligt att något ersatts pga. dyrt, men var har då denna pannkaka sin ursprungliga historia med risgrynen? Google ger mig inte många svar 😅

      Och nej hade inte sett att de delat – vad kul! Tack för att du upplyste mig ☺️ Och tack, vore ju fint med en guide 😍

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Söker du efter något?