• Isabella Löwengrip byggde ett luftslott och brände alla broar

    Det drog in rejäla stormar över Isabella Löwengrips luftslott för någon månad sedan, som fick allt att rasa samman.

    Vad tycker jag om alltihop? Varför var det ett luftslott?

    Och varför är det inte synd om entreprenören i fråga?

    2013 när jag pluggade och fick se Löwengrip på scen för andra gången.

    En sammanfattning för den som inte alls är insatt

    – Löwengrip började sin business som bloggare men har under åren vuxit till att bli entreprenör, hon har alltid haft många idéer och affärsidéer på gång. Idag är det skönhetsmärket som är hennes främsta fokus.

    – Hon gick från att vara en tjej många kan identifiera sig med och se upp till, till att bli en person över alla andra som bor i en lyxvilla med personal som sköter allt (från sminket på morgonen till middagen på kvällen), flyger pivatjet och struntar fullständigt i sina följare.

    – Under 2019 var Löwengrip redo att lämna Sverige och på deltid flytta till USA för att lansera sitt influencerskap och skönhetsmärke där. Men efter att ha levt över sina tillgångar (som utomstående kunde säga redan i april såg ut att vara en dålig idé) kom kraschen och man tvingades dra i nödbromsen på exakt alla fronter.

    Vad är det som har gått fel?

    I bloggens begynnelse hittade hon på berättelser som fick hennes liv att bli mer intressant och lockade läsare. Men tydligen tog det inte slut där. Det senaste året (?) har hon levt enligt devisen ”fake it till you make it” och målat upp ett liv i extrem lyx, tagit farväl av Sverige och placerat ena foten i en svindyr lägenhet i USA – bara för att SEN inte få igenom en enda planerad deal på andra sidan Atlanten (det förklarar faktiskt en hel del, har man siktet på USA är det kanske lätt att bli nonchalant mot sin svenska publik, som hon nu tvingas hon komma krypande tillbaka till). Sparkontot hade börjat sina och innan skeppet sjönk fick bland annat en del av personalen avskedas, och huset säljas.

    Samtidigt som allt detta händer har både Bloggbevakning (skvallerblogg som emellanåt har en bra agenda, att till exempel avslöja lögner) och Expressen granskat Löwengrip och hennes blogg. Den förstnämnda har under en längre tid upptäckt en rad märkliga saker (alltifrån om hur de fejkat hot mot henne och skött affärsgrejer utomlands ganska osnyggt).

    Under de senaste 2-3 åren har jag och många andra börjat känna att det är någonting som skaver. Jag har alltså följt den här människan sedan 2007 och samtidigt som jag började plugga på universitet (2010) var hon en av mina största förebilder. Hon fick, tillsammans med Elaine Eksvärd och Elsa Billgren, ta plats på min vision board. Jag blev äldre, nådde dit jag ville med bloggen och de här förebilderna blev inte längre lika viktiga. Men hennes blogg har ändå följt med mig nästan dagligen. Antagligen för att hon varit bra på att hålla sitt liv spännande, nu så här i efterhand otroligt medvetet och till viss del aldrig med hela sanningen. Och så har jag imponerats av hennes resa som entreprenör, men till slut fanns det inte längre inspiration att hämta ens på den fronten.

    Så vad hände egentligen under de senaste åren?

    Redan i början av 2018 blev Isabella mer öppen med hur strategisk och planerad in i minsta detalj hela hennes blogg är. Allt går att lyssna på i det här avsnittet av Schulman show från minut 10. Till exempel citatet ”Nu kommer jag ta några dagar att bygga upp en positivitet i kommentarsfältet så idag ska jag till biblioteket med barnen och det är ju goodwill för läsarna älskar ju biblioteksbesök och det är den perfekta uppladdningen inför en lyxig Marbellaresa.” Och för den som inte orkar lyssna finns en sammanfattning i text här.

    I ett av mina blogginlägg, maj 2018, skrev jag så här:

    Lite visste jag då hur sant det skulle komma att bli, det där behovet av en anställd för krishantering.

    I somras berättade också Schulman (i Alex och Sigges podcast, det här avsnittet, vid minut 59) om Isabellas reality-show som aldrig var en spikad plan men på hennes blogg lät som om den redan var igång att spelas in och som nyhetsmedierna dessutom var snabba på att snappa upp. Även detta finns sammanfattat i text.

    Så år av lögner, förvrängningar och manipulation av läsare når liksom sin kulmen när det visar sig att Isabellas påstådda statistik ”1.5 miljoner läsare i veckan” är som taget ur hennes fantasier. Det är ingen statistik som någonsin bekräftats eller kan backas upp, utan en vag siffra som fortsatts att upprepas och som köpts av allmänhet så väl som samarbetspartners. Tills nu.

    Medan Isabella byggde detta luftslott i sin strävan mot världens mäktigaste kvinna, brände hon dessutom alla broar. I takt med att pengarna rullade in, så rann förtroendet ut. Förtroende är den absolut viktigaste valuta en influencer har – det är vad som skiljer dem från allt annat, (reklampelare, företag osv.) Det är någon vi har en relation med, någon vi litar på. Så tänk dig att din nära vän kommer och berättar att allting bara är påhittat? Att hon i själva verket haft en noga uttänkt strategi som gått ut på att spela på dina känslor? Där vartenda inlägg varit planerat i ett excelark för att maximera försäljningen? Det är väl valda ord som ska beröra vid en viss tidpunkt och provocera under en annan.

    Det fungerade ett tag, eller faktiskt i flera år. Men kanske karma faktiskt är en bitch som tillslut kommer ikapp en? Och även om många stora profiler idag är just strategiska, pga. det är ändå affärsverksamheter vi snackar om, är det få som tagit det till denna utsträckning.

    Jag 19 år till vänster med hennes tidning, och till höger ett par år senare på en föreläsning – då jag ännu var en av alla de som tog in allt Isabella sa och inspirerades av det till tusen.

    Men om Isabella Löwengrip hade varit man…?

    Det här är också ett argument som florerar Sverige runt. Att Isabella granskats och dömts hårdare enbart pga. det faktum att hon är kvinna. Och ja, det här är inte en helt okomplicerad fråga. Någon som bygger upp en blogg som 14-åring och rör sig in i en bolagsvärld har förstås fått kämpa många år i uppförsbacke, och kanske särskilt om man dessutom brandat sig som ”Blondinbella”. Jag har själv massvis av gånger försvarat henne som en entreprenör när man himlat med ögonen åt ”en sån där bloggare”.

    Men det finns ett par anledningar till varför jag inte tycker det försvarbart att avfärda all kritik med att ”men hallå om hon hade varit en man hade allt det här varit normalt!!” Män har genom alla tider varit svin och nu när vi börjar röra oss mot en betydligt mer jämlik värld kommer även dessa avslöjas. Idag kan vi kontrollera och granska på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Med det sagt bör man ändå vara medveten om patriarkatet, alltid, 24/7, och fundera på hur man agerar mot och tänker om män/kvinnor.

    Det andra är att jag tror att vem som helst hade kunnat dömas lika hårt om denne var en person som öppet delade mig sig av sitt liv på nätet. Jag tror att det är vad som utgör dels det enorma intresset för Isabella Löwengrip och dels den hårda kritik som rasat över henne den senaste månaden. Hade hon försvunnit in i en radioskugga hade antagligen ingen brytt sig om hennes bolag eller att de anställt unga personer och utnyttjat Isabellas roll som ”idol”.

    Men är det inte lite synd om Isabella?

    Well, det är så dags nu att komma fram med en skör sida och ”jag är ju bara en människa” när man under flera år spelat en karaktär? Jag tycker att man får stå sina kast. Om det här ”bara varit business” för Isabella, då är det försent att bli mänsklig när det krisar. Samtidigt finns det något sorgligt över hela fenomenet, att leva sitt liv för en blogg och för att ständigt väcka nyfikenhet och skapa rubriker. Man har alltid ett val, och Isabella väljer att fortsätta leva ett öppet liv genom sin blogg.

    Om det gått så långt att både företag och följare snabbt går på idén om att man köpt kommentarer till ett samarbete i ett Instagraminlägg (och inte funderar på om det verkligen kan vara sant eller någon som saboterar för henne?) – då bör man dock som influencer ta sig en rejäl funderare på var man hamnat. Ta ett steg tillbaka, skippa alla samarbeten, och börja jobba på det där förtroendet.

    ”Isabella Löwengrip må ha övergett sin första fasad, men hon har i hemlighet redan börjat snickra på en ny och stadigare. Det är ju knappast någon slump att hennes största förebild är Estée Lauder – sminklegendaren som föddes i Queens och som förpackade karriären i mängder av myter om sin egen person.” – som Expressen skriver.

    Hon kommer rida ut tyck synd om mig-vågen så långt det är möjligt, och sen ägna ett par år åt att bygga upp det förtroende hon just nu helt saknar.

    Och sin, senare, fantastiska story kommer hon definitivt kapitalisera på.

    Följ:
    Jennifer Sandström
    Jennifer Sandström

    En personlig blogg om resor, företagande, marknadsföring, skrivande, böcker, foto och annat som rör vardagen i Helsingfors (ibland i Gällivare och Göteborg) och på resande fot.

    23 Kommentarer

    1. Åsa
      14 november, 2019 / 11:08

      Jag minns att jag läste hennes blogg precis i början, när den var rosa och Blondinbellig. Men jag tröttnade ganska snabbt och på senare år har jag inte brytt mig om henne alls, ingen jag känner gör det och jag tänker att jag ändå hör till en rätt köpstark grupp där hon borde ha slagit igenom men inte har gjort det.

      • Jennifer Sandström
        Författare
        15 november, 2019 / 06:27

        Faktiskt sån nostalgi att gå tillbaka till några gamla inlägg av de där rosa…
        Hm, intressant. Men visste har du andra bloggar du fastnat mer för?

        • Åsa
          15 november, 2019 / 08:26

          De jag följer av folk jag inte känner IRL är dig, Sandra och Underbara Clara. Sen har jag nån syblogg som jag åxå läser ibland men det är ju bara för att se vad hon syr, inte för att läsa om hennes liv även om man får det lite mellan raderna.

          Sen är det mååånga av mina hundiga vänner som bloggar som träningsdagbok så jag har ju ett gäng såna jag följer med, även om många går över till facebook och instagram allt mer.

          • Jennifer Sandström
            Författare
            15 november, 2019 / 16:30

            Underbara Clara och Isabella har känts lite som varandras motsatser 😉

            • Åsa
              15 november, 2019 / 17:00

              Jaa, så är det nog :D

    2. 14 november, 2019 / 14:20

      Låter som en dålig hollywoodfilm. Har dock aldrig läst hennes blogg (vågar en erkänna det som svensk bloggare?) 😉

      • Jennifer Sandström
        Författare
        15 november, 2019 / 06:25

        Haha! Man borde kanske göra en film på detta.
        Du har nog inte missat något, egentligen… 😅

    3. 14 november, 2019 / 14:21

      Intressant inlägg! Jag har följt henne länge, ibland mer eller mindre intensivt. Tror det är farligt att bygga upp allt enligt en strategi på det viset hon gjort, speciellt då det varit så tydligt att hennes läsare / följare bara varit spelbrickor. Samtidigt har jag också inspirerats av henne som entreprenör så ja, hela grejen är komplicerad. :) Kul att du valde att skriva om dina tankar kring hela grejen, alltid intressant att läsa!

      • Jennifer Sandström
        Författare
        15 november, 2019 / 06:24

        Har undrat varför hon gick ut med det så öppet…? Trodde hon att det skulle dra mer läsare eller var det pga siktet på Världen?

        Och tack vännen <3

        • 18 november, 2019 / 07:22

          Också funderat på det men inte kommit på någon logisk förklaring! Ibland förstår man nog inte riktigt hehe :)

          • Jennifer Sandström
            Författare
            22 november, 2019 / 15:54

            SOM man skulle vilja sitta ner på en fika med henne och prata med den riktiga personen där bakom allt.

    4. 14 november, 2019 / 20:54

      Åh, väldigt intressant att läsa dina tankar om hela den här BB-farsen. :) Jag har inte läst hennes blogg på flera år (var precis som du en flitig läsare då i begynnelsen, gick på hennes föreläsning, köpte boken osv) men NU har jag igen klickat mig in flera gånger dagligen den senaste veckan. Jag tror precis som du att det här som händer nu är luftslottet som sprängs, men samtidigt måste ju hennes läsarsiffror verkligen skjuta i höjden nu. Inte lätt att veta vad som är strategi och realitet med den kvinnan.

      • Jennifer Sandström
        Författare
        15 november, 2019 / 06:23

        The irony, en krasch/kris som antagligen ger århundradets besöksrekord. All publicitet är bra publicitet? Nja kanske inte 😉

    5. Hanna
      14 november, 2019 / 23:28

      Jag ändå mest förvånad att folk är upprörda. Jag har aldrig sett bloggare och influensers som helt verkliga utan kan kanske likna det lite som en tv serie. På samma sätt som jag inte visar allt på mina sociala medier så tänker jag att de som använder sina kanaler i ett kommersiellt syfte verkligen inte heller gör det. Att så många människor är så engagerade på en nivå där deras liv totalt kretsar kring influensers (baserat av kommentarer på tex bloggbevakning) är för mig mer chockerande än hennes lögner. Och sen kan jag inte förstå att företagen hon jobbat med inte har större skuld i att begära ut ROI? Sitter inte en del av skulden i att de har kunnat låta henne fortsätta?

      • Jennifer Sandström
        Författare
        15 november, 2019 / 06:20

        Jag har också tänkt på att de företag vi sett återkommande måste ha varit mer eller mindre nöjda med resultatet ett samarbete gett, varför skulle de annars komma tillbaka? Typ Daniel Wellington är väl ett exempel som dykt upp återkommande med längre mellanrum.

        Men sen har företag kanske inte ifrågasatt siffran (eller när de har begärt mer ingående statistik har den frågan undvikits). Tror hon kunna utnyttja det faktum att hon varit en av Sveriges största som man ”bara vill samarbeta med oavsett vad”.

        Människan älskar väl ”skvaller” på olika nivåer. Tycker det är lika fascinerande att skvallertidningar fortfarande existerar och säljer 😄

    6. 15 november, 2019 / 12:17

      Alltså wow vad bra du lyckats ta fasta på olika händelser och sammanfattat dem så bra. Varför jobbar du inte som grävande journalist? :D

      • Jennifer Sandström
        Författare
        15 november, 2019 / 12:29

        Haha, tack! Vilken fin komplimang! <3 Journalist var faktiskt det jag vill plugga till först efter gymnasiet, men tror utbildningen i Göteborg krävde ett års universitetsstudier innan man kunde söka in på just det programmet och det kändes besvärligt. Så då blev det som det blev. Men det är väl inte för sent än att sadla om 😉

    7. Hmm
      15 november, 2019 / 13:58

      Hej!

      Vad kul att snubbla över din blogg. Minns dig från tiden hos Elaine.

      Hoppas allt är bra med dig!

      /Hmm

      • Jennifer Sandström
        Författare
        15 november, 2019 / 16:29

        Men hej, minns dig också! Med ditt anonyma men ändå väldigt unika namn. Roligt att du hittade in hit :)

    8. 16 november, 2019 / 13:27

      Så otroligt intressant och välskrivet ditt inlägg är. Jag har inte följt detta så nitiskt eftersom hon inte är en högt prioriterad människa i min sociala media värld. Din text däremot fastnade i direkt och plötsligt blev även jag engagerad i det hela. Det är mycket man kan ”fuska” dig till hos sina bloggläsare, men frågan är om de svenska fansen kommer ta emot henne med öppna armar igen. Tycker i så fall att det är grymt fel 😒

      • Jennifer Sandström
        Författare
        22 november, 2019 / 16:04

        Tack för fin kommentar!! :) Tror nog det kommer ta en stund, men också att hon har möjlighet att fixa det snabbare än de flesta.

    9. Ylva
      16 november, 2019 / 23:40

      Jag tror Isabellas ”fake it til you make it”-strategi som välplanerad affärsmodell är lite av en efterkonstruktion från hennes sida. Jag tror hennes ADHD och personlighet kastar henne mellan olika fantasier och förhoppningar som hon liksom inte klarar av att inte leva sig in i och berätta om. Den produktivitet/ intensitet hon haft i bloggandet under sin verksamma tid går inte att fejka. Inte heller tror jag man beräknande kan fejka ett liv utan att delvis vara offer för fejkandet själv. Och hur hanterar man ett läge då man har svårt med sin anpassning? Jo, man kan hävda att man inte alls har svårt med något utan att man medvetet manipulerar sin omgivning, vilket man hoppas skapar intrycket av en slipad affärskvinna. Hoppas det framgår hur jag menar.

      • Jennifer Sandström
        Författare
        22 november, 2019 / 16:10

        Vilken intressant vinkling Ylva! Vet inte om hon själv skulle påstå att hon försökt ”fake it till you make it”, men genom att leva över sina tillgångar och använda sparkapital i hopp om att flera affärer ska gå i lås så småningom, så är det ju ändå så det framstår.

        Just nu tror jag det är många som har svårt att se henne som en slipad affärskvinna i alla fall. Men hon växer/mognar säkert av allt detta även i sin roll som entreprenör.

    Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


    Söker du efter något?