Välj dina strider, gör dina misstag och svälj stoltheten när det behövs.

Något bra som hände förra veckan var att jag slöt fred mer min roomie. Vi hade ‘bråkat' i ett par veckor och jag visade kanske inte min bästa sida. Fan, jag har ett nytt mål – något jag måste öva på – att vara snäll och trevlig mot alla jag möter på min väg.

Men jag sa förlåt, bad om ursäkt, och så kramades vi. De sydamerikanska generna är så himla kärvänliga. Och han sa att jag är precis som hans lillasyster, haha. Varpå jag tycker jag borde kunna uppföra mig något mognare. Men ni vet, vi lär så länge vi lever. Dock tycker jag att jag hade mina poänger i diskussionen – men jag valde att lägga mig ner. Ni vet vad de säger – välj dina strider! Det är inte alltid läge att vara den med sista ordet och vara den som har rätt, ibland tjänar man betydligt mer på att bara stänga sin mun och svälja allt det där.

Jag har överlag lite svårt för det. Jag har alltid stått upp för min åsikt och sagt ungefär exakt vad jag tycker. Från barnsben till nu. Jag minns när jag som 6-åring hoppade från förskolan till att börja årskurs 1 efter julen. Som ny i klassen var jag den enda som vågade ta en fight med klassens boss, en annan tjej med lika mycket vilja och attityd som jag hade. Vi fightades under alla år ända till vi började 6:an och hon gick över till en annan skola. Och nej – det är inte alltid det smartaste draget. Jag vill lära mig att hantera konflikter/diskussioner på ett smartare sätt och verkligen vara vänlig trots att man vill be någon dra åt helvete – så kallade Jesus-ambitioner som Elaine brukar prata om.

Fast, jag är hellre såhär och tar konsekvenserna av det – än att vara tyst.