Tvättar indierna händerna utan tvål?

Åh gudar i himmelen! Tänk om man hade fått välsignats med ett stabilt humör? Idag blev jag så himla upprörd för att indierna inte bryr sig om det finns tvål eller inte när man ska tvätta händerna. Inte ens på sjukhuset (ett av de bättre sjukhusen) har de tvål i badrummen? Så himla bra när man ska lämna urinprov :-)))) På gymmet tog tvålen slut för någon månad sen och ingen har brytt sig om att fylla på den. På kontoret är det ingen som höjer på ögonbrynen (hämtar en ny tvål) när den tar slut.

Egentligen borde man kanske fascineras istället för att bli upprörd? Jag tänkte lite och insåg att jag överlag är lite extra pedant. Det bästa jag vet är att tvätta händerna MED TVÅL. För i min värld, om man tvättar händerna utan tvål är det likvärdigt med att inte tvätta de alls. Nu såhär i efterhand finner jag det fascinerande… (Eller är jag fortfarande upprörd?) Hur kan man inte ens på ett sjukhus tycka det är relevant att ha tvål för patienterna som kan tänkas bära på alla möjliga sjukdomar?!

Tvättar ni alltid händerna med tvål eller är det bara jag som är sjukt finkänslig?

I affekt skrev jag en statusuppdatering på Facebook och efterlyste en förklaring. Jag fick till svars något i stil med att jag ser vad jag letar efter. Att ‘renlighet' är olika för mig och indierna. Och att det finns så många bra saker med Indien men mina ögon jagade de smutsiga ställena… ?

Svarade att nästa gång jag letar efter tvålen ska jag istället gå ut och titta på en blomma och vara glad.

Fast mest tänkte jag att jag hör nog inte hemma här trots allt. Och indierna de tänker nog en hel del om mig, vad gör hon ens här? Hon vill bara att Indien ska vara som Sverige. Vilken mes hon är, lika bra att hon åker hem till sitt fantastiska i-land.

Jo tack. Idag sköljde hemlängtan över mig och det är allt annat än enkelt att handskas med den. Indien är överallt, hela tiden. Runt dig, i dig, under dig. Det går inte att fly ens för en sekund. Men jag är här, jag lever och i morgon är en ny dag.