Stolt, tacksam och önskan.

När man hittar sig själv med sorgsna tankar lite för ofta så kan man antingen fortsätta nedåt i den spiralen – eller bestämma sig för att ändra tankemönstret. Lättare sagt än gjort. De krävs övning, det här med att förstå sitt egna värde och ha en bra självkänsla osv. Det är kanske rätt mycket prat om det – men jag upptäcker själv hur viktigt det är för mig att faktiskt regelbundet öva på just självkänslan. Det är perioder i livet då man är stark och övningarna går på automatik, utan att man tänker på det. Men så finns det perioder i livet som är tuffare. Kanske efter en svacka, eller när man möter motgångar. Och plötsligt hittar man sig själv i en position man kanske inte riktigt trivs med.

Kanske tittar du på de starka tjejerna och killarna på gymmet och känner ett fruktansvärt avund? Eller har klasskompisarna från högskolan kommit längre än dig i karriären och istället för att känna lycka för dem känner du avundsjukan bubbla? Kanske har din partner ett ex från det förflutna som gör sig påmint i dina tankar ibland och du tvivlar plötsligt på om du är lika bra som hen var? Verkar alla andra leva ascoola och häftiga liv, som är så mycket mer, roligare och bättre än vad ditt liv är? Var kompisens semester toppen medan din knappt värd att återberätta? Eller känner du dig helt enkelt bara otillräcklig, hopplös och värdelös – lite för ofta?

När jag märker att dessa tankarna smugit sig in i mitt huvud vill jag börja jobba bort dem. Jag tänker inte acceptera att känna avund, svartsjuka eller missnöje för någon annans liv. Och för att göra det, bör man jobba med sig själv. Jag har gjort det förut men nu inte på länge, dagligen räkna upp några saker jag är 1. Stolt över 2. Tacksam över, och 3. Något jag önskar ska hända/bli bättre/eller att få hjälp med.

Idag till exempel:
– Stolt över att jag klarade det ensam inne hos tandläkaren.
– Tacksam över min mamma som alltid finns där, ställer upp och älskar mig.
– Önskar få hjälp med att stå upp för min egna röst och vilja i fler situationer.
Också stolt över att jag den här sommaren för kanske första sommaren någonsin känt mig bekväm att visa mig i bikini (fånigt, jag vet, men det är ett annat kapitel). Och tacksam över att sommaren bjudit på så många vackra och varma dagar så man kunnat gå klädd såhär!