Jag har funderat lite på det här citatet:
Your speed doesn't matter. Forward is forward.
Det är viktigt att påminnas om. Det är inte kvantiteten som räknas. Det är inte pengarna på bankkontot, det är inte antalet blogginlägg, det är inte hur många träningspass du hinner med – det är inte det som spelar någon roll. Isabella Löwengrip skrev för ett tag sedan i ett blogginlägg “Två timmar vid skärmen varje kväll gör ovärderligt stor skillnad än om jag hade lagt det på en tv-serie. Lägg på 10 år på det så har man ett rejält försprång mot dom som inte håller igång tempot.” Och visst har hon rätt i det, och kanske har det ännu större betydelse för någon som siktar på att nå ut över hela världen med sina företag.
Men jag tänker att vad som är ännu viktigare är att fokusera på det man älskar, det som får en att må bra, det som tar en framåt – utan att det blir på bekostnad av ens hälsa och välmående. Det har länge funnits någon prestige att jobba mycket, men till vilket pris?
Idag är det onsdag och jag har inte jobbat så mycket alls den här veckan. Jag har visserligen fotat och redigerat massor av bilder, skrivit ett blogginlägg vid 23 (både igår och idag, just nu) och precis också skickat in decembers bokföring och mejlat årets första faktura. Det är det som är det bästa med att få bestämma själv – att man kan vara ledig när man vill och hur länge man vill, och man kan jobba någon timma på kvällen när alla andra sover.
Jag längtar efter att få jobba, men det är svårt att motivera jobb när alla andra är lediga. Min kille flög hem idag, men min mamma, moster, mormor och kusiner är alla i Göteborg och lediga i veckan, så jag vill såklart hänga med dem när jag väl är här. Därför passar jag på att göra just det, för jag vet att när jag är hemma i Helsingfors igen finns inte den chansen – och då kan jag fokusera fullt ut på jobbet ibland. Dessutom tror jag att det är bra att få längta, till nära och kära men också till sitt jobb.
Längtan är hälsosamt, det håller passionen vid liv.
Och visst är det lite magiskt att få känna just den känslan, att inte bara längta efter att vara ledig utan också efter att få jobba. Längtar du efter ditt jobb? Och om inte, önskar du att få göra det en dag – eller är ett jobb alltid bara ett jobb?
12 svar
Kan väl inte påstå att jag längtar efter mitt jobb, men jag har ingen som helst ångest över att börja jobba igen.
Vad skönt Åsa – det låter åtminstone hälsosamt! :)
Det är himla skönt att vara ledig, men visst blir det bra att återgå till jobbet på måndag också. Med jobb kommer rutinerna för mig. Välskrivet inlägg annars. :)
Och de där rutinerna kan ju faktiskt kännas lite sköna efter dagvilla dagar ;) Tack Christina!
På min vägg hemma hänger en påminnelse om att “långsamt leder också framåt” som jag gillar att ha i bakhuvudet.
Fint grej att hänga upp! Det var en bra svensk version också, långsamt leder också framåt… :)
Att längta är en sån fin känsla – det pirrar liksom hopp, förväntan och glädje om hela ordet! Just nu längtar jag ständigt till helgerna – inte för att jag blir ledigt från mitt fasta jobb – utan för att jag hinner jobba med mina andra jobb. En ypperlig AW på fredagskvällen för mig är att träna av mig hela veckans 8-17-tankar, komma hem till skön musik och ett glas vin och sätta mig vid datorn för att knattra igång texter åt höger och vänster. Ljuvligt!
Isabella Löwengrips citat är tänkvärt och jag förstår att om man vill ta över världen, är denna filosofin ett måste. Men för oss vanliga människor ;-) tror jag en serie eller två ibland kan vara skönt, till och med klokt, för att koppla av arbetshjärnan och skapa space till nya idéer.
Åhh det låter så mysigt Sanna – jag minns den där känslan. Och känner väl lite så fortfarande, började längta där under julledigheterna och denna veckan har jag bara viljat jobba 24/7 pga reser bort nästa vecka, haha. Så det här nyårsmålet med träning har inte börjat så bra – men det finns i bakhuvudet hela tiden ;)
Jag gillar också det där, oss vanliga människor, hehe.
Kram!
Jag är inne på Sannas linje. Jag längtar också till helgerna (eller mer till min egen tid), men det beror inte på att jag tycker illa om mitt “ordinarie” jobb utan för att jag har så mycket jag vill få gjort med “mitt”.
Ändå en härlig känsla! :)
Kloka ord som får en att reflektera.
Just nu är jag mer än taggad på att jobba, då jag varit “ledig” så vansinnigt länge. Men med snesteg i ryggsäcken är det lite läskigt och jag vill verkligen hitta ett jobb som jag trivs och kan utvecklas på. Men jag längtar efter att hugga tag och jobba igen! Sedan hinner det väl knappt gå några månader innan jag längtar ut på resa igen ;)
Skönt att känna så och jag önskar dig lycka till i jakten på ett jobb! Och förmodligen kommer reselängtan snart tillbaka också, det behöver man inte oroa sig för – haha!