Moody girl.

Dessa dagar då humöret svänger så och man plötsligt är så lycklig att man tror man ska spricka och sen blir man så ynklig och känslig och vill bara gråta och gråta tills dagen är över. Den som påstår att man skulle kunna kontrollera sitt humör kan aldrig ha haft sånna här problem. Vissa känslor bara kommer. Kärlek såväl som ilska och tårar. Och ibland gör vi saker vi ångrar. Jag blir faktiskt sällan arg utan anledning, men att försöka få andra att förstå hur befogad min ilska är – det är desto svårare. Även om man i efterhand inser hur dumt det var att skrika på någon oskyldig stackare. Nåväl, tur att det inte är något jag gör för jämnan. Och så kan vi kanske hoppas på att min ilska blir mildare med åren, i takt med att man lär sig att tålamod och lugn ALLTID är vinnande. Det kanske skulle bli mitt mål inför hösten 2013? Jag har dock noll “höst-och-ny-start-känslor” i och med det här med Indien och allt vad det innebär. Kanske satsar på det målet för 2014 istället? Anmäler mig till någon anger management-kurs eller så. I kväll ska jag yoga för första gången på flera år och hoppas att det hjälper. Något säger mig att en springtur skulle göra mer gott, men mina ben är trötta och stela och b-e-h-ö-v-e-r faktiskt yoga.

En nyvaken tös. Mitt morgonhumör har brukat vara något bland det värsta och jag tror mina föräldrar är innerligt tacksamma att de slipper väcka detta monstret om morgnarna numera…