Med bil från Zagreb till Belgrad

Och på sjunde dagen fann de ac-knappen i bilen.

Det var inte riktigt lika varmt när vi först plockade upp bilen i Budapest och körde till Bratislava. Men när vi kommer till Zagreb är det närmare trettio grader och hur kan det vara så himla varmt i bilen? Ja, så fann vi till slut den lilla ac-knappen. Vi hade kört med bara fläkten en hel vecka.

Längs den här vägen, Zagreb till Belgrad, kör alla möjliga nationaliteter. Det är bland annat tyska, franska, brittiska, slovenska och bosniska bilar. Och lastbilar från samma länder men också Turkiet, som vi gissar är påväg hemåt. Men det går inte att låta bli att undra vad alla dessa långtradare kör omkring med och vart de är på väg?

Vi gör ett stopp i Slavonski Brod på kroatiska sidan, där man ser över till Bosnien och Hercegovina på andra sidan Sava-floden. Här tar vi en kaffe. Och så läser vi lite om platsen. Under andra världskriget bombades och förstördes 80% av alla hus.

Jag som börjar bli trött på att posera haha.

Hej hej Bosnien och Hercegovina

Strax åker vi vidare och ungefär 5 km innan serbiska gränsen stannar vi på en bensinstation och frågar om vinjett behövs i Serbien. Alltså en sån att klistra på bilrutan för att få köra på vägarna. Svaret vi får är kort och gott: ”This is croatia. I don't know. I never go to Serbia”. Det säger kanske något om ländernas komplicerade relation till varandra.

Ungefär 20 min kö på gränsen. Visar passen två gånger, här skannas de också eftersom vi lämnar EU. Sen frågar en kille om vi har något to declare, och så får vi åka vidare.

Om man undrar vad EU tillfört sina länder så kan man i alla fall direkt konstatera att bra vägar är en sådan sak. Den serbiska motorvägen är plötsligt betydligt mer spännande att köra på. Det gäller att hålla ögonen på vägen och ha koll på eventuella gupp och gropar. Men de håller samtidigt på att fixa vägen och vägarbetet är i full gång. En bit in i landet blir det åtminstone lite bättre. Men visst är det en klar skillnad. Att följa hastighetsbegränsningarna verkar inte vara särskilt poppis heller.

Ute är det hett och åt alla håll och kanter breder gröna fält ut sig. Vi passerar ett vinområde men annars är det mest lite små städer, industrier och diverse övergivna hus.

Welcome to Serbia!

Och så meddelandet ovanför vägen: somebody loves you – drive carefully.

Så börjar vi rulla in i det som är Belgrad. Stora ögon, öppna munnar. Alltså på oss två. När vi når centrum håller vi båda andan tills vi når hotellet och kan lämna över nycklarna till de som sedan parkerar bilen, men alltså: ingen lek att köra bil här.

Detta är liksom vad man välkomnas av i Belgrad. Western City Gate, byggnad med kombinerat lägenheter och kontor. Går in under kategorin för brutalism-arkitektur och byggdes på 70-talet.

En stad väl värd att upptäcka dock, här finns också massor av byggnader som är mer behagliga att vila ögonen på. Men mer om Belgrad sen!