Kärlek är kanske det enda svaret.

Bland all lycka är det lite märkliga känslor och tankar som bor i mig just nu. Väldigt ofta dyker frågan vad gör vi här? upp i mitt huvud och jag undrar varför. Varför funderar jag så mycket på det här nu? För att något är på väg mot sitt slut? För att det är dags för nästa fas i livet att ta fart? För att vänskap och kärlek betyder mer än någonsin? För att jag känner mig fri som aldrig förr?

Vad gör vi här? Vad är meningen med allt? Stora frågor, omöjliga frågor – men ändå finns de där. Jag har alltid trott att meningen är att på något sätt vara lycklig, att kunna njuta och dagen man ligger på dödsbädden blicka tillbaka och inte ångra något. Men sen då? Livet är toppen, så jävla bra, men jaha? Vad mer? Det är konstigt. Konstiga tankar och konstiga känslor. Och samtidigt så hör de väl liksom till. Jag är varken den första eller sista att fundera över dessa mysterium.

Ibland tror jag att vi lever som bäst när vi får känna att vi verkligen lever. Kanske genom ett spinningpass, kanske genom att tacka ja till ett jobb i Indien. Kärlek i all ära, men det är nog lite min mening här och nu – att få känna att jag lever. Att uppleva något som tar mig till högre höjder och nya dimensioner, platser jag inte visste fanns. På alla sätt och vis.