fuck distance!

Går man in på den högra fliken precis här ovanför, den fliken som heter Jennifer, så finner man lite random och lite basic fakta om mig. Vid punkten “gillar inte” står det skrivet distans och avundsjuka. Det är förmodligen det mest avskyvärda jag vet och det är två saker som följt mig genom livet som en mycket angelägen blodigel som suger sig fast så fort den får chansen.

Jag hade lätt för att lära i unga år och var man duktig i klassen fanns det alltid någon som tittade missunnsamt på en. Men jag var väl aldrig den som backade på grund av det utan jag tog snarare smällen och bet ihop, samtidigt som jag krossades lite inombords. Någonstans insåg jag väl att det var en del av livet, det kommer alltid, alltid, alltid finnas dem som är avundsjuka. Människor som helt enkelt inte kan unna dig lycka och framgång och det är inte längre mitt problem, idag struntar jag i det så gott det går!

Nu trillade jag ju totalt in på ett sidospår. Distans var det ja. Det är trubbel nummer två som följt mig genom livet. Växer man upp i Gällivare och får en förkärlek för Göteborg i tidig ålder så lär man sig ganska snart att distans är ganska, väldigt, tråkigt och jobbigt. Sedan ger man sig ut i världen och plötsligt är avståndet på 170 mil ingen biggie längre, men avståndet från kontinent till kontinent är desto svårare.

Så ja, FUCK DISTANCE! Det är allt jag kan säga. Jag kan vara positiv, vrida och vända på det och komma fram till massor av bra saker med distans, men nä, bara fuck distance.

Ok?