Det annorlunda livet i norr (ovanligt mycket snö)

Snön gör allting fint att se på. Gör vintern lite ljusare. Gör den tillgängligare och roligare. Den går att bygga med och åka på, liksom hänga i och umgås med på ett helt annat sätt än vad gräs, sten och asfalt bjuder in till.

Men den har också en enorm kraft och tyngd – och ställer till det när den kommer ner i stora mängder på kort tid. Snöskottning är visserligen en del av vardagen på dessa breddgrader, men det är inte bara gården som måste skottas utan även: taket.

Pappa gör förstås vanligtvis alltid detta, men inte med ryggont. Så jag fick komma till undsättning!

Här genom fönstret från mitt rum hemma hos pappa fick jag klättra ut på utbyggnaden, med en rejäl snöskyffel och liten spade. Hälften läskigt och hälften nostalgi. Jag vet inte varför, men när jag var barn fick jag leka här uppe(!) i snön. Byggde gångar och olika rum och hade som mitt egna lilla hus.

Det nedre lagret av snö som lagt sig här uppe och frusit till sitter alltså ganska bra.

Och när jag klättrar där uppe på taket, försiktig med att inte gå för nära kanten och trilla ner, känner jag mig som en del i Snowhow. Dokumentären i fyra delar om vinterlivet i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) finns både på SVT och Arenan. Se den!

Det är just den här kunskapen som man lär sig av att bo här. Hur vet man när det är dags att skotta taket? Eller att det är säkert att röra sig uppe på ett snötäckt sluttande tak? Och vad händer om man inte skottar?!

Det är dessutom ett tufft träningspass! Höll på nonstop i 2.5 timmar. Och det hjälpte lite att det såg ut såhär och att himlen skimrade i rosa och lila.

De bitande minusgraderna (kanske runt minus 12 till minus 14 grader) märks knappt heller när man rör på sig, utan det märks först när svetten i håret börjar frysa till is… :)

Samtidigt som våren nästan är på ingång i södern, så är här uppe alltså ovanligt mycket snö. Alltihop en förmodad effekt av klimatförändringarna som skapar extremer.

Jag och Amanda åker dessutom till Norge idag. Eller vi ska åtminstone försöka ta oss till Norge. Vägen är nämligen avstängd just nu. Det blåser 14 m/s och snöar. Så vi hoppas att det hinner lugna sig och att vi får komma över gränsen.

Jag hoppas också att vi inte blåser av vägen?! Det känns liite läskigt att köra över fjäll mitt i vintern i oroligt väder. Men det är tur att Amanda är en erfaren nordbo och ett proffs (som inte tycker att vindstyrka på 8 m/s eller ens 12 m/s är särskilt mycket!!).