Året 2013 – examen, vännerna, Indien och kärleken.

Så har det blivit dags att sätta sig ner och reflektera över året som gick. 2013 når sitt slut och när jag ser tillbaka, hur var mitt år egentligen?

När jag tänker på mitt 2013 tänker jag på uppsatsen och Indien, vännerna och kärleken. Där första halvan präglades av uppsatsen och vännerna.

Året började i Gällivare och någon vecka senare åkte jag “hem” till Jönköping för att slutföra kandidatexamen efter två utlandsterminer. Det var guld att återförenas med vännerna som alla varit världen över. Vi hade en fin termin tillsammans med mycket mys emellan uppsatsskrivandet. Livet kretsade kring plugget och det var helt ok då vi var det bästa teamet, jag, Emma och Sanna! Det här var även en period då jag inte helt obefogat fick smeknamnet Twittifer. Jag twittrade mer än någonsin och det är både en värld och ett äventyr i sig. Jag hittade nya vänner och flirtade med x antal twitterkillar och blev ju nästan kär. Det känns som ett annat liv nu, men vad kul det var!

Jag kom hem till min lägenhet som Emma Hjalmar hade tagit hand om under ett års tid. Smyckade med ny drömfångare från Australien, fick äntligen kramas med min nalle igen och hängde upp fina foton och favoritcitatet som jag fick på en tavla som Hjalmar gjort. Maybe it's not about the happy ending, maybe it's about the story.

Vänner, vänner, vänner. Vilket guldgäng vi var i Jönköping alltså! När jag tänker på det inser jag hur mycket jag saknar mina stjärnor som nu alla är utspridda på olika platser…

Uppsatsen som man innan start var lite orolig för, tänk så bra det gick! Vi hade pluggstunder mestadels i skolan, men även hemma hos varandra och när det blev varmt på slutet satt vi utomhus och åt kanelbullar och korrläste uppsats. Vi hade sjukt bra samarbete och inte förrän på slutet var vi lite oense, men även det tog vi oss igenom. Ett B blev det och vi vad topp-nöjda med vår prestation. Roligt hade vi också, såklart, mycket skratt mellan allt seriösa.

Det var även en tid av förvirring, stress och press. Vad händer till hösten? Och lite konstiga tankar dök upp. Jag gick till kuratorn på skolan och fick plötsligt klarhet i livet. Det var så himla skönt att bara prata med någon om sina bekymmer, någon som kunde hjälpa en att tänka rätt! Jag fick rådet att slänga ut krokar och se vart det nappar… Och en dag fick jag ett mail om ett internship i Indien och WHY THE HELL NOT tänkte jag.

Bilden med halsbandet och ringen är från min första intervju med företaget i Indien. Jag var nervös för min första intervju på engelska! Men det gick ju galant, och nu är jag hur bekväm som helst med att prata engelska, i de flesta situationer. Åkte till Lund och Malmö och träffade Martin och Gabriella på bilden, vänner från Nya Zeeland. Gud så vackert Skåne var i början av våren!

Vad som skulle kunnat bli en förälskelse med han jag smsade konstant med under några månader, rann ut i sanden. Vi skålade i champagne när vi lämnade in uppsatsen och njöt av vackra vårdagar. Livet var toppen. Den närmsta framtiden var ordnad och jag var så redo att ge mig iväg på nya äventyr!

Promenerade många, många promenader längs Vätterstranden i magiska solnedgångar. Tänkte, det här kommer jag sakna, men när man väl lämnar tänker man ju inte riktigt på sådant. Man saknar det som verkligen betydde något.

Typ detta. Detta saknar jag. Fantastiska häng med fantastiska gäng. Sofia myntade alltså vi är så himla roliga och vi kunde alla hålla med. Skratt och skutt och välmående vänskapshjärtan.

SÅHÄR GLADA VAR VI EFTER UPPSATSENS SISTA PRESENTATION! Kanske högsta nivån av lycka och lättnad.

Vår sista vecka tillsammans i Jönköping var cirka så underbar som bilderna visar. En sista utekväll på Akademien(kåren) och vi försökte att inte bli alldeles för sentimentala.

Trots separationsångest hade vi den mest fabulösa examensdagen. Champagnefrukost innan ceremonin, lunch med de närmsta och föräldrarna, fix inför kvällen, champagne igen hos Rebecca och så en bankett och efterfest! Alldeles strålande. Trots att vi tappade bort Sofia på småtimmarna och blev lite tokiga, haha… Nästa morgon hoppade jag trött och vemodig på bussen till Göteborg där släkten väntade att få fira mig och min kandidatexamen!

Så besökte jag strax därefter Gällivare och Norrland. Kära återseende med familj och vänner och midnattssolen såklart!

Passade på att njuta av norrländska delikatesser som våfflor med hjortronsylt. Och kramades lite med farmor i Boden och de små kusinerna.

I Göteborg hade jag ett happy moment när jag fick se Håkan. Och så var vår midsommar väldigt lyckad, eller ja, precis så som den ska vara och alltid blir när man får fira i Göteborgsområdet med goa gubbar.

Det var den första halvan av mitt 2013! Helt klart toppbetyg. Jag mådde bra och minns tiden med glädje och pirr i hjärtat.