40 graders feber

Förkylningen jag dragit på mig var lite mer än bara en förkylning. Har haft två hemska nätter med mardrömmar, svettats och fryst om vartannat, hosta osv – har knappt kunnat sova alls. Igår hade jag dessutom två lektioner jag var tvungen att vara med på, satt mest och försökte överleva. Och i morse tog jag mig till sjukstugan här på campus, trodde jag skulle dö lite på vägen dit. Väl där fick jag lägga mig i en säng i väntan på en sjuksyrra och när de tog tempen blev de lite chockade över att den visade 40 grader och de förstod plötsligt att jag mådde lika uselt som jag påstod. Så jag fick även träffa en läkare ett par timmar senare. Det kändes bra att bli lite ompysslad! Och förhoppningsvis är det ett virus som går över av sig själv. Min underbara väninna Gaby är just nu och handlar smärtstillande och lite matvaror till mig, tur att jag har en vän här som ställer upp i nöd och lust :)

Det här är kanske livets sätt att påminna mig om att ingenting är självklart, att vi inte ska ta något för givet. Så brukar jag tänka när sjukdomar eller skador inträffar, det underlättar lite att tänka så. Visst suger det att vara sjuk och visst suger det att jag missar en weekend borta med water rafting och annat kul, men det är bara att gilla läget!

Och vet ni? Även om jag känner mig lite sjuk och ynklig och skulle vilja att mamma fanns här och tog hand om mig så har jag i alla fall ingen hemlängtan. Det skulle annars vara ganska naturligt för den känslan att infinna sig nu!