Jag minns hur stillsamt tårarna lämnade hans ögon den dagen han skulle lämna sin dotter i hennes nya hem, den dagen hon flyttade hemifrån. Jag vet hur mycket kärlek varje kram innehållit sedan dess, varje gång hon kommit hem igen efter varje äventyr. Jag kan inte ens föreställa mig hur det känns när ens barn växer upp, när pappas flicka plötsligt en dag ger sig ut i världen på egen hand. Hon som brukade “maka pappa mat” när han kom hem senare från jobbet, som låg på soffan när hon inte kunde sova och somnade intill honom när han tittade på tv. Hur han alltid provocerat henne och fått henne att utvecklats och nå nya höjder. Han har alltid stöttat (förutom när hon ville bära “sommarskor” mitt i vintern och gå utan täckbyxor) och varit så stolt. Alltid har han pussat hennes kinder och önskat henne det absolut bästa. I och med att hon blev äldre kunde de vandra i fjällen, plocka hjortron och fiska tillsammans. De besökte Island tillsammans. Idag pratar de ofta över Skype och delar sina klokheter, medan hon försöker få sin något gammelmodiga far att tänka lite mer som en naiv och drömmande nittiotalist, det är svårt.
Grattis på farsdag pappa.
Jag älskar dig.
Tydligen är vi lika min far och jag när han var i tjugoårsåldern? Det måste givetvis bero på sexpacket tänker jag.
Ett svar
Älskar dig, Jennifer! :-)
Pappa