Vänskap på distans är inte enkelt

Fem av mina absolut närmsta vänner, de som får höra först om nyheter och de som jag prioriterar högst att åka och hälsa på, bor just nu i fyra olika städer. Och jag bor inte ens i Sverige. Det är 7-8 år sedan vi träffades, och runt 5-6 år sedan som vi blev ett tight gäng. Sen tog universitet slut strax därefter. När vi hittat hem. Vi vägrade dock låta våra olika vägar i livet skilja oss åt och jag vet knappt hur, men vi har lyckats hålla ihop sen dess. Själsfränder? Ja, kanske.

Det är dock inte alltid enkelt, ibland är det tungt. Att vara 6 starka individer med helt olika liv, jobb, intressen och hobbies – som ska försöka planera, prioritera och lyckas synka kalendrar och scheman för att träffas och umgås. Vi bråkar liksom aldrig, men det betyder inte att det är lätt. Det är klart det kan finnas frustration emellanåt. Kanske främst över att man inte får umgås så mycket som man skulle vilja. Alla som haft ett distansförhållande vet att det tär på en. En dröm skulle liksom vara att bo i ett kollektiv alla tillsammans, såklart det inte är optimalt att leva i olika städer.

Bilder från helgens häng i Stockholm.

Och vad jag kan konstatera är att precis som i parförhållanden så är det bland vänner så så viktigt att kunna och våga prata. Berätta vad man känner. Håller man inne på känslorna kommer det inte funka. Då rinner man ut i sanden. Lite andra saker har jag kanske också lärt mig.

* Man måste kunna prata men man måste inte heller höras jämt. Det innebär att någon sorts grundtrygghet behöver finnas där och att den måste vara ömsesidig. Jag vet att de finns där i morgon. Att de skulle komma på mitt bröllop oavsett vad. Att de inte sviker. Jag vet var jag har mina vänner och vi litar på varandra till 110%. Men i tider av instagram och sms skadar det faktiskt inte heller att plocka upp den där telefonen och ringa varandra ibland.

* Prioritera varandra. Till exempel: jag skulle egentligen ha bilat upp med min mamma redan på lördagen från Stockholm den här helgen, men det skulle ha inneburit endast en halv helg med mina vänner – så istället bokade jag nattåget upp på söndagen. Jag vet hur fint det är att hänga med dem, men också hur viktigt det är att faktiskt prioritera den tiden. Detsamma gäller när jag fyllde 25 och de alla flög till Helsingfors för en helg. Eller när vi rest kors och tvärs för att mötas upp på olika platser i Sverige och världen. Ibland innebär det dyra biljetter, obekväma restider eller att man får välja bort annat. Men det är alltid värt det.

* Häng i mindre konstellationer. Om man är ett kompisgäng på sex stycken kan det vara svårt att komma in i diskussioner på djupet när man ses alla. Och att låta alla få det utrymme man förtjänar. Någon pratar, en annan hoppar in, avbryter, fortsätter – det blir inte samma konversationer som när man är 2-4 stycken. Därför tycker jag det är så viktigt att också hänga på tumanhand och i mindre grupper. Därför är det okej att inte alla är med varje gång man ses.

* Våga förlåta. Vi är människor, vi gör misstag. Ibland blir det fel. Ibland är vi klumpiga, okänsliga. Det är inte hela världen. Förlåt, släpp och gå vidare.

* Umgås en lång tid när ni väl ses, och umgås utan partners. Det är lite märkligt att vara så nära och liksom inte dela de där vardagliga sakerna. Och det är svårt att ses några timmar och försöka uppdatera varandra om allt det som betyder något. Man behöver en morgon och en kväll, göra olika saker, befinna sig i flera sinnesstämningar, dela skratt såväl som det allvarliga. Det är också ett bra tips att åka på en resa tillsammans!

Relationer som man inte mår bra ska man avsluta. Människor som stjäl ens energi ska man undvika. Men när man hittar de där vännerna som är liksom himlens finaste stjärnor, då ska man komma ihåg att det viktigaste vi har är varandra. Och även om vänskap på distans har sina utmaningar och är lite speciellt, så vet jag att jag aldrig någonsin vill släppa dessa. Dom är för bra för det.

Har du vänskapsrelationer på distans som du lyckats behålla? Hur gör ni?

FÖLJ:

11 svar

  1. Vi gör saker tillsammans via telefon. In med handsfree sp igår diskade min vän i Sthlm och jag trillade köttbullar och hängde tvätt. Ibland tar vi en promenad. Ibland ligger vi i varain soffa och ammar barn eller bara är. Vi försöker ha någon form av vardag sol vi delar.

  2. Så fint om vänskap! Idag känns det faktiskt som att man är lyckligt lottad OM man fortfarande bor nära vänner man lärde känna för 10 år sedan. Men som tur fungerar vänskap lika bra fast man inte har möjlighet att ses hela tiden. Du är ett bra bevis <3

    1. Men tack sötnöt <3 Så kan det vara, att många flyttar och rör på sig kanske inte till andra länder men städer... :)

  3. JAg håller med Alex. Jag och Victoria ringer varandra när vi gör vardagliga saker, då känns det som att man gör det tillsammans trots att hon är låååångt bort.

    Men att lägga tid och pengar, att prioritera, att ses är viktigt. På fredag åker jag till en kompis i Tyskland över helgen. Enda möjligheten att ses det här året typ. Kosta vad det kosta vill – minnena och tiden med henne är värd mer!

    1. Inspirerande. Ska ta det med mig! Och vad mysigt att få hälsa på din kompis i Tyskland. Hoppas ni hade en bra påsk <3

  4. Det är verkligen inte lätt. Jag har haft vänner i Sverige i hur många år som helst. Såna som jag verkligen kallar mina närmaste och det är så härligt att se dem varje gång. Trots att det kan gå många månader mellan.

    1. Vad härligt att höra att du också lyckats behålla några vänner trots avstånd!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.