När vägarna korsas igen.

Det finns något jag älskar med att bo i olika länder och resa världen över – det är alla fantastiska människor man träffar. Nu i dagarna kommer hjärtat kännas tungt för att det är många hejdån till människor jag haft väldigt kul med. Men vad som gör det värt det är chansen att vi stöter på varandra igen i framtiden.

För två år sedan hade jag varit knappt en månad på Nya Zeeland och börjat lära känna ett gäng härliga människor. I fredags fick jag ett mess från en tysk kille som bor i Berlin. Han och två till som jag hängde med på Nya Zeeland var tydligen här i helgen och ville ses såklart. Så fantastiskt kul. Franska Clement bor i Köpenhamn och Alex från Costa Rica är bara här och reser några veckor i Europa.

Clement är så himla rolig och inte särskilt typiskt fransk. Han kör BMX på professionell nivå, älskar snabbmat och jägermeister. Alex är världens snällaste, och en bra anledning till att fundera på att besöka Centralamerika.

Så ja, trots alla hejdån och många människor man aldrig träffar igen så är det himla vackert när ens vägar faktiskt råkar korsas igen, om än bara för en dag!