Alltså, tvåtusentretton. Vi har väntat ett år på den här våren. Och att vi är här nu, det är ungefär lika bra som vi kunnat föreställa oss. Bättre än så. Alla fina människor jag är omgiven av, det känns nästan overkligt. Mina fina vänner, som vi skrattar och kramas. Allt är så bra. Precis så som jag vill ha det.
Här är två av dem.
Mina själsfränder, Emma och Emma. Hjalmar och Frost.
Romantisk middag för tre, en måndagskväll i februari.