barn, härliga barn
Här är en bild på den större kusinen, 5 år och min fina farmor! 5åringen är så insatt i vägarbeten och den branschen och kan ett språk som jag inte begriper, haha. Och plötsligt utbrister han “Får vi gå ut och skikta grus?”.
Den mindre lillkillen, 3 år, pekade på min klänning igår och sa, “Vad är det där?!”, “En klänning,” sa jag, “tycker du inte den är fin?” Så skrattar han och säger “Nää äää!”
Det är så härligt med barn att de säger precis vad de tänker!
