Mest lästa inläggen under 2015.

De mest lästa inläggen under det gångna året är faktiskt de inlägg som folk hittar till via Google – vilken fantastisk grej det här med sökmotorer. Så jag tänkte att vi kunde titta både på vilka inlägg som varit ”vanligt-besökta”, alltså inte blivit besökta via google samt även titta på vilka som är de mest google-besökta inläggen under 2015.

Vi börjar med de inläggen som fått mest spridning och flest besök.

Topp 5 vanligt-besökta inlägg:

  1. I höstas när jag bloggade om ett fantastiskt spa i Gällivare – den magiska oasen i Lappland.
  2. Om något som gör mig ledsen: utseendeshetsen.
  3. Inlägget om: 2 saker du aldrig ska göra i ett förhållande.
  4. När jag berättade om något jag aldrig berättat på bloggen.
  5. Och avslutningsvis: vem fan flyttar till Finland – som inte var så illa som det låter.

mest lästa 2015

Det är alltså inlägg som var publicerade under 2015. Det är alltid spännande att se vad som gillas lite extra mycket. Om jag själv fick kategorisera mina bästa inlägg från 2015 så skulle nog listan se lite annorlunda ut.

Under nästa topp 5 finns några inlägg som publicerades förra året, alltså under 2014, eftersom det är så det fungerar med google-resultat ni vet.

Topp 5 google-besökta inlägg:

  1. Min lista med tips för distansförhållanden har haft över 12 000 besök. Folk med förhållanden på distans är desperata efter tips och råd över hur man ska göra och tänka – tro mig, jag vet hur tufft det är.
  2. Hur man gör hemmagjord frozen yoghurt är ett inlägg från 2014, men har varit ett av de mest lästa under 2015.
  3. Även mitt inlägg om att vara ett år utan smink från 2014 har varit populärt även i år. Nu är vi snart uppe i 3 år utan smink med undantag från lite mascara då och då.
  4. Något annat många googlar på är recept på bifteki. Inte mitt livs roligaste blogginlägg och det är också från 2014 – men fortfarande uppskattat alltså. Och de är hemskt goda!
  5. Slutligen får det här gästinlägget – en guide till New York – fortfarande många besök. Tackar vi Agnes för.

2015 mest lästa

Det var de blogginläggen. Överlag har kanske inte 2015 varit mitt mest inspirerande blogg-år, precis som det personligt/privat inte heller varit det mest inspirerande. Men ni är ju fortfarande läsare som hänger med och det är jag väldigt tacksam över! Kanske vågar vi hoppas på att 2016 kommer bli ett ännu bättre bloggår? Vi får väl se! Puss och kram på er kära bloggvänner – tack för det hår året! ♥

Skönt med ett nytt år.

Det kommer inte bli någon typisk årssummering av det här året som strax når sitt slut. Fyfan vad jobbigt det har varit, 2015, på riktigt alltså. Idag när jag reflekterade över det slog det mig att det faktiskt varit precis så. Jobbigt. Och jag kom också till en insikt om varför.

Såhär såg det ut för två år sedan, årssummering av 2013:

2 år sedan

Nyckelord: fantastiska, magiska

Det var exakt så! Jag levde på nya endorfinkickar hela tiden. Somnade på kvällarna och tänkte shit mitt liv är som på film. Så många gånger jag haft den känslan. Så van jag blev vid att livet alltid skulle vara så. Nya länder, nya äventyr, nya vänner, nya förälskelser.

Och vad hände? Jag blev äldre. Landade lite på jorden. (Okej okej många av er kommer tycka att jag fortfarande är ung och uppe och svävar…) Fick plötsligt kämpa lite, kämpa för kärleken, kämpa för att stanna, flytta, hitta ett jobb. Allt sådant hade alltid varit så enkelt. Eller det är så det känns. Att plugga var inte särskilt utmanande, resorna serverades på silverfat och när jag tog examen knackade Indien på dörren och erbjöd mig ett internship. Äventyren fortsatte, visst var livet lite tungt emellanåt, men det var alltid spännande.

Att flytta till Finland generar inte direkt i några nya endorfinkickar. Det är inte Kanada, Nya Zeeland, Indien eller München. Jag är kär i min pojkvän men det är inga spännande ont-i-magen-så-nervös-dejter. Och som ni alla vet så är det tufft att skaffa sig ett socialt umgänge i en ny stad samtidigt som man jobbar heltid och så vidare.

Så här är vi nu. 2015 har varit en lång jävla raksträcka eller transportsträcka. Det var saker som behövde ordnas, och då syftar jag på tandoperation som tog drygt ett år. Det innebar att året började med ett halvårs distansförhållande då jag bodde i Göteborg. Mitt jobb var jättekul men jag var ständigt frånvarande i allt jag kände. Och hösten blev lite tvärtom, flyttade till Finland tack vare mitt nya jobb men fick pendla till Göteborg gång på gång för tandläkarbesöken. Som nu är över, vågar fortfarande inte tro på det helt. 

Med alla dessa reflektioner och insikter känner jag bara faaaaan vad skönt. Det är okej att må såhär. Och 2016 behöver inte bli ett drömmigt år men det kanske blir ett helt vanligt år? Ett av mina mål för 2016 är att bo i Finland. Att få vara här och bo in mig här på riktigt.

Sjukt, eller hur? Att jag bytt ut NYC mot Helsinki på min visionboard. I alla fall det här året, 2016.

Känner du till NaNoWriMo?

National Novel Writing Month. Varje år i november pågår detta underbara lilla fenomen. Eller vadå ”lilla” det är ungefär över/kring 400 000 personer som deltar för att skriva 50 000 ord under 1-30 november. Dels kan man vinna priser men det främsta syftet är egentligen att pusha sig själv och peppa varandra till att klara det här målet. Att skriva lite/mycket dagligen, komma in i ett flow och bara få ditt utkast på papper! Sen kan man börja jobba på finslipet (som kan ta mer tid bara det). På hemsidan kan man hitta en grupp (i staden där man bor till exempel) där man kan dela med sig av sina texter och ge feedback.

nanowrimo svensk

Jag signade upp redan förra året. Men det är ju inte ”bara att skriva en bok”. Tycker en bör ha någon slags idé om vad det ska skrivas om. I år är jag dock så sugen. Jag har en liten story inom mig, som jag skulle vilja skriva ner. Och jag började en morgon här i veckan och tänkte, det kanske kommer gå. Det svåra är dock att inte tänka på det faktum att mitt språk inte är i närhetens så bra som det borde vara, för en bok. Eller att jag inte ens kan följa ett tempus. Jag vet inte lagar och regler om böcker. Jag har liksom skrivit mestadels i min blogg hela mitt liv och här sätter jag ju mina egna lagar och regler för språket. Men det är ju egentligen sådant som kan finslipas på i ett senare stadie!

Det skulle vara en kul utmaning att ta sig an.

Redo för julen.

Det börjar synas, kännas, längtas och förberedas inför vinterns absoluta höjdpunkt. Julen. Jag diggar inte julafton, egentligen. Men allting runt omkring det, allting som har med julen att göra är så fruktansvärt mysigt. Det är en känsla som bara bubblar upp inombords, lite mystisk och magisk. Jag älskar att se på en spännande julkalender, alltså den för barnen. Tycker Lucia är så mysigt! (Inte nödvändigtvisLucia i Finland dock, hehe). Alla tända ljus. Allt glitter. För att inte tala om ljusslingorna. Julmarknader. Snön och mörkret, det blir så mysigt alltihop. Sen råkar jag älska julskinka också. Och tomtegröt. Och julmust. Och glögg!

Ja ni ser, hur frälst låter inte jag? Aldrig riktigt sett på mig själv som en fanatiker kring julen. Men kanske är det exakt det jag är?

Och titta vad jag såg i butiken härom dagen! Dumle med pepparkakssmak??


Men jag köpte dem inte. De kändes möjligen lite overpriced. Men snart så kommer jag bara måsta prova. Finns de i Sverige också?

Julmust har vi dock redan köpt ett par… Herregud, så tidigt?

Och glöggen, den står faktiskt också redo i köket och bara väntar på en kylig kväll då den får invigas för i år tillsammans med russin och mandlar!

För er som också längtar till julen så finns det en uppsjö av jul-bloggar där ute, en av dem är Sannas christmas. Vi är Facebook-vänner (haha vad fånigt det låter, men liksom någon man träffat men egentligen knappt känner) så hennes inlägg dyker upp där ibland. Och jag är så imponerad av att man kan blogga så nischat, älskar det!

Vad tycker ni, är det för tidigt? Eller är det bara fantastiskt?

Being a woman.

Posted this on my Instagram and Facebook so thought I should share it with you guys here as well. 

international women's day

Back in Göteborg after nine days in Stockholm. Had a rough day because of PMS, one of many things today that reminded me I’m a woman. Following discussions about feminism and I get both sad and tired. Some people are fighting so hard while others just don’t give a shit. I hear people say ”They just want something to hate on…” and I don’t know what to say. But I know there are parts of this world where feminism is absolutely necessary. So if you don’t care about whether or not 50 shades of Grey is an acceptable movie, you can focus on something else. I’m gonna watch the documentary ”India’s daughter” tonight and I’m gonna feel the hate I’ve felt before, hate, not towards men but towards society. If you are a woman and if you have been to a place where differences between men and women are so obvious, you will have felt it too. All the times I’ve felt unsafe or felt like a piece of meat I’ve closed my eyes and wished I would just turn into a man. That is why this day is important, because of the right for all women in this world to feel no different than all the men. ❤️

På äventyr till Helsinki.

Jag tycker Helsinki är ett finare namn än Helsingfors, Åbo finare än Turku. Så därför, oavsett språk för sammanhanget, säger jag helst Helsinki och Åbo. Och det är just till Helsinki jag är påväg nu, precis hoppat på bussen. Det känns som jag ska ut på äventyr – jag har aldrig varit ensam i staden, inte mer än bara över en dag. Mumin är ju min livlina här i Finland lite grann (haha) men han har fått stanna hemma pga extremt mycket plugg, så nu flyger jag på egna vingar.

Man kan tycka att någon som flyttat hit och dit, åkt själv till främmande kulturer och så vidare, inte upplevs som särskilt mesig – men jo tack, det är jag. Minns ni sist jag var ensam hemma? Jag har nämligen blivit så van vid att bo med någon och framför allt att sova med någon. Men det är mest problemet att vara just ensam i en lägenhet, när det är natt, som jag brottas med. Kan vara för att jag inte bott ensam sedan våren 2013. Chansen finns att jag i vår kommer få bo ensam i en lägenhet och det kan nog vara nyttigt – men mer om det när det närmar sig!

onnibuss åbo helsinki

Svårt att ta en photobooth-bild i en skumpig buss, men här är jag i alla fall – på bussen från Åbo till Helsinki! Onnibuss är så bra, betalade 5€ för biljetten (ibland finns det för 3€!) och de har wifi som fungerar utmärkt. Att åka tåg är dyrt om man inte är student.

Anledningen att jag ska till Helsinki är tack vare Matka Nordic Travel Fair. Det är en resemässa, den ledande av sin sort för norra Europa där 1000 utställare som representerar 80 länder finns med. Jag har fått äran att vara med i Nordic Bloggers’ Experience och får alltså chansen att delta under dessa dagar som, utöver mässan, är full med föreläsningar, nätverkande och massor inspiration. Det känns sjukt kul!

Ser alltså fram emot kommande dagar och att få träffa alla andra resebloggare från Skandinavien!