Reklamsamarbete med Hotel Riverton

Trots att jag har bott ett tag i Göteborg (våren 2015) och egentligen anser att staden är lite mitt andra hem, tillsammans med min hemstad Gällivare – så finns det en del saker jag inte har särskilt bra koll på. Restauranger och utelivet i Göteborg, till exempel. Caféer besöker jag ofta, men att gå ut och äta eller ta en drink – det har det inte blivit mycket av när jag väl är här. Vi hänger oftast hemma och lagar goda middagar. Men nu känner jag att jag vill upptäcka mer.

En sak jag börjat utforska är vilka restauranger och barer som erbjuder perfekta utkiksplatser. En av dessa är Riverton Hotel som ligger bara några hundra meter från Järntorget. De har sin restaurang och skybar på 12:e våningen med utsikt mot havet och hamnarna. Här kan du äta middag, ta en drink eller gå på afternoon tea som serveras på lördagarna. Och det var vad vi gjorde förra helgen!

Afternoon Tea med Göteborgs bästa utsikt

Afternoon tea Göteborg

Afternoon tea Hotel Riverton

Vi kom hit vid halv tre på lördagseftermiddagen, jag, min kille och min moster. Tog hissen upp och möttes av denna lokal. Vilken stämning, och vilken utsikt. Varför har vi inte varit här förut? Inte ens min moster hade varit här uppe tidigare trots att hon bott i Göteborg i många år.

Ett urval av lyxiga teer

Först blir vi serverade ett glas bubbel och sen kommer en fin trälåda in. Servitören öppnar locket och förklarar att det här är de teer ni kan välja bland. Han berättar lite om dem och sen får vi gå loss fritt och dofta på de nio olika sorterna.

Tror alla blir lite som små barn av att få känna, klämma och dofta på saker, eller?

Helena spanar in oolong-teet och undrar om hon ska våga testa det.

Det fanns två svarta teer, ett vitt te, ett grönt te, tre örtteer och sen två spännande sorter som heter puer och oolong. T och min moster bestämde sig till sist för att testa de två och jag valde det gröna Cool Ms Green – det var ganska sött med smaker av mango och havtorn. Oolong-teet Da Hong Pao var ganska kraftigt medan det andra svarta Black Knight var mjukare och ganska chokladigt.

Gillade att man fick chans att dofta på alla sorterna och att det fanns detaljerade beskrivningar av varje tesort. De stod hur de smakade och skulle bryggas men också vilken typ av mat som de passar till.

Salt, sött & scones

Medan teet kom in kom även maten in. Ett tjusigt torn med tre våningar som var fullt med spännande godsaker, både salta och söta, för oss alla tre.

Så, vad bjuds man på för ätbart under en afternoon tea på Riverton, och hur smakade det?

På nedersta fatet hittar vi tre olika typer av scones. Grova, med ost och så några som var mer smaksatta med något sött och nötter om jag minns rätt. Väldigt goda i alla fall. Mer än bara “vanliga scones”.

Till sconesen serveras fyra olika burkar med blåbärssylt, brynt smör, lemoncurd och olivtapenade. Brynt smör och olivtapenade kändes som perfekta tillbehör för att bryta av det söta som man annars är van att äta på scones. Dock saknade vi nästan lite cream cheese och med tanke på mängden bröd så hade vi gärna också haft lite mer av innehållet i de små burkarna. De här fyra skulle nämligen räcka till oss alla tre men det kändes som en passande mängd för att dela på kanske två personer?

På det mittersta fatet fanns det salta i form av fyra olika bitar. Det kanske mest spännande var anklevermousse på brioche, som ni ser i fokus på den här bilden. Sen en liten omelett med räkor, grönsakstartar på danskt rågbröd med örtcreme och smörgåstårta med lax och sikrom.

Omeletten var riktigt god medan den vegetariska tartaren kändes lite tristare, den hade nog varit ännu godare med mer av den örtcreme som fanns uppe på (som ni förstår gillar jag inte när det blir för torrt). Men mixen kändes trots det bra. Jag älskar när man får flera mindre bitar och chans att testa olika smaker. Egentligen när jag är på restaurang vill jag alltid beställa in flera av förrätterna och helt skippa varmrätten.

Sist och slutligen har vi toppen på kakfatet: de tre sötsakerna! En makron som jag tror var smak apelsin och choklad, crème brulee och en riktigt god choklad-någonting. Creme bruleen kändes perfekt, de ska vara små och inte för stora, med tanke på hur söta de är.

Jag tyckte det var en ganska bra mängd av allting, man ville och orkade äta upp och blev mätt, men kände inte att det var övermäktigt. Det är väl den bästa sorten?

Det är också en så trevlig grej att sitta och äta länge och plocka bland allt gott och prata om allt möjligt. Nog en av mina favoritaktiviteter.

En av Göteborgs bästa utsikter?

När man unnar sig något extra lyxigt, som afternoon tea, så ska det inte bara vara god och bra mat utan också en härlig miljö. När jag var på afternoon tea i Umeå i våras var det en mysig lokal med fint ljusinsläpp och möbler och detaljer som man ville ta med hem. Här på 12:e våningen på Hotel Riverton förhöjs upplevelsen av den maffiga utsikten. Den skulle man också vilja ta med hem – eller åtminstone komma tillbaka för att uppleva fler gånger, till exempel i solnedgång tills det blir mörkt och staden lyses upp av alla lampor.

Restaurangen är dessutom avlång och bara med två bord i bredd, så var du än sitter kan du njuta av vyerna. Baren fortsätter runt på andra sidan och bjuder även den på utsikt över hustaken.

restaurang med utsikt Göteborg

Göteborg takbar

Här kan du läsa mer om afternoon tea på Hotel Riverton.

Priset ligger på 325 kr och lite extra om du önskar ett glas bubbel till. Tydligen är det bra att boka bord i tid, då det oftast blir fullbokat och de dessutom förbereder för eventuella allergier och speciella önskemål några dagar innan.

Och om du inte känner för att lyxa till det med afternoon tea kan du alltid gå upp hit och ta en drink! Det ska jag göra nästa gång jag är i Göteborg.

God morgon fredag. Ännu en fredag på ljuvliga västkusten, där solen fortfarande lyser och löven gnistrar som om de är gjorda av guld. Vaknar hemma hos mamma och ska i helgen få hänga med mina bästa vänner.

Klockan är redan tio och jag saknar lite att vara i Finland där vi alltid är en timma före (före Sverige och de flesta länder i Europa). Konstig grej att sakna kanske men jag har alltid gillat att bo i tidzoner som ligger steget före Sverige. Trivdes mycket bättre på Nya Zeeland än i Kanada exempelvis. Kändes liksom aldrig kul att få uppleva allting i efterhand som det ju blir när man har en tidsskillnad på runt tio timmar. Men hur stor skillnad spelar egentligen en timma kanske ni undrar? Det spelar kanske mest roll för mitt bloggande och instagrammande, jag publicerar ofta inlägg på kvällen men vid tio-elva kan kännas lite väl sent pga. många har redan gått och lagt sig. Men när klockan är 22-23 i Finland är den bara 21-22 i Sverige – vilket är en perfekt tid att publicera. Och att instagramma vid 8-9 på morgonen kan vara lite för sent, men i Sverige är klockan bara 7-8 och det är mer passande. #lifeofablogger

Utöver det saknar jag inte Finland (bara min zumba och yoga lite, och mina vänner!) och det är nog mest för att Göteborg råkar vara så ofantligt mysigt just nu. Det är som om vinterrusket aldrig ska komma + att jag slipper alla tråkiga vardagssysslor när jag är hemma hos mamma, hehe.

Jag var också smart som packade med mina mysigaste kläder. Har gått runt mest i yogabyxor här hemma och två stickade tröjor som jag hade beställt hem till mamma pga. som student har man rabatt på Lindex i Sverige. Jag har inte köpt en mjuk och skön höst/vinter-tröja på flera år tror jag. Och kände att det var något jag kunde köpa nu, med gott samvete. Analyserar alltid alla köp jag gör väldigt noggrant och spontanshoppar aldrig – förutom på second hand, där är det svårare att vara kräsen.

Den här svarta koftan i alpacka och ull finns här och den gråa på översta bilden finns här (annonslänkar). De finns i fler färger också. Polotröjan är från 2015 och kjolen inköpt i Indien 2016.

Nu ska jag jobba med sökoptimering, svara på mejl och förbereda helgens blogginlägg. Ska nämligen åka till Jönköping i eftermiddag och hänga med det här gänget hela helgen. Bra att kombinera familjehäng med kompisgäng när jag väl är i Sverige!

Hoppas du får en trevlig helg ♥

Åh. Att få kastas rakt in i en värld av Titanic, från idéen till fartyget, hur det sjösattes, såg ut, personerna som var ombord, till dess tragiska öde. Jag var där idag, på Titanic The Exhibition, tillsammans med min kompis Julia (så längesen vi sågs, fint att få träffa henne!) och vi gick tysta igenom hela utställningen med audio-guiden i öronen.

En timma och tjugo minuter lång är den om man lyssnar igenom hela i ett sträck. Endast vid ett fåtal gånger pausade jag för att hinna läsa ikapp bland de brev, anteckningar och föremål som fanns placerade i små montrar.

Älskade hur utställningen var utformad – lätt att bli totalt uppslukad av historien. Audio-guiden ingår i priset, 185 kronor (student 155 kr), och egentligen ett måste för att se utställningen. Det är inte så mycket skrivet om bilderna som visas upp utan allting berättas via guiden. Verkligen ett lyckat koncept, kändes inte alls som om vi var där inne så länge.

Det är inte tillåtet att fota inne på utställningen, vilket jag kan förstå, men tog några bilder vid entrén.

Titanic The Exhibition – lika pampig och lyxig känsla över den här postern som det är över hela Titanic-båten.

Två saker jag verkligen förundrades över var 1. hur otroligt välarbetat allting var. Hytterna, porslinet, biljetterna – allting hade så mycket mer karaktär än vad någonting som tillverkas idag har. Och 2. hur sjutton kunde de läsa den skrivstil som används i alla brev? Helt omöjligt att försöka tyda de vågiga raderna. Det var faktiskt lite synd, hade velat kunna läsa mer av det handskrivna material som fanns med.

Mitt mysiga sällskap Julia. Hoppas att vi ses uppe i Gällivare nästa sommar.

Det har lagt fokus på detaljerna i den här utställningen och det förhöjer verkligen känslan. 

Efter Titanic The Exhibition vill man genast googla på mer info om egentligen ALLT. Varför sjönk det egentligen, vilka olika teorier har funnits kring det och hur kom man fram till nya svar? Varför gick skeppet av på mitten? Och så vidare. Allt berättas nämligen inte under utställningen. Så nu har jag suttit en stund och läst olika artiklar, kollat på den här lite sjuka youtube-filmen som är en animation av hur båten sjönk i realtid, och funderat på att jag vill se Titanic-filmen igen. Tycker att filmen är fantastisk även om den har påhittade fragment och inte berättar allt som hände exakt så som det faktiskt gick till, hittade en bra artikel om det här.

Utställningen är inte heller lika gråtig som filmen är, minns hur gråten aldrig ville ta slut sist jag såg den. Och trots att man kommer allting väldigt nära när man går igenom utställningen, och berörs, så var det inte riktigt några cry moments. De hade kunnat bygga upp berättelsen ännu starkare och med fler ljudeffekter och musik i guiden, men det var inte vad de önskade med projektet. Och när man kommer till slutet så känns det väldigt fint när de berättar varför de valt att göra den här.

Tips – om du inte redan sett den i någon annan stad, gå och se den nu i Göteborg. Den går till mars nästa år. Och det kan vara smart att boka biljetterna i förväg. Vi kom hit tidigt på eftermiddagen och då var det lugnt, men senare kom det mer folk.

Du som bloggar, visst vet du att du kan gå in och sökoptimera inlägg i efterhand? Om du har några bra inlägg i arkivet som skrevs innan du började jobba medvetet med SEO kan det var värt att gå igenom och förbättra dessa. I det här inlägget tänkte jag att vi skulle fokusera på hur du kan använda dig av Googles verktyg Search Console för att analysera och se vilka gamla inlägg som du kan göra ännu bättre och mer optimerade mot sökmotorerna.

Läs också: därför ska du jobba med SEO

Kanske tänker du att inlägg som redan får googletrafik, inte behöver de väl optimeras ännu mer? Inte nödvändigtvis, men faktum är att det finns ett knep för att boosta de inlägg som redan får trafik för att de ska få ännu mer trafik. Det här knepet är också bra för att se till att de läsarna som hittar ditt inlägg också får relevant information och vad de faktiskt söker efter. Det är här verktyget Search Console kommer in i bilden. Den information du kan hämta härifrån kan nämligen hjälpa dig att förstå vad besökarna sökt på för att komma in på just ditt inlägg.

sökoptimera gamla inlägg

Har du aktiverat Search Console?

Se först till att du har Search Console aktiverat för din blogg. Här kan du lägga till din webbadress som en egendom – kolla först till vänster under “sökegendom” att den inte redan finns där. I WordPress går du sedan in under Yoast/SEO > Allmänt > Verktyg för webbansvarig och lägger in “Google verifieringskod” där. Först när du aktiverar Search Console börjar datan att samlas så du måste vänta en tid innan du kan börja analysera och dra slutsatser.

Här finns en bra guide som förklarar närmare hur aktiveringen går till.

Såhär använder du dig av datan i Search Console

Om du aktiverat Search Console inne i Google Analytics kan du via det verktyget också se information, men det går inte att navigera djupare så som du kan göra i Search Console. Så för att få den här informationen bör du ändå gå in där.

Använd Search Console för att sökoptimera gamla blogginlägg:

Gå in på Resultat i vänsterspalten. Välj tidsperiod, till exempel det senaste året eller tre senaste månaderna – beroende på vad du är intresserad av att analysera.

Kolla på de “frågor” som listas. Det här är ord/sökfraser som folk faktiskt sökt på för att komma in på dina olika inlägg. Av många sökfraser kan du säkert anta vilket inlägg det handlar om. Men om du inte vet exakt vilket inlägg det rör sig om kan du helt enkelt klicka på en av frågorna och sedan välja det andra alternativet från vänster precis ovanför: sidor. Då ser du vilka sidor som den frågan (sökfrasen) har lett in besökarna till.

Här är en fråga, sökfras, som dyker upp bland mina och som jag går in på:

Sedan väljer jag sidor och får upp detta: 

Sökfrasen “att göra i Milano” leder alltså till inlägget med min Milano-guide.

Du kan också göra tvärtom, först välja sidor, gå in på ett specifikt inlägg i listan och sen välja frågor. Då ser du alla sökfraser som folk använder för att komma in på just det inlägget.

Det kan se ut till exempel såhär, för min Milano-guide:

search console sökoptimering

Av infon du får här kan du förstås också få fler idéer på nya inlägg du borde skriva.

Hur kan du använda den här informationen?

Vad datan i Search Console många gånger avslöjar är att det inte kanske är det sökord eller den fras som du medvetet optimerat för som är den sökning som drar in mest trafik. Till exempel min Milano-guide, jag kanske inte ens har nämnt “att göra i Milano” (trots att det är just det inlägget handlar om) men det är ändå den sökfrasen som folk söker på och lyckas komma in på mitt inlägg (eftersom Google ibland är smartare). Då kan det vara klokt att gå igenom inlägget och lägga till de orden och alltså optimera för det som folk faktiskt söker på.

I det här fallet nämner jag frasen 3 gånger i inlägget, men inte i varken underrubriker eller metabeskrivning. Det finns alltså utrymme för mig att göra mitt inlägg ännu mer sökvänligt – trots att det redan får mycket trafik.

Ett annat exempel är ett receptet jag har på flammkuchen. Det får en del trafik, men vad jag såg i Search Console var att folk ofta söker på flammkuchen recept på svenska – eftersom det egentligen är ett tyskt ord. Då använde jag mig av den infon och inkluderar nu även de orden i mitt inlägg. Tidigare hade jag inte frasen “flammkuchen recept på svenska” i mitt inlägg men Google förstod ändå att mitt innehåll ju var på svenska. Men nu har jag gjort det ännu lättare och tydligare och på så sätt mer relevant för både läsaren och Google.

Ger ditt inlägg besökaren vad den vill ha?

För att ge ett exempel. Säg att du skrivit ett inlägg om “bästa Netflix-filmerna just nu” som får massor av googletrafik. Hurra tänker du! Men om du kollar i Search Console kanske det inte dyker upp att någon sökt på just “Netflix filmer” utan det kanske är en specifik filmtitel som du nämner i inlägget som är vad som driver in trafiken. Kanske för att det är en helt ny film och det är lättare för just ditt inlägg att ranka högt på Google när det inte finns så mycket annan information om den. I det här fallet kan det vara bra att kanske skriva mer utförligt om just den filmen ifall det är vad folk söker efter. På så sätt kan du alltså se till att ditt inlägg är relevant för de läsarna som hittar dit!

Det sista man vill är att driva in läsare från Google som inte får den informationen de vill ha. Sökoptimering handlar om att underlätta för Google att visa din inlägg mot en relevant målgrupp.

När jag väl börjar skriva om något sånt här känner jag bara att det kommer mer och mer jag skulle vilja skriva om och förklara. Så om det dyker upp några frågor på ovanstående, fråga på bland kommentarerna! Förhoppningsvis kan jag svara direkt eller till och med bygga vidare på ett nytt inlägg.

Lycka till med sökoptimeringen!

Läs mer:
Fler inlägg om marknadsföring
7 SEO-tips inför julen

Det är en morgon, vid frukostbordet. Mormor ringer på mammas telefon, vill kolla läget kring vad de ska hitta på när vi (jag och T) ska göra på något med moster på eftermiddagen. Eftersom mamma  äter frukost pratar hon lite men säger att hon ringer upp senare.

En stund går, frukosten äts upp. Moster ringer till mamma. Pratar om hur vi ska mötas upp. Jag, moster och T ska på afternoon tea. Mormor ska träffa mamma, antingen gå på bio eller kika i butiker. Mamma ger telefonen till mig. Moster säger att kusin Felix kan skjutsa dem. Men hon måste prata med honom först. Hon måste återkomma, vi lägger på.

Fem minuter senare ringer moster upp till mammas telefon. Jag svarar. ”Okej vi gör såhär. Felix kör oss till er sen skjutsar Kerstin (min mamma) oss till hotellet.” Mamma har hunnit gå in i duschen så jag säger att jag ska kolla med henne och vi hör av oss sen.

Vi lägger på.
Mamma kommer ut ur duschen.

Mormor ringer och undrar vad som är bestämt och när de ska åka. Och mormor och moster är alltså under hela tiden i samma hus eftersom mormor bor hos dem när hon är här i Göteborg.

Tror att det slutade med att mamma ringde moster en gång till och att mamma sen åkte och plockade upp dem istället för att Felix skjutsade.

När jag säger att vi är otroligt svenska så menar jag ungefär att allting ska diskuteras. (Som svar på ett par funderingar till slutet på det här inlägget…) Fram och tillbaka. Flera gånger. Är vi överens? Fungerar det? Blir det bra? Hur gör vi nu? Ts familj är raka motsatsen, så som man är i Finland. Där diskuteras det inte, saker bara är och blir och görs och bestäms. Och de här motsatserna blir ganska komiska när de syns liksom svart på vitt. Sen vet jag inte om min familj på mammas sida är kanske lite extra virriga och så, men T kollar i alla fall på oss, skakar på huvudet och tänker håhå, svenskar.

Wow. Det jobbiga med att vara med i en tävling, det är att man går in med risken att förlora. Som jag berättade blev jag utvald till en fototävling och vi har nu fått feedback på våra bilder. Jag visste faktiskt inte att vi skulle få personlig feedback, och att den skulle vara så rakt på sak. Jag var inte alls beredd på det.

Bilden jag skickade in på temat “fånga ögonblicket”. 


Min bild på temat “föreviga känslan”. Min fina Emma.

Och min sista bild, på temat “berätta en historia”. 

Jag är ingen superfotograf, och inte heller någon artsy artist som leker med ljus, inställningar och redigeringsprogram. Som många andra av de utvalda faktiskt är. Jag var definitivt inte vad fotografen som valde ut vinnarna i första deltävlingen letade efter. Men jag insåg också att det var väldigt speciellt att för första gången någonsin få feedback på mina bilder och att de granskades av någon med ett kritiskt öga.

Det har aldrig hänt innan. Fotoläraren i fotokursen jag gick var alltid väldigt snäll och hade inte som uppgift att kritisera (även om kritik förstås kan vara givande).

Och såhär löd den feedback jag fick:

“First one is really great, takes you straight to the moment and technically really pleasing. 2nd one would be so much better without the background people, now it just feels a bit like a vacation photo from the home album. I can see the story in the 3rd photo but the execution leaves the image a bit unfinished.”

Och med denna feedback stod där också ordet Utslagen. Jag var en av två, av alla tolv, som inte gick vidare. Vilket enormt nederlag. Det var min första tanke, men ganska snart kändes det bättre och som sagt coolt att överhuvudtaget ha platsat bland finalisterna. Och vad jag tänkte sen? Att, andra bilden ÄR ju en semesterbild och ska vara det. Hur känslomässig hade den varit om den varit arrangerad i en studio? (Vanligaste reaktionen när man får kritik är att vilja försvara sig, hehe…) Vad som menas med “the execution” har jag ingen aning om. Fotografkompisar, förstår ni?

Och ärligt talat känns det inte som om jag platsade in i fotografens bild om vad en bra bild ska vara eller är. Jag får lite samma vibes som jag får av alla “fina kulturnissar” inom litteraturen (som skrämmer mig). Fina och bra böcker är på ett visst sätt. Fina och bra bilder lika så. Mvh dålig förlorare? Haha.

Nej okej men det känns inte längre som ett nederlag. Tycker alla andra var mycket värdiga vinnare – det är enormt duktiga fotografer som nog fotat i många många år och lägger ner själ och hjärta i alla bilder de tar. Jag är så tacksam för att jag fick chans att vara med och finast av allt var hur stöttande alla ni är, alla som röstade på mig i tävlingen. Tack! Jag vann dock inte den tävlingen heller och det resultatet påverkade alltså inte vem som gick vidare.


Det är genom att gå utanför sin komfortzon (som att delta i en tävling av denna typ) och att få värdefull feedback – som man växer. Precis det som också sker i den skrivkurs jag läser den här hösten! Jääättejobbigt men som sagt också det som pushar en och hjälper en att utvecklas.

Om det är något jag inte har brist på så är det idéer på blogginlägg. Jag får alldeles för ofta en briljant (well) inläggsidé och har för vana att direkt skriva ner den som ett utkast. Många idéer blir dock aldrig publicerade, vilket resulterat i att jag har över fyrahundra utkast. Jag har börjat gå igenom dessa och se vad för gamla godbitar jag kan hitta, eller sämre bitar som jag istället raderar. Och jag nu hittade jag den här bland mina utkast, en lista om resor som jag hittade hos Alex, för över tre år sen.

Dags att svara på den här listan nu.

Ett foto från resan i Costa Brava.

Värsta resan:

Jag kan inte riktigt minnas någon resa som skulle ha gått helt fel och varit så hemsk? Kanske den resan till Birmingham som aldrig blev av? Men det var ju mer av en besvikelse än någon hemsk upplevelse.

Eller när jag och min kompis Lisa åkte 8 timmar i en bil på indiska vägar mellan Gorakhpur och Varanasi och aldrig trodde att vi skulle komma fram. Fast det var mer ett spännande äventyr.

Eller på Nya Zeeland när vi bokade en turistbuss ut till Milford Sound för att de lovat dåligt väglag (typ snö? så vi vågade inte köra själva) men vädret var hur bra som helst och vi så missnöjda över att behöva sitta på bussen med alla andra superturistiga turister med fotostopp varje kvart, ut-fota-och-in-igen.

Jag och min norska väninna, så less på den turistiga bussturen ut till Milford Sound, Nya Zeeland.

Största överraskningen:

Samoa. Jag blev förvånad av hur få turister som var på Samoa när vi besökte den lilla ön den där hösten 2012, jag och min roomie. Ett perfekt paradis-resmål att besöka när man är på Nya Zeeland, så det passade jag på att göra när jag pluggade där och bara hade tentorna kvar. Kunde ju lika gärna tentaplugga från en strand liksom.

Allt på Samoa såg ut som i en dröm.

Köper jag gärna med mig:

Något lite/vanligt som påminner mig om landet någon gång i framtiden. Gillar att köpa inte typiskt turistiga grejer, utan kanske en väska eller t-shirt från en secondhand butik som jag kan minnas att jag köpte just där. När jag började svara på den här listan för tre år sen skrev jag också: eller en flagga om jag “bott” i landet ett halvår eller mer! Men, jag har inte ännu införskaffat varken en tysk eller finsk flagga, haha.

Smultronställe jag helst inte vill avslöja:

Egentligen vill jag svara Samoa här också, men det är ju också ett av de resmål som faktiskt är ganska svåra att ta sig till härifrån Norden. Tipsar nog gärna om de smultronställen jag själv upptäcker.

Så får jag tiden att gå på flyget:

Somnar alltid vid start och landning, och gärna där emellan om det är en längre flygning. Annars älskar jag flygplans-filmtittande! Min första 40 timmars resa var jag så väl förberedd med aktiviteter att det gick sjukt smidigt (hade med mig korsord, tidningar, någon bok, skrivblock osv.). Nuförtiden lyssnar jag också gärna på en ljudbok, men brukar också ha en Spotify-spellista i offlineläge redo för att t.ex. kunna lyssna på när jag ska sova. Och, pga. väldigt mindful att vara bortom internet och wifi så gillar jag att skriva när jag flyger, oftast blir det anteckningar i mobilen.

flyg

Favoritstad:

En stad som jag bott i ett tag och besökt efter det, är München – och jag gillar verkligen den staden. Den känns min på något vis. Skulle också rekommendera alla att åka dit! Läs min guide till München här.

Tar jag alltid med mig:

Bra och sköna skor? Det känns som det absolut viktigaste när man besöker nya platser. Vill kunna gå och upptäcka allting, det är liksom så man upplever det bäst. Och eh, ja, kameran förstås. Favoritsak att fotografera är ju nya resmål.

Undvik:

Att följa ett spikat schema till punkt och pricka, våga vara spontan! Det är så de bästa upplevelserna sker, i min mening. Visst kan det vara intressant och lärorikt att besöka klassiska sevärdheter, men att verkligen lära känna ett land eller en stad  – och de speciella reseupplevelser man minns, sker liksom i det som ligger utanför tripadvisors topp 10.

Hit åker jag aldrig igen:

För tre år sedan skulle jag ha svarat L.A. men nu kan jag känna att det skulle vara nice att uppleva staden igen tillsammans med någon som känner den och kanske under ett par veckor? Jag skulle inte vilja se allt det där klassiskt turistiga igen, utan mer leva lite som en local. Hänga med Hollywood-stjärnor på coola fester och sånt ni vet. Haha eller inte – men i alla fall känna in staden lite mer.

En annan amerikansk stad som jag känner att jag dock inte behöver besöka igen är Las Vegas.

Har faktiskt nämnt båda platserna tidigare i ett blogginlägg, som platser jag inte vill besöka igen. Bilden är från när jag var 17 och gjorde en språkresa/roadtrip i USA.

Säger jag som Sverigeambassadör:

Upptäck mer, av vad som helst, grannstaden och städerna i motsatta del av landet. Vill såklart säga att norra Sverige bör upplevas minst en gång i livet. Läs mer och inspireras av mina tips i min guide till Gällivare.

Viktigast på hotellrummet:

Efter att ha blivit ganska bortskämd med att bo på hotell de senaste åren så har jag mer och mer börjat uppskatta en unik hotellupplevelse. Tidigare skulle mitt svar på frågan varit en fantastisk säng – men för en natt borta är det liksom inte det viktigaste. Under vår Balkan-roadtrip så hade vi flera spännande boenden bland bergen och med vackra utsikter och hur sängen var spelade mindre roll.

Andra favorit hotell-upplevelser i Sverige och Finland som jag uppskattat är dessa:

Hotellrum med grym utsikt känns också alltid lite extra lyxigt, här på Clarion i Helsingfors.

Drömresmål:

Sydamerika, mer av Sydostasien, Kina och Japan. Det är platser jag inte sett. Men drömmer också om att få återuppleva Nya Zeeland och kanske samtidigt se mer av Australien. 

Pinsammaste händelsen på en resa:

Försöker febrilt fundera igenom alla mina resor genom åren för att komma på vad för pinsamma händelser jag varit med om. Tycker väl mest att de är roliga, eller så har jag lyckats förtränga sjukt pinsamma grejer totalt? Önskar så att jag kunde berätta någon story här pga alltid roligt att höra om andras pinsamma berättelser, hehe. Har du varit med om något pinsamt på en resa – kan du inte berätta?

Så, låna listan om du vill eller ge ditt svar på någon av punkterna här nedan i en kommentar! 


Läs mina reseguider: 

* En guide till Milano
* En guide till Paris
* En guide till München

Det är som sommar här i Göteborg. Handskarna får ligga kvar i väskan och den stora halsduken lämnade jag hemma när vi gick ner till stan. Och vad passade väl bättre än att få fira min moster som fyllde 50 en dag lika höstfin som i torsdags.

Vi åkte hem till deras fina hus utanför Göteborg ganska tidigt, redan vid två, för att hjälpa till med förberedelserna. Alla trängdes i köket (som ändå är förhållandevis stort och rymligt) och gjorde klart tårtor, sallader och kycklingspett. Mycket var redan klart. Det dukades och sopades och strax efter fem kom de första gästerna.

Bubbel hälldes upp, presenter togs emot (av moster då, rimligt att födelsedagsbarnet är den som får alla paket) och folk kom som på löpande band. Vilket härligt gäng av släktingar, vänner och kollegor hon har Helena. Och det är alltid värt att resa hem för dessa firanden, precis som när mormor fyllde 80 i somras. Det är stunderna man inte vill missa. Så glad att få ha Mumin med mig också.

Moster Helena, såhär full av tacksamhet hela kvällen.

Det verkar som en bra ålder, att fylla 50. Förhoppningsvis kan man efter många hektiska år kliva in i ett lugn och en trygghet som man aldrig tidigare i livet haft. Visst finns de bekymmer här och där i alla åldrar, men det verkar ändå som att när man fyller 50 så har man äntligen tid att fokusera lite på sig själv igen. Och strunta i vad resten av världen tycker.

<3

Vi hade med oss den här höstiga födelsedagsblomman. Roligare (och bättre för miljön) att ge blommor som kan överleva ett tag istället för snittblommor.

Härlig dukning.

Sally, familjens senaste tillskott.

Hon passade på att vila innan festen började.

Vi passade på att fota.

En söt kille och en söt hund.

Piffpiff.

Min mamma – skål!

Kusin Felix och Saga.

Min och Ts present, choklad från Finland, en överraskning på kortet och så ett litet handskrivet brev från mig.

Mormor berättar om när moster flyttade till Göteborg som ung, långt långt hemifrån norr. Och när hon kanske hade lite hemlängtan sa mormor bara, “äh det ordnar sig – kom inte hem!” Så hon blev kvar.

Dotter och mor.

Festen igång och Sally tassade runt, kanske i jakt på små mumsiga matbitar som trillat ner på golvet? Eller någon som ville leka och busas?

Mamma och hennes kusin hade gjort i ordning ett quiz som skulle leda fram till presenten.

Och det var så varmt ute att man kunde sitta på terassen. Hur skönt som helst.

Firandet fortsatte även under fredagskvällen igår, med middag på ett fint ställe. Jag och T hann även gå runt lite inne i stan här i Göteborg. Njuter av höstvädret, de vackra färgerna, och att bara umgås. Det här är semester för mig. Behöver inte kolla telefonen, kan svara på mejl nästa vecka, skrollar inte igenom sociala medier, läser inga bloggar och försöker att inte känna någon press. Allt kan vänta.


Söker du efter något?