Semester i sin klassiska bemärkelse existerar inte riktigt i min värld. Att stänga ner, ta fyra veckor ledigt och släppa allt. Det skulle vara kul att testa det, kanske? Men just nu har jag byggt upp ett liv där jag är ledig till och från, lite när jag vill. Och det är det lyxigaste jag vet. Sen det där med att åka på resa, nej det är inte riktigt heller semester. Ännu en sak som skulle vara kul att testa, tänk att åka iväg någonstans utan elektronik och bara, vara? Alltså utan telefon eller kamera.
Nåväl, det får vi prata mer om en annan gång. Så hur min sommar ser ut nu är att jag tänker njuta max, och jobba litegrann. Men det kommer med sina utmaningar. Särskilt när man blir sjuk direkt efter hemkomsten från resan och inte riktigt kom in i den där vardagen som tanken var.
Men min plan för i sommar ser ut så här:
Fokus på ett projekt
Sommaren innebär ofta en lugnare tid hos många företag och det blir tystare från kunderna. Därför ska jag fokusera på ett projekt som jag skjutit upp länge eftersom det inte genererar någon direkt inkomst (svårprioriterat när det finns annat jobb alltså). Så tips: nu är din chans att ta tag i det där projektet du funderat på ett tag!
Specificerad arbetstid
Jag ska specificera mina arbetstimmar och lediga timmar, något i stil med: jobba 07.00–11.00 och vara ledig resten av dagen. Hitta vad som funkar för dig – och håll dig till det! Jag vet faktiskt inte hur detta ska gå för mig… Vad ska jag göra med alla eftermiddagar? Haha.
The early bird catches the worm
Och apropå det: gå upp tidigt! Särskilt om man har partner/familj som också är lediga. Tror det är smart att vara tidigt ute och få undan jobbet på morgonen så man kan slappna av resten av dagen.
Våga vara ledig
Även om det är ett perfekt tillfälle att ta tag i det där projektet så är det lika viktigt att faktiskt vara ledig. För att slippa moment 22-känslan ”borde jobba, borde vara ledig” tror jag det är bra att sätta ett rimligt (inte för högt!) mål. Hur mycket ska du få gjort? Kanske räcker det med att jobba en timma på morgonen?
Och tips: våga stänga av allt och koppla bort helt från mejl och sociala medier, åtminstone en vecka.
Det sista är faktiskt något jag har funderat på, och jag tror jag kommit fram till ett beslut. Om det blir så får ni veta på måndag i så fall. Min plan är att spika min sommarplan ordentligt på måndag, jag har inte helt bestämt hur det blir med mitt sommarprojekt och om det blir ett eller två stycken…
I boken handlar det om unga nigerianer som lämnar sitt hemland för att söka lyckan i Amerika (eller i själva verket både USA och UK). De lämnar i hopp om att finna en bättre plats och efter att ha kämpat för att få visum och tagit sig genom studier så tycks de bygga upp ett helt okej liv. När de många år senare återvänder till Nigeria så är det med nya, kritiska ögon.
Och trots att det egentligen inte är alls samma sak så är känslan bekant. Jag, som alltid alltid längtade ifrån min hemstad. Som tyckte det var jordens återvändsgränd, övertygad om att de större städerna söder över var platserna där lyckan och livet fanns.
Jag lämnade, åkte för att plugga. Flyttade för jobb. Flyttade för kärlek.
Det tog inte flera år innan jag hälsade på i min hemstad. Jag har varit där varje år sedan 2010, de senaste åren allt oftare.
Mina ögon? De är kritiska och det finns känslor jag bär på som jag inte nödvändigtvis är stolt över. Men det finns också en avund. Och jag har klippt banden till sådant jag kanske borde hållit hårdare om.
Häromnatten när jag i en dröm skulle gratulera en barndomsvän som fått en bebis så satt jag mig vid köksbordet och grät. Nu tänker de att jag gråter för att jag också vill ha barn, hann jag tänka i drömmen. Men jag grät för att de två barndomsvännerna fick dela sina graviditeter tillsammans på ett sätt som bara är så oerhört vackert. På ett sätt som jag vet att jag aldrig kommer få uppleva.
Men det händer också saker med en när man flyttar. Inte för att platserna är bättre, inte för att man hittar någon slags utopi där allt är underbart. Bara för att det är vad livet gör med en. Möten med människor, erfarenheter. Ett nytt liv på en ny plats.
Och samtidigt som jag sörjer att inte ha en så självklar hemstad att återvända till, att det finns saker jag inte kommer få uppleva med människor man känt hela livet, himlar jag också på ögonen åt mitt melodramatiska jag. Jag längtar efter det som inte är mitt, romantiserar allt som varit. Det är så det alltid varit och kanske finns det något fint även i det.
Jag vet att jag är rik (på annat än pengar), inte har någon anledning att vara bitter, men känslor är känslor och det är okej att känna. Samtidigt har livet lärt mig att det alltid är en two-way street.
Och just det, boken, det är Americanah. En av de bästa böcker jag läst.
Det är kallt och lite regnigt och lunchen äts inomhus. Mitt i natten grillas det och dansen förflyttas från klipporna in i det lilla huset vid bryggan. Nästa dag är det varmare, väder man kan äta utomhus i. Det promeneras på skogsstigar, bastas, umgås. En helg som slår alla tidigare midsomrar.
Det var förra året och det brukar vara närmare omöjligt att toppa något som var perfekt på alla sätt och vis.
Exakt samma konstellation ger sig ut till exakt samma ö med exakt samma planer. Och det blir inte exakt lika bra, det blir bättre.
Det är den sortens helger som flyttar in i minnesbankens absolut trevligaste hörn.
En segelbåt, sex vänner och tre dagar. Skärgården, drömväder, midsommarmat.
Sanningen är att allting började redan när vi gick på förbindelsebåten från Kirjas en stund innan nio på morgonen.
Det verkade som om båten i år faktiskt skulle avgå, till skillnad från förra året när vi väntade och väntade och efter tre timmar fick gå av båten och istället få lift med Simon från ön. Så vi kom iväg och redan klockan tio hade vi vackra Brännskär framför oss.
I land med all vår packning och så välkomnades vi av Tanja och Niclas på segelbåten. De har färdigt kaffe men är det inte en bra idé för ett glas skumpa och en skål? Jo, visst är det det.
Bytte efter en stund ut min midsommarkrans mot en flätkrans som Stella ordnade. Så imponerad av hennes hårfixarskills!
Vi är fyra som sover på båten och två som sätter upp ett tält. Vi köper lax som de röker på ön samma dag och lunchen blir en lustig historia som påbörjas vid tretiden, innan bastun, med min västerbottensostpaj. Sen blir det förstås dans runt midsommarstång! Fortsätter sedan med lunchen efter damernas bastu klockan 17 med laxen som huvudrätt (och nypotatis HERREGUD HUR KAN POTATIS VARA SÅ GOD) och när herrarna fått sin stund i vedbastun med havsutsikt, äter vi pannacotta till efterrätt och då har klockan hunnit bli nästan åtta. Ett par timmar senare grillar vi kvällens middag. Det blir inte mer än någon korv.
Och det kännetecknar ungefär hela helgen. Spontanitet. Det finns inga tider att passa förutom bastun på kvällen och att vi bestämmer frukost klockan 9.30.
Ett av de få hus som finns på Brännskär.
Klockan nio började bandet spela uppe på klipporna. Hittar inte namnet på dem, men de var riktigt bra. Främsta fokus reggae men grymma på att göra andra covers också. Människor som kan musik alltså! Edit: hittade sångaren nu, Bubbeli som finns här på Spotify.
Ewan, som är australiensare, hade med sin kamera och tog riktigt fina bilder.
På lördagen tar ett par en tupplur. Ett annat par promenerar i skogen och hittar på olympiska spelen som vi senare alla tävlar i. Las Jefes (mitt lag) plockar hem en stark andra plats och jag är fast besluten om att satsa på en karriär inom sporten ”slå liten boll med två träpinnar”. Inte lika säker på att jag har någon framtid inom hinderbana med rep och diverse hinder där långa ben är till din fördel. Den gren som bjöd på mest skratt var att sparka kotte och träffa låda, alternativt att din lagspelare fångar kotten med en liten skopa. Att fånga flygande kottar i plastskopor är inte enkelt. Det lärde vi oss.
Lunchen åt vi vid 16 och efter bastun satt vi på båten. Kvällen kom, grillen tändes och himlen blev sprakande.
Vad som inte syns, eller hörs, är de hundratals myggor som surrade i våra öron just i denna stund.
Efter midnatt drog jag på ullunderstället, mössa och fingervantar och kröp tätt tätt intill T i den mysiga kojen.
Idag (söndag när jag skriver det här) vaknar vi till ett lugnt hav och en skön sol. Vi äter frukost i cafeet, killarna lägger ut en ny boj vid hamnen och när vi packat ihop oss ger vi oss av med segelbåten och får skjuts tillbaka till Kirjais där bilarna väntar. Men ingen vill egentligen åka hem. Seglingen är perfekt (alltså: går att sitta i bikini och bara njuta) och helgen var så bra. Där och då känns vardagen inte alls särskilt lockande.
Ida som bor här och tar hand om det som händer på ön vinkar hejdå.
På fastlandet igen.
Tack Brännskär – och vänner – för den här gången. Längtar tills vi ses igen! <3
Det är torsdag och vi har fullt upp med midsommarförberedelser. Egentligen inte så fullt upp, utan tempot är ganska lugnt. Skulle haft ett skypemöte (är ute på landet) idag men det blev framflyttat, så har egentligen minimalt med jobb. Det här med att vara sin egna chef när solen är varm och någon föreslår utflykter. Eller när det finns midsommarkransar och västerbottensostpajer att göra. Hela jag har lite gått in i en sommarlovskänsla tack vare (eller pga?) förkylningen som slog till precis som vi kom hem.
Och ärligt talat, varför inte behålla denna sommarlovsfeeling? Har inga tighta deadlines, inga absoluta måsten som ligger och väntar. Så kan njuta av detta!
I morgon ska vi ut till Brännskär i Åbos skärgård och körde därför redan igår hit till Ts föräldrar som bor på vägen. Har ätit lax med färsk pasta till lunch, varit och handlat för helgen, och gjorde precis ett besök på en glassfabrik.
Isontuvan Jäätelö heter glassen som tillverkas här ute på landet. Vi köpte med oss små förpackningar med en av varje smak.
Tycker kola med salta jordnötter och rockyroad låter godast. Är ganska klassisk och enkel i min glassmak, förutom att jag måste erkänna att det finns en glass i Finland som har smaken blåmögelost OCH lakrits – och den är faktiskt riktigt god. Apropå glass åt jag min första mjukglass på jag vet inte hur många år, igår. Hade glömt hur gott det är? Vanilj med daimströssel.
Nu sitter jag med en kopp kaffe och laddar för att gå ut och plocka blommor till min krans. Förra året kom jag hem från Sverige precis innan vi skulle åka iväg och hann inte med något blomsterkransfixade. I år tänkte jag försöka, men så simpelt som möjligt. Växer massor av prästkragar här utanför så tänkte plocka sånna plus gröna björkkvistar. Jag är dock extremt opysslig så, well, får se hur det går.
Har btw börjat på en ny bok som inte var planerad i min sommarläsning. En bokcirkel dök upp och det här är första boken vi läser. Kommer nu läsa denna och sen göra magiska underverk – be prepared!
Nej men faktiskt så har första kapitlet varit inspiration på hög nivå.
Har också fått mysa med denna katt:
Behöver fler snälla katter i mitt liv. Vågar fortfarande inte somna om det är en katt i rummet. Testade igår, men kan helt enkelt inte slappna av. Fick väcka T som hann somna och be honom skuffa ut lille Vili och stänga dörren. Verkar dock som om det var glömt och förlåtet idag… :)
Hoppas du också njuter av sommaren och inte stressar inför helgen. Och glad midsommar om vi inte hörs i morgon <3
Känslan när man får lämna tillbaka bilnycklarna, får ett ”okej allt ser bra ut” och går vidare i livet – är fantastisk. Pratar alltså om stunden när man återlämnar hyrbilen man haft i sin ägo under resan och hur man kan pusta ut när man lyckats med att typ inte ha sönder bilen eller bli bestulen på den. Haha, kanske resans bästa känsla + att man återvänder som en rikare människa med alla nya intryck och upplevelser, såklart.
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om tips för din roadtrip och här kommer ett inlägg med mer specifika saker som är bra att tänka på när du hyr bil.
Nya Zeeland, Kanada, Spanien, USA, Tyskland x5, Kroatien, Ungern – alla länderna jag hyrt bil i sen 2012. Har nu samlat ihop all denna erfarenhet och förvandlat det till en lista med användbara tips för att hyra bil!
Jag har testat ett flertal olika hyrbilsfirmor och tycker det känns tryggt när det är en firma man hört talas om och som finns i flera länder. Men jag har också hyrt med lokala hyrbilsfirmor som också fungerat bra. Har egentligen aldrig haft problem med någon.
Vad som också väger in som en viktig faktor är förstås priset. Därför brukar jag och min kille använda en tredjepart som tar in och jämför företag och deras erbjudande för olika hyrbilar.
Auto Europe är en av dessa som vi använt flera gånger och alltid varit nöjda med. Förra sommaren testade vi en annan men jag blev lite irriterad på att det stod att en extra förare ingick i priset, men sen stämde det inte när vi väl kom för att hämta ut bilen.
Hur fungerar Auto Europe?
Gå in på hemsidan och knappa in var du vill plocka upp hyrbilen, var du vill återlämna den och vilka datum hyran gäller samt vilken tid för upphämtning/avlämning.
Nu får du upp förslag på olika hyrbilsfirmor och kan jämföra deras priser och göra ditt val! Dessutom kan du om- eller avboka upp till 48 timmar innan upphämtning och om något händer får du självrisken som hyrfirmor tar ut vid till exempel skador återbetalad av Auto Europe.
Kan man hyra bil och lämna tillbaka på en annan ort?
Ja det brukar inte vara några problem, men det kostar allt som oftast extra. Ange olika upphämtnings- och avlämningsorter och se vad för prisförslag du får. Om du vill vara på säkra sidan kan du också dubbelkolla att priset som anges täcker kostnaden för att lämna tillbaka bilen på en annan ort – så att du slipper några tråkiga överraskningar senare.
Kolla upp all information innan
Kolla alltid upp vad som gäller för respektive hyrbilsföretag då de skiljer sig åt.
Du kommer bli tillfrågad om diverse extra val när du väl hämtar upp hyrbilen. Du är kanske trött efter en flygresa, kanske hungrig och vill bara komma iväg – då kan det bli stressande att mötas av fler val och att behöva fatta beslut. Att bli konfronterad med diverse val om försäkringar är särskilt stressande. Mitt tips är därför att kolla upp allt detta på förhand! Det är olika saker som gäller för olika firmor och all information finns inte heller online – så om du vill vara på absolut säkraste sidan kan det vara värt att ringa upp. Varför det skiljer sig åt är förstås också för att det är olika lagar och regler för olika länder.
Tänk på alla kostnader
Extrakostnader: ska ni vara flera som kör bilen? Är du yngre än 25 år? Vill ni ha GPS-navigator? Full försäkring?
Och tänk på att det tillkommer kostnader för bensin, vägtullar och parkering.
Ingår fria kilometrar eller får du bara köra ett visst antal? Se till att ha koll på detta och att det stämmer överens med er planerade färdrutt.
Kom ihåg som sagt ihåg att det brukar kosta extra om du vill lämna av bilen på en annan plats än du hämtar upp den.
Försäkring för hyrbilen – vilken försäkring behöver du?
Nu senast när vi hyrde bil i Budapest via Auto Europe valde vi hyrbilsfirman Sixt och fick frågan om vi vill ha fulltäckande försäkring för bilen. Detta skulle gå på en kostnad runt 400€ för alla 12 dagar vi skulle ha bilen. Maxbeloppet vi skulle tvingas betala vid eventuella skador på bilen skulle inte gå över 600€ om vi INTE tog försäkringen. Vi valde därför att chansa utan försäkringen, i värsta fall skulle det bli 200 € extra, i bästa fall skulle vi spara 400€. Obs: det är dock en stress att köra runt och oroa sig för eventuella skador, därför kan det vara skönt att välja den heltäckande försäkringen ändå.
Om bilen blir stulen är det ofta ett högre belopp man kan tvingas betala, för oss var det runt 2000€. Vilket kan kännas dyrt, men kom ihåg att om du äger en bil hemma så uppstår också kostnader vid olyckor. Vi har hyrt bil massor av gånger och ännu inte råkat ut för något allvarligt – risken att bilen blir stulen är alltså inte jättestor och en risk man får ta.
Och du har väl försäkring som täcker dig själv vid resor?
Ska du bila till andra länder?
Det knepiga när man hyr bil i ett land och ska åka in i andra länder är att veta vad som gäller för de respektive länderna. Ofta finns information hos respektive hyrbilsfirma men det är viktigt att komma ihåg att villkoren skiljer sig åt och därför kan det faktiskt vara bra att kontakta dem direkt.
Vi fick till exempel veta inför vår resa när vi skulle hyra bil i Budapest och bila i Ungern men också köra in i Slovakien, Österrike, Kroatien, Serbien och eventuellt Rumänien – att alla länder var okej, men det tillkom en avgift på 45€ för att åka in i Serbien och Rumänien. Dessutom fick vi en lapp med i bilen där det stod att vi hade tillstånd från hyrbilsfirman att köra in i alla dessa länder. Denna lapp var dock på ungerska så jag vet inte exakt hur de hade tänkt där. Vi behövde dock inte visa just den lappen. När man kör från Serbien tillbaka in i EU är de endast intresserade av att se bilens typ registreringsbevis för att se att den är giltig och inte stulen kanske?
Använd mobilen som navigator!
Ladda ner appen Here och ladda ner de offline-kartor du behöver direkt i din telefon. Alla bilar vi har hyrt de senaste åren har varit utrustade med ett usb-uttag och därför är det möjligt att ladda mobilen och den går således utmärkt att använda som navigator. En fördel om du har en co-driver som kan hålla koll på den då de flesta bilar inte är utrustade med en mobilhållare. Har du detta går det fint att skippa bilens navigator.
När du hämtar upp hyrbilen
Om du erbjuds något extra/annat…
Så har du (som vi gick igenom ovan) redan gjort din research och kollat upp detta innan så du vet vad du vill ha. Men det är också vanligt att man erbjuds en annan bil. Faktiskt är det högst ovanligt att man får den bil man bokat. Det kan ibland vara så att du erbjuds en bättre bil för en liten avgift, men ibland också ”en bättre” bil utan avgift för att de inte har den andra bilen inne. Om du till exempel inte gärna vill köra runt med en större bil om du ska vara mycket i städer kan det ändå vara en bra idé att be om en mindre/billigare bil (tänk på att de ofta drar mindre bensin också) trots att du inte får några pengar tillbaka.
Det är lite mysigt att vara förkyld och nedbäddad i sängen. I ungefär två dagar. Man läser ut en bok, ser flera avsnitt av our planet och mad men på netflix. Ens pojkvän lagar mat från mellanöstern, fixar frukost och pysslar om en. Utanför är himlen molnig och upplevelserna från resan man just kommit hem från marineras ännu i tankarna.
Men sen blir det ganska tråkigt. Långsamt. Kroppen börjar krypa. Jag vill ju träna för att springa 10 km. Jag vill jobba! Jag hinner bli så uttråkad att jag funderar på vad jag överhuvudtaget håller på med, varför livet står så stilla och att jag plötsligt inte har några mål att sträva mot?
Det är ju inte sant. Det är den där typiska förvirringen som uppstår i att vara hemma, inomhus, med sina egna tankar – för länge. Det händer alltid. Slår aldrig fel.
Så det blir söndag och jag träffar Tanja utanför Operahuset och vi tittar på när Jasmin har salsashow inför en stor publik salsaälskande människor. Hon är fantastiskt duktig. Det är varmt i solen. Jag och Tanja pratar om bröllopet, äter bär, godis och njuter av salsamusiken som pågår i ett par timmar. Sen har jag ingen röst kvar.
Det blir måndag och som min macbook har längtat efter mig. Jag hade kanske inte saknat honom exakt lika mycket. Det är mejl som ska svaras på, fakturor som ska betalas, grejer som ska ordnas, fixas, planeras. Allting är inte jättekul, det ska erkännas. Och lite trögt är det, det ska också erkännas. Jag får hela tiden påminna mig själv om vad det är jag egentligen skulle göra.
Jag glömmer aldrig vårt första bråk. Vi hade precis börjat dejta i München och en kväll bestämde vi oss för att hyra bil och åka iväg redan nästa dag. Tredje natten stannade vi i Dornbirn i Österrike och gick ut och åt på en restaurang. Jag beställde råbiff och med den serverades ett helt vanligt vitt rostat bröd. Något som T dissade lite lätt (brödet alltså! och hur lame det var, typ) och jag blev SÅ STÖTT. Surade i flera timmar.
Vi kan säga som så att vi kommit en bit sedan dess (så många bråk vi haft och lärt oss av). Och Ts ”bluntness” är något jag lärt mig hantera, haha.
Så hurdana är vi när vi reser tillsammans?
Spontana (fast jag är den som har koll)
Jag gillar lite framförhållning, till exempel att boka biljetter i hyfsat god tid och ha boende etc. någorlunda planerade. Det gör mig lugn. T skulle kunna fixa allt dagen innan om han var på egen hand. Men gemensamt delar vi att vi är hyfsat spontana och inte i stort behov av att göra genomgående research innan resan.
Vi öppnar Google Maps när vi kommer fram till en ny stad. Googlar lite.
Men det här kräver kanske att man reser till resmål som är förhållandevis enkla. På alla platser funkar det ju inte att vara lika spontan.
Jag är ofta också den som bokar resor, boende etc. Han brukar dock vara bättre på att hitta riktigt bra boenden. Som den här pärlan i Serbien förra sommaren. Men så när vi väl reser är det jag som har koll, har bokningarna, betalar dem – och om något inte stämmer, så är det också jag som tar diskussionen (ser varje tillfälle som en möjlighet att vässa min förhandlingsteknik).
Dåliga på att planera och glömmer äta
Vi är ganska kassa på att planera. T är liksom den som klär på sig, knyter på sina kängor och är redo för en heldagsvandring på fem minuter. Medan han går ut ropar jag efter honom – men hallå, har du vatten? Plåster? Snacks? Regnjacka? Och sen är vi åtminstone lite mer förberedda.
Men denna förmåga att inte planera allt gör att vi vid tretiden kan titta på varandra och konstatera att vi behöver LUNCH NU. Jag brukar vara känsligast för detta men under senaste resan var det faktiskt han som verkade lida mer av för lågt blodsocker, (hehe och gissa vem som fick lida av det).
Han kör – jag läser kartan
När vi bilar är det alltid han som kör. Så typiskt va? Som det stereotypiska paret… Men det började med att det tidigare var billigare eftersom han var äldre (yngre förare kostar ofta mer när man hyr bil) och sen är det dyrare att ha två förare registrerade. Sen har han bil som han använder till jobbet så kör mer än vad jag gör. Och han tycker det är roligare. Plus att jag kan inte fickparkera (man behövde liksom aldrig göra det i Gällivare).
Och jag har blivit en allt bättre co-driver, haha. Obs: inget lätt jobb vill jag lova när man kör i nya länder och städer (när vi kör på motorväg hinner jag dock skriva och redigera bilder, det har till exempel varit så jag hinner blogga). Bästa kartan för navigation (vi tar aldrig navigator till hyrbilen utan använder bara mobil) är Here. Google Maps är faktiskt ganska värdelös när vi jämfört. Here är också helt gratis.
Brittiska män i grupp och i bar överkropp, norska studenter med fötterna slängda över armstöden på Starbucks uteservering. Japp det möttes vi av i Budapest. Ni vet den där mängdturismen som blir liksom respektlös? Ogillar det starkt. Men vi gillar att se vanliga gator, och titta på hus och byggnader (arkitektur) är också nice.
Sen har vi inget behov av att göra saker bara för att. Vi skippade till exempel baden den här gången i Budapest för att det var asvarmt ute och inte direkt lockade. Dessutom var det ganska dyrt? Så man skulle ju gärna ha en halv dag där.
Därför reser vi också helst utanför högsäsong, även om det innebär att saker och ting kanske håller på att fixas på hotellet eller restauranger inte har öppet.
Inte så kräsna och kan bo hur som helst
Under vår roadtrip nu hade vi Airbnb, lägenhet, hotell, stuga på typ camping, och hostel. Fast T är inte lika förtjust i Airbnb som jag är. Men knepet är som tidigare nämnt att bo hos superhosts. Dessutom delade vi lägenhet med våra vänner de första dagarna och vi sov tre nätter på en bäddsoffa i vardagsrummet. Inga problem.
Vi är inte heller så kräsna och myror inomhus är till exempel inte en big deal. Vi gillar genuina upplevelser framför perfekta.
Fast vi insåg i Slovenien att vi trots allt är LITE bekväma (och jag älskar fina boenden), och om man ska campa/tälta bör man nog vara 100% inställd på det och ha rätt utrustning. Vi skulle säkert fixa det också.
Lägger oss och vaknar tidigt
Om man reser så pass intensivt som vi gjort så är tidiga kvällar ett måste. Man är helt slut på kvällen så är bara skönt att få sova. Men dessutom är det alltid lite magiskt att gå ut vid 8 på morgonen i en stad och följa med i hur den vaknar.
Promenerar överallt
När vi besöker städer så går vi alltid överallt så långt det är möjligt (alltså till jag klagar på att fötterna är trötta, T klagar exakt ALDRIG på något, inte värme, inte hunger, inte trötta ben – jag däremot…). Och vi tar väldigt sällan taxi. Så om det krävs tar vi buss, spårvagn eller metro. I Budapest är faktist både spårvagnen och tunnelbanan värda att testa! Och staden är ganska stor så av den anledningen är det också ett bra komplement.
Reser också därför alltid med sköna skor. Här fungerar inte några tjusiga sandaler med lite klack liksom.
Tunnelbanan i Budapest, den äldsta på kontinententen! Hur charmig?
Maten då?
Vi äter sällan fine dining. Äter hellre frukost ute på café än på hotellet. Testar gärna det lokala. Och gillar inte tripadvisor men brukar istället googla fram bra tips på restauranger, enligt T har hemsidan the culture trip alltid bästa tipsen (de berättar mer om restaurangen och varför de tipsar om just den)!
Och vi dricker väldigt lite alkohol, precis som hemma. Av ganska naturliga skäl när man bilar runt, men också för att ha energi till allt. Under den här resan drack jag en gintonic och T ett par öl allt som allt (förutom bröllopet som var en helt annan sak, haha). Vi dricker desto mer cola zero och nice lemonades som dessa nedan.
Det händer att vi äter något litet på ett ställe och går vidare någon annanstans för att äta huvudrätt. Som här i Bratislava.
Egentid!
Vi brukar faktiskt försöka ha en paus från varandra, om så bara för ett par timmar. Men den här resan hade vi inte det! Förutom sista dagen när jag gick och klippte mig, haha. Det gick förvånansvärt bra, men tror det är riktigt bra att ta lite tid för sig själv när man reser ihop. Dels för att göra något som den andra kanske inte vill göra och dels för att få vara med sina egna tankar en stund – DET är nyttigt.
Och vad säger T?
Jag frågade honom precis: hur tycker du det är att resa med mig?
”Det är väldigt roligt. Du är ganska lätt att resa med. Vi gillar liknande saker, men aktiviteter skulle jag kunna testa att klättra men du var inte lika pepp på det. Vi är nyfikna båda två.”
Han säger också att visst är det kul att se sevärdheterna, men bara snabbt och inte spendera så mycket tid där utan hellre hänga på lugnare områden där folk faktiskt bor t.ex. Det behöver inte ens vara ett mysigt café, hellre ett shitty café om det är genuint.
I framtiden skulle jag gärna vilja visa T både Nya Zeeland och Indien. Vill också åka med honom till Sydamerika (så bra att han kan spanska!) Men just nu drömmer vi om Georgien och Skottland. Ni vet hur det är när man reser, man får direkt mersmak!
Vad jag älskar med att resa är den möjlighet man ges att lämna bubblan hemma och upptäcka nya världar. Jag har alltid varit förtjust i det. Och reser man ensam blir den upplevelsen ännu starkare. Men även med min mumin vid min sida lyckas jag ganska bra.
Knepet är såklart också att låta bli sociala medier, nyheter och annat som påminner om hemmabubblan. Varit i princip helt utan det (förutom några egna uppdateringar) under den här resan – och finns det något härligare?
Szeged, Ungern.
Vet inte om jag nått några nya fantastiska insikter denna gång (kanske smälter det ännu). Men har kommit mina vänner ännu lite närmare under resans första dagar (när man reser och bor tillsammans i en liten lägenhet är det ganska oundvikligt haha). Och vilar på ett moln av tacksamhet – vilket också drar tankarna till vilket privilegium jag lever i. Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll, som Pippi säger. Det kan vara värt att komma ihåg bland vardagens bekymmer…
Mvh, Er allsmäktige
Ska nu koka te till min kittlande hals, fortsätta läsa och tvätta, och lyssna på T som pluggar tyska.
Här kan du förresten hitta det jag skrivit om resan hittills:
