Denna strålande dagen till ära så valde jag med stor omsorg att bära min skoltröja från Kanada. Till det matchar jag med ett osminkat ansikte och blåa jeans från Levis. Och ja, mitt ansikte platsade inte riktigt på bilden, så det klippte jag bort. Psst, det är sånna här gånger jag hoppas ni förstår min ironi, man vet ju aldrig!

20120515-073846.jpg
Superskön mysjobb-outfit.

Det skönaste med att vara i Gällivare är att här går folk och lunchar/fikar/strosar på stan eller whatever i mys/träningskläder om de faller dem in. Det är skönt även om det är lite knasigt. Eller knasigt och knasigt, det skulle inte hända söder över!

Idag har varit riktigt jobbig när det kom till det här med att brottas med sockersuget! Ni vet om man sover lite, så blir man trött och är man trött orkar man inte laga mat och orkar man inte laga mat så äter man vad som finns och grekisk yoghurt med banan och jordgubbar samt något ägg var kanske inte den middagen jag behövde idag och då blir det lite kämpigt och man tänker varenda sekund på sötsaker. MEN jag klarade det med undantag från pepsi max, men det är inte socker så i detta avseende är det ok (jag vet att det finns många delade åsikter kring detta och jag vet att det är skit.)

Dessutom föll snön där ute och jag var inomhus. I min säng. Gråtandes framför Desperate Housewives sista avsnitt någonsin. Då ville jag typ bara ha en godispåse där som sällskap.

Men vi kan också se det positivt, med mina vänner på Alla Tiders drack jag bara kaffe och när Elin ville bjuda på middag så tackade jag nej för det var lite onyttigare.

I morgon kanske också blir tung. Och kanske onsdagen med. Men snart, snart blir jag kvitt det där äckliga jävla sockersuget. (Ursäkta ordvalen.) Och jag ska försöka äta ett par mellanmål och se till att laga mat i morgon, för att underlätta!

… med viss modifikation.

Efter 5 timmars sömn vaknade jag före mitt alarm och studsade upp. Gjorde 20 armhävningar och 40 sek plankan, man ska börja någonstans! Såg snöflingor som seglade ner från himlen, men jag behöll mitt goda humör. Vad gör väl lite snö?

20120514-123830.jpg

Fortsatte till jobbet och där gjorde jag världens entré när mitt bil-larm gick igång. HAHA. Tog en kopp kaffe och insåg ganska snart att morgonrutinerna skiljde sig lite i det teamet jag jobbar denna sommaren från det teamet jag var i förra sommaren (jobbigt). Sa jag vart jag jobbar? På hemtjänsten, i brist på annat(!!)

Hade en mördarlista! Ja alltså inte bokstavligen, men ni fattar. Två duschar bland annat och ingen bil. Här började mitt humör att svikta. Hoppade runt i den blöta snön och frös om händerna. Det är väl egentligen det största problemet, jag har BARA sommarkläder med mig. Hur tänkte jag där? Jag vet mycket väl att det inte är sommar i maj och juni!

20120514-123837.jpg

Med hjärtat i halsgropen fick jag äntligen åka hem på lunch och har nu precis ätit panerad fisk och grönsaker. Paneringen får stå för dagens huvudsakliga kolhydratintag!

Pjuh. En timma kvar på jobbet. Sen ska jag dra täcket över huvudet!

Idag har varit en härlig dag. Dagens enda make up var lite läppglans och jag har umgåtts med pappsen, farmor och min bror. Att umgås med familjen kan nog vara en av mina bästa egoboostare!

20120514-002114.jpg

20120514-002513.jpg

Det har också varit en onyttighetens dag. Och jag har känt lite ett tag att, nu får det vara nog, nu måste det hända något. Så i morgon händer det.

20120514-002122.jpg

Mer om det då, börjar jobba om några timmar så behöver lite sömn. Om jag kan somna, halsade massor av kaffe för att orka köra alla de 23 milen hem i kväll! Puss och god natt på er fina läsare!

Är det något jag beundrar honom och försöker lära från min käre fader så är det just hans förmåga att strunta blint i vad andra folk tycker och tänker kring oväsentliga saker. Så som att gå runt i snabba solbrillor på stan och i affärer, som vi gjorde idag i Luleå. (Pga en ögonoperation.)

Min pappa är generös och givmild och en väldigt skojig pappa. Tror inte att mitt tvååriga jag förstod ironin i att jag inte kunde säga S och hur pappa drev med mig kring det, men man lärde sig med åren! Han är emot allt vad status heter och väldigt vettig och klok. Som ni förstår har jag ärvt en hel del ifrån honom ;)

20120513-193529.jpg

Här är en bild på den större kusinen, 5 år och min fina farmor! 5åringen är så insatt i vägarbeten och den branschen och kan ett språk som jag inte begriper, haha. Och plötsligt utbrister han ”Får vi gå ut och skikta grus?”.

Den mindre lillkillen, 3 år, pekade på min klänning igår och sa, ”Vad är det där?!”, ”En klänning,” sa jag, ”tycker du inte den är fin?” Så skrattar han och säger ”Nää äää!”

Det är så härligt med barn att de säger precis vad de tänker!

20120513-113455.jpg

Jag har alltid varit en drömmare, en tänkare. Precis som många barn fantiserade jag i min egna värld och kunde leka med mig själv ute i skogen utan problem. Tänk vad enkelt det var, man fantiserade ihop en låtsas person och byggde en liten saga utifrån det.

Idag är jag fortfarande en drömmare och skillnaden är väl att jag inte längre fantiserar om vad som finns här och nu, men om vad jag ska uppleva i framtiden. The sky is the limit ungefär. Det är så härligt att leva med tron i att man kan gå hur långt man vill och gör vad man vill, så länge man är beredd att kämpa för det!

20120513-102106.jpg

Sen så kanske inte alla drömmer om samma saker, om att gå långt och bli framgångsrik osv. Och det är också okej. Det viktigaste är att man lyssnar till sig själv, vad vill jag? Jag till exempel bryr mig inte om toppbetyg eller att få toppjobbet hos ett framgångsrikt företag när jag är färdigutbildad. Jag har mina drömmar och tänker gå min egna väg utan att låta mig påverkas från normerna i samhället och att man ska göra si eller så.

Våga drömma stort och tro på er själva mina vänner!

20120513-102113.jpg

Folk brukar prata om Boden som ett ganska tråkigt ställe och ja, det kanske inte är jättemycket att hurra över men för mig är staden ganska mysig. Min farmor bor här och lite andra släktingar och kusiner, så jag har alltid varit här då och då sedan jag var liten.

Idag åkte vi hit över helgen, 23 mil enkelväg är inget avstånd för en norrlänning!

Har träffat småkusinerna idag som växer så det knakar och blivit så stora! Storebrodern har alltid varit en vild busunge som för massor av liv, medan lillebrodern får stå ut med de mesta och är lite lugnare. Minsta är 3 år men pratar massor och verkar förstå en hel del. Åh de är så söta!

20120512-183711.jpg

20120512-183717.jpg

20120512-183913.jpg

20120512-183924.jpg


Söker du efter något?