20120726-184015.jpg

Last night when I came home after being at a friends place baking cinnamon buns I just wanted to crash in my bed, but my flatties had other plans for us. And one drink became a couple of drinks and we had a really good time just talking shit (or well, important shit, like boys and love and shoes, we talked a lot about shoes), they are so nice all of my flatmates, four kiwi girls!

Of course I had to tell everyone that, yes Absolut Vodka is a Swedish brand. You feel so proud about being a Swede when you are abroad, I mean; IKEA, Absolut and H&M, just to mention a few. And I tend to mention Spotify a lot, everyone should use Spotify, really.

Tonight there is a welcome party for all us exchange students, it will be nice to hang out with everyone. What else? I’m still loving life, a lot. Puss och kram!

20120726-183824.jpg

silver sweater and big necklace!

 

Jag googlade ”100 places to visit before you die” och gick igenom listan för att se vilka platser jag besökt och vilka platser som jag vill besöka. Tretton av platserna har jag redan bockat av och några kommer jag att se inom en snar framtid. Först ut är Nya Zeeland, medan jag är här ska jag försöka se så mycket som möjligt. Och därefter 5 veckor i Australien. Näst på min lista över platser-jag-vill-se är Europa (Paris, Italien, Barcelona, Österrike, Amsterdam, Tyskland, Köpenhamn), Indien, Sydamerika, San Francisco, Svalbard. Bara som jag kommer och tänka på sådär på rak arm. Sen så finns ju alla de där platserna som jag redan besökt men som jag kommer vilja besöka igen också…

Jag ser bara en utväg, jag måste ha ett jobb som kan följa med mig i resväskan.

Och de här var de tretton platserna på listan som jag kunde bocka av…

1. Los Angeles | California | North America
11. Stockholm | Sweden | Europe
23. Seattle | Washington State | USA | North America
29. Havana | Cuba | North America
31. New Orleans | Louisiana | USA | North America
34. Whistler | British Columbia | Canada
40. Grand Canyon | Arizona | USA | North America
42. Northern Lights | Norway | Canada | Iceland (Sweden?!)
49.  New York | USA | North America
51. Washington DC | District of Columbia | USA | North America
62.  Auckland | New Zealand | Oceania
73. Las Vegas | Nevada | USA | North America
82. Reykjavik | Iceland | Europe

Längst ner i listan stod det såhär, det var ganska fint tycker jag.
100. You choose, life’s too short to be told what to do.

When I woke up this morning I was so happy, you know why? Because this was the first night that I actually dreamt that I was in New Zealand and that is a huge step! I have been having all those dreams with people from back home and I have always been in my hometown. But finally my mind starts to realize that this where I am now and this is what I want all my thoughts to be about at the moment! I also think that I was speaking English in the dream, it only took one day of only speaking English to achieve that, yeay!

The biggest challenge of this week will probably be skyping with my mum and talking to all Swedish people on the internet, but I suppose writing in Swedish is more ok than actually speaking it. I just had this skype conversation with my brother and his friend, they were speaking Swedish and I responded in English – that’s even harder than just having a conversation in English!

Last night when I was laying in my bed and couldn’t fall asleep I came up with this great idea. Great ideas always come to me when I am about to sleep. So, I decided for one week only speak English and use no Swedish at all. Because even though I talk a lot of English over here, I still have my Swedish friends Gaby and Martin and the norweigans and some people from home that I am speaking Swedish with. So, until next Wednesday I will do all talking and of course, blogging in English, please bare with me. I know that I do some mistakes, but I don’t really care, all I want to do is improve my English and I’ve heard that practice makes perfect?

Ps. You will still get some blog posts in Swedish since I’ve already written them. But the rest, will be in English whether you like it or not!

20120726-011206.jpg

And don’t worry about losing. If it is right, it happens.
The main thing is not to hurry. Nothing good gets away.

Jag är så galet träningspepp nu så ni anar inte! Sedan jag lämnade Sverige har jag besökt gymmet endast två gånger och den enda träningen som hunnits med har varit shoppingrundor, lite utflykter och några timmar på dansgolvet. Förkylningen kom ju lägligt också nu när jag väl har tid att träna igen. Men så snart jag är helt frisk (hostar fortfarande) ska jag ta mig till gymmet och komma igång igen!

Jag vill känna hjärtat pumpa snabbt, svetten rinna och pressa mig själv till max!

20120724-184213.jpg

Idag blev jag hastigt och lustigt även anmäld till ”Mission Slimpossible” som är en ”hälso/tränings-utmaning” de dragit igång i huset där vi bor och som ska vara under hela terminen – 12 veckor. Mina flattys drog med mig på det och tanken är lite att man ska gå ner i vikt, vi ska dit och väga oss varje tisdag. Haha. Jag tänkte att det är en bra grej så jag håller koll på vikten och inte går upp någonting här borta! Jag var lite surprised idag när det visade sig att jag inte gått upp någonting sedan fitnessfighten, har inte levt i hälsosammaste laget på senaste direkt. Och så vill jag givetvis poängtera att vikten inte är något att fokusera vid. Min flattys gick lite crazy efter vägningen ”åh herregud, jag kan inte förstå att jag väger SÅ mycket!!!”. Typiskt flickor :) Jag tror detär något vi inte kan undvika vart vi än i världen åker, att människor aldrig blir nöjda med sig själva, att man hellre klankar ner på sig själv och känner ångest istället för att faktiskt älska den man är och vara hälsosam och träna för att man faktiskt mår bra av det! Vi skulle nog bli rädda om vi kunde se hur många negativa tankar som rör sig inne i mångas huvuden, hur många som ser sig själva i spegeln och mår dåligt. Så himla onödigt.  Jag önskar att det inte vore så, men jag tror tyvärr att det är så det är. Och jag skulle kunna mala på om det i all evighet men det tjänar väl inte mycket till, någonstans måste man hitta det inom sig själv – inse att man är värdefull och speciell och vara tacksam över den man är, och det hoppas jag att ni gör!

Hur som helst, JAG ÄR JÄTTEPEPP PÅ TRÄNING OCH HÄLSOSAM MAT NU!

Jag äger två kameror, en systemkamera och en digitalkamera. Båda Canon. Systemen fick jag våren 2008 och digitalen något år senare. Jag älskar dem. Jag älskar att ta foton, vara med på foton och allt som har med foton att göra. Det har jag alltid gjort, föddes i princip med en kamera i ansiktet! Jag älskar det för att det är ett sätt att fånga minnena, jag älskar att se tillbaka på foton och känna nostalgin komma till liv!

Men, jag lämnade båda mina kameror hemma när jag åkte hit till Nya Zeeland. Dels för att jag var så trött på att släpa runt på dem och dels för att det för riktigt bra bilder krävs lite tid och tålamod och lite redigering, sådant som jag inte haft tid för på sistone. Först freakade jag lite, på planet på väg hit ”vad tänkte jag som inte tog med mig en kamera!”, men så lugnade jag ner mig igen. Jag upplever fortfarande samma sak, bara utan en kamera. Jag kan fånga min tid på Nya Zeeland i mitt minne och till viss del med min iPhone! Och tills vidare får min fotokarriär ligga på hyllan lite.

Jag skulle nog kunna tycka om en hel del olika jobb, så länge jag inte behöver börja före nio, eller måste infinna mig på ett och samma kontor varenda dag. Det är nog två preferenser som jag kommer kräva av mitt framtida jobb.

Men, min dröm har länge varit att få skriva. Och jag vet inte vad jag ska skriva, jag vet bara att jag vill skriva och jag tänker att resten löser sig när det väl blir dags. Idag fyller jag anteckningsböcker, blogginlägg och worddokument. I morgon kanske kapitel i en bok eller sidor i en tidning? Det löser sig. Vill jag skriva, så kommer jag att skriva.

Jag kanske blir fotograf också. Och öppnar ett kafé, som serverar nyttiga efterrätter och gröt med goda tillbehör, te i enorma, unika tekoppar och med gammaldags servetter. Och så kan jag fota min mat, göra receptböcker och skriva romaner om nätterna. Sedan flyttar jag till Spanien och lär mig spanska, vidare till Italien och lär mig ännu ett språk. Och när jag är femtio och känner mig färdig med Europa köper jag en underbar liten villa på en ö här i Nya Zeeland. Längs vägens gång har jag blivit kär säkert tio gånger om, och kanske först på den där ön, femtiosju år gammal hittar jag den där kiwin som jag ska gifta mig med. There is no need to rush things, right?  


Söker du efter något?