Det är fredag mina vänner, jag har gjort klart alla uppgifter inför lovet och är nu redo att upptäcka Nya Zeeland! Idag hoppar vi in i Bob, som är ”hippie-bussen” som ska ta oss norrut till Bay of Islands. Ett vackert ställe med massor av öar, är den enda uppfattningen jag hunnit få av stället. Där ska jag och två fina tjejer från Schweiz, Vanessa och Jessica, upptäcka allt som finns att upptäcka (öar, vackra platser osv.) medan resten av våra vänner ger sig iväg för att segla hela helgen. En av mina room mates bor där uppe också ska förhoppningsvis träffa henne och besöka restaurangen där hon jobbar.

På måndag åker jag och Monica tillbaka till Auckland och flyger sedan vidare tillsammans med Gaby, på tisdag morgon ner till CHRISTCHURCH. Staden där det var någon jordbävning för några år sedan som förstörde i princip alltihop(?). Där finns inte så mycket att se, men där börjar vår road trip runt hela sydön. SÅ EXALTERAD. Allting ska vara så vackert att man dör typ. I Queenstown sluter Ingvild och Clement upp med oss och vi ska road trippa i 10 dagar för att slutligen vara tillbaka till Christchurch och flyga ”hem” igen.

Haha, när jag säger att jag är urusel på att måla så är det aldrig en underdrift. Här nedan ser ni mina försök till att lite enkelt illustrera vår rutt. Vilken tur att jag är bra på annat än att vara konstnärlig!

By car to Bay of Island, by plane to Christchurch and then all of the South Island by camping van!

Bay of Islands; Paihia and Kerikeri.

The route for the South Island is not fully determined yet. We will do what we have time for and what we feel like!

 

Last weekend, Saturday night was rugby night! The pride of New Zealand, the national rugby team All Blacks, was playing against the national team of Australia, the Wallabies. And they won the game easily, Wallabies didn’t score at all actually.

It was cool to finally get to see a rugby game since everyone is so obsessed about it over here. But it’s hard when you don’t know all the rules. It felt like such a random sport and it was real intense but still quite slow. I think it’s better on TV actually because then you get close up pictures and it’s easier to follow the game. The audience was also REALLY BORING, which is something I’ve never experienced in an arena before. No one was cheering and I couldn’t stop wondering why?

But still, it was a great evening. All of us continued the night on a bar in town. We wanted to head to another bar but realised pretty soon that, hey we won’t get in anywhere with this make up and rugby shirts, haha! One drunk girl told me, ”nice whiskers” and her friend told her ”it’s All Blacks make up….”.

20120829-231836.jpg

20120829-231921.jpg

20120829-232307.jpg


20120829-232318.jpg

20120829-232326.jpg

20120829-232005.jpg

20120829-232015.jpg

20120829-232026.jpg

Jag har gråtit när hjärtat gjort så ont att jag trott att jag skulle gå sönder. Den smärtan är obeskrivlig. Hur ska jag någonsin kunna plocka ihop mig själv och gå vidare? tänker man. Men allting löser sig och det blir alltid bra tillslut. Vi tar oss igenom hjärtesorgerna, även om de känns hopplösa när vi är mitt uppe i dem. Bilden av de här förfärligt ledsna ögonen togs för 4 år sedan. Ingenting av det jag kände då, betyder någonting idag, men jag kan fortfarande minnas känslan. När hjärtat gör så jävla ont och gråter gör man tills tårarna tar slut. Men jag var 16 då och det är längesen nu. Jag gråter inte lika enkelt idag, även om min mascara är billig och krossade hjärtan fortfarande smärtar.

I haven’t told you about last Friday when we went to Rangitoto Island yet. It’s an island 20 minutes by ferry from Auckland and it emerged 600 years ago out of a volcano and I guess that’s pretty cool. On the island you can go hiking, climb the top and go into some caves. Throughout the day I discovered that the best way to overcome all of your fears is to hang out with 3 really adventurous guys. It was me and these 3 American guys who had me do things I normally never would’ve done, such as going into small, completely dark caves that you have to crawl through and you’re not sure of if they have an end or not. That was actually really exciting and I was so proud of myself afterwards.

The weather was beautiful and it was such a great day!

20120829-172941.jpg

20120829-172459.jpg

a nice view over Auckland from the island…

20120829-172951.jpg

20120829-172450.jpg

20120829-173001.jpg going into the dark and scary caves…

20120829-172537.jpg

20120829-172601.jpg

20120829-172609.jpg

having lunch on a ”bunker” from the war…

20120829-172619.jpg

Damn, I love this city. I love everything about it. If I could, I would move this place closer to Sweden, that would be ideal. I’m kind of hoping that I will be homesick sooner or later, because otherwise it will be so hard to leave. Nothing is stopping me from coming back though… :)

And if I do, then I will live on the shore, I will learn how to sail, I will marry the sweetest kiwi guy, we will have wonderful children and every weekend we will travel to all those beautiful places and islands around New Zealand.

20120829-001332.jpg

Snubblade över den här låten idag. Jag har bara hört den flyktigt innan, men nu går den på repeat. Det är så jag jobbar. Hittar en bra låt, lyssnar den tills mina öron är alldeles utmattade och då vill jag knappt höra låten igen. Några tips på hur man lär sig att inte lyssna sönder en bra låt? Haha.

and never forget to love yourself. and there you have the keys to success and happiness.


Söker du efter något?