Med hyrbil genom Finland, Sverige och Norge

I slutet av augusti gjorde jag och T en roadtrip från Finland, genom norra Sverige, till Norge. Slutdestinationen var ett bröllop i Lavangen och på väg dit hann vi besöka pappas sommarstuga i Lappträsk, hälsa på mormor som bor i Tjautjas utanför Gällivare, vandra på Dundret, och ta ett par nätter i Abisko för att hinna med vandring även där (+ en dagstur till Trollsjön!)

Tillsammans med vår roadtrip i somras var det en av det här årets bättre resor. Och vad som gjorde det lite extra spännande var att vi hyrde bil i Finland. Att hyra bil hemma i Norden är aldrig något jag haft anledning att göra tidigare. Så här kommer ett inlägg om hur det var och lite erfarenheter från att ha bilat i Finland, Sverige och Norge.

Att hyra bil i sitt egna land – hur är det egentligen?

Med tanke på att jag för det mesta, förutom när jag pluggade och bodde utomlands, har haft tillgång till bil har jag aldrig haft anledning att fundera på att hyra bil när jag varit hemma. Varken i Sverige eller i Finland där jag nu bott i fyra år.

Vår nuvarande bil är en miniliten twingo som är helt fantastiskt för Helsingfors stadsmiljö (den får plats överallt och behöver bara betala halva parkeringsavgiften pga. klassas som “miljöbil”). Den är däremot inte optimal för expedition Let's roadtrippa Norden. Och det var så vi började fundera på att faktiskt hyra en bil för att ta oss från norra Finland, genom Sverige och in i Norge.

I Finland kan man faktiskt ta med bilen på tåget och det var ett möjligt alternativ vi kollade på först, för att slippa köra härifrån hela vägen till norra Sverige. Men vi var ändå inte sugna på att köra twingo flera mil på landsvägarna i norr och i slutändan blev inte prislappen mycket dyrare för att hyra bil uppe i Kemi istället för att ta bilen på tåget. Att ta bilen på tåget kostar cirka 200€ per väg, från Helsingfors till Kolari.

Så, vi tog alltså tåg upp till Kemi, som totalt tog 7 timmar med ett byte i Uleåborg. Dagståget är dessutom billigare än att åka nattåg så där sparade vi in lite pengar, samtidigt som vi kunde jobba från tåget. Och från Kemi körde vi sen direkt vidare med vår hyrbil.

Så långt norrut man kan komma i Sverige med bil: Abisko och majestätiska Lapporten.

Hyra bil i Finland – en lugn upplevelse

Jag och T har hyrt bil tillsammans i Tyskland (flera gånger), USA, Spanien, Kroatien och Ungern. Och nästan alltid har känslan varit shit nu vill de lura oss! Har vi verkligen valt rätt försäkring? Och finns det några skador på bilen vi inte upptäckt?

Nu när det var dags att hyra bil i vårt egna land kändes det lite tryggare men också spännande, hur fungerar det här i Finland? För det första undrade jag vilka hyrbilsfirmor som ens finns tillgängliga. Så vi gjorde så som vi brukar och tog hjälp av den tjänst som vi tidigare använt, Auto Europe. Det visar sig vara ett smart drag för att hitta hyrbil på en mindre ort som Kemi. Dessutom är det alltid skönt för att få upp olika hyrbilsfirmor och kunna jämföra priserna för olika bilar. Hertz ger oss bästa priset och vi väljer dem. Känns också ganska bra att ta Auto Europes super cover som ger en tillbaka självrisken ifall något händer.

Vi har också testat Rentalcars.com en gång, men de känns lite luriga. Det stod t.ex. när vi bokade att en extra förare ingick, men sen när vi väl kom för att hämta ut hyrbilen var detta något de skulle ta en extra avgift för, så som det vanligen är. Min gissning är att de slänger in en text vid bokning “detta ingår”, så väljer man det, är inställd på att ha två förare och sen när man hämtar bilen tänker man äh och betalar den extra kostnaden. Eller tänker inte på att kostnaden tillkommer.

Hämtar upp vår hyrbil på Kemis tågstation.

När vi väl anländer till Kemis tågstation är vi med om en lustig upplevelse. Vi är vana vid livliga tågstationer där hyrbilsfirmorna finns placerade på rad efter varandra. Jag kikar i google maps, hmm okej de ska finnas inne i tågstationen. Vi går in och möts av hög rockmusik och två personer som sitter och sover till höger i vänthallen (eller en ligger faktiskt på golvet). Och ser ingenting som ser ut att ens likna ett kontor. Vi går igenom byggnaden och ut på andra sidan när plötsligt någon kommer springandes efter oss… “Det är ni som ska hyra bil va?” säger han på finska. Han har nycklarna i handen och vi förstår att det är han som representerar företaget och att de bara har kontor på flygplatsen men möter upp kunder som kommer med tåg. Bra lösning!

Pappret från Auto Europe behöver han inte ens se på (gissar att vi kan ha varit de enda som bokat hyrbil från tågstationen denna dagen). Här ska det tilläggas i alla andra länder har det varit otroligt viktigt att pappret finns utskrivet och överlämnas till hyrbilsföretaget i fråga.

Bilen är i perfekt skick, jag tar några bilder, men känner genast att här kommer vi inte behöva oroa oss för att det dyker upp några skador som vi missat.

Och så rullar vi iväg, mot Sverige!

Läs också: tips för att hyra bil utomlands

Bila i Finland, Sverige och Norge

Både Finland och Sverige är förhållandevis enkla länder att köra bil i. Norge är däremot i jämförelse ett något mer komplicerat roadtrip-land. Inte så att det är i nivå med att köra bil i Serbien, men med sina höga berg och djupa fjordar bjuder det ändå på lite utmaning.

* Bila i Finland

Här hittar du information specifikt för att bila i Finland. Bashastigheterna är 50/80/120 km/h. I Finland är det mycket skog, inte så mycket berg och de kanske vackraste vägarna att köra på är genom Insjöfinland, till exempel över Punkaharju.

Tips om du vill lyssna på svenskspråkiga radiokanaler i Finland: Yle X3M eller Yle Vega. Den som visas på bilradion här, Yle Puhe, är däremot inte min favorit eftersom de mest snackar, på finska.

* Bila i Sverige

Här visar det sig vara svårare att hitta en sida som sammanställt bra och praktisk information om att bila i Sverige.

Det verkar dessutom lite oklart vad bashastigheterna är. Är det 50/70/110 eller 50/80/120? Och what about 90-vägarna då? Inte ens på Trafikverkets hemsida hittar jag den infon, de skriver bara “Rätt hastighet på vägar och gator är en förutsättning för att minska antalet döda och skadade i trafiken.” Min teori är att det inte behövs skrivas ut på samma sätt för att det alltid är otroligt bra skyltat på svenska vägar. Det finns genast en ny hastighetsskylt efter en korsning eller liknande.

Kom ihåg: på vägarna i Norden får man se upp för vilt! Och på vägarna i norr får man spana efter vackra renar som gärna chillar vid och på vägarna.

Vi hittade motsatsen till de norska vägarna när vi bilade från Lappträsk till Gällivare – en väldigt rak väg. Grusvägar är btw inte vanligt, bara om man ska ut till de mindre byarna.

Gällande trängselskatterna i Stockholm och Göteborg är det precis som i Norge (se nedan) en faktura du automatiskt får hem. Men det finns inget onlinesystem som i grannlandet utan om du hyr bil i Stockholm eller Göteborg kan det hända att de tar ut en schablonavgift. Har du utländsk bil bör du också få hem en faktura, men det är inte säkert att de kan spåra dig som ägare av bilen och om du har en utländsk hyrbil kan det hända att de får fakturan och debiterar dig denna plus en administrativ avgift.

* Bila i Norge

Här hittar du information specifikt för att bila i Norge. Här är bashastigheterna 50/80/110 km/h.

Du måste också hålla koll på vägtullarna eller betalvägarna som de kallas i Norge. Det tar ut en avgift på flera av vägarna och det bästa är om du själv går in och registrerar ett konto hos EPC. Det här var något vi inte hade koll på innan och ställde oss på en parkeringsficka för att googla direkt vi kommit in i landet och såg skyltar om vägavgifterna. När du har ett konto hos EPC kan du lägga till din egna bil eller om det är en hyrbil, och se alla betalningar. Det tar dock ett par eller några månader för Norge att handlägga detta, så man får vänta innan de dyker upp. Vi bilade i Norge i början på september men har inte ännu fått hem någon faktura.

Du lägger alltså in din egna adress hos EPC och meddelar till vilket datum du haft hyrbilen så kommer fakturorna till dig istället för till hyrbilsföretaget.

I Norge är det också utmanande körning med mycket berg och serpentinvägar. Så det går ganska långsamt att ta sig fram och ett tips är att kolla en sträcka till exempel i Google Maps för att få den faktiska körtiden och inte bara beräkna på antalet kilometrar.

Utanför Narvik har en ny bro öppnat, på bilden ovan. Den sparar tid åt alla som passerar här och ska norrut – eller kommer norrifrån. Det kostar dryga hundralappen, men det kan det vara värt.

Norge är inte med i EU och det kan också vara bra att ha i åtanke om det är något särskilt man tar in i landet.

Det kan också vara bra att känna till att butikerna har stängt på söndagar. Vilket får Norge att kännas aningen konservativt då det är en lag som levt kvar, att det helt enkelt är förbjudet att ha öppet på söndagar. Men det är något som det börjats lätta lite på.

Var är bensinen billigare?

En naturlig frågeställning när man bilar genom flera länder och vill passa på att försöka optimera sitt biltankande. Generellt så är det mesta dyrare i Norge. Mellan Sverige och Finland är det dock svårare och det beror också mycket på hur euron står mot den svenska kronan. När vi kollade så var bensinen lite billigare i Sverige jämfört med både Finland och Norge, medan dieseln var billigare i Finland än i Sverige.

I slutändan är det dock ganska marginellt så ingenting du egentligen bör lägga för stort fokus vid.


Jag kommer definitivt vilja se mer av både norra Finland och Nordnorge.

Vi åkte ofta till Norge när jag var barn, men det är mycket jag inte minns och skulle vilja uppleva igen. Till exempel rida på islandshästar! Norra Finland har jag inte sett mycket av alls och jag vill väldigt gärna besöka de områdena som sträcker sig längre norrut än vad Sveriges gränser går.

FÖLJ:

2 svar

  1. Ett bra inlägg om att hyra bil och bila runt i norra Skandinavien. Som du skriver så är det mycket skog i Finland och man skall betydligt längre norrut i Finland än i Sverige för att se fjäll/berg. Och det vill jag. Därför blir det oftast för mig att ta färjan över till Umeå och sedan upp mot fjällen. Eller Höga kusten. Det känns närmare. Och jo, jag kan tänka mig att Insjöfinland kan bjuda på vackra vyer.

    Så Kemi tågstation var inte direkt något Centralen i Stockholm? Fanns det bara två personer på hela stationen som gjorde desto mera väsen av sig, fast de sov, ha, ha? Eller spelades rockmusik genom stationens högtalare? Just sådan små passus med diverse lustigheter och märkvärdigheter, kanske underliga detaljer, kan pigga upp en mera strikt hållen reseberättelse. – Dina reseinlägg är väldigt bra skrivna och omväxlande. Både informativa och personliga.

    1. Tack, vad glad jag blir! Dina kommentarer är alltid väldigt välskrivna även de, samt informativa och personliga!! :)

      Hmm tidsmässigt är det kanske inte närmare att ta färjan över, eller? Men är kanske skönt att inte behöva köra själv lika många timmar.

      Haha det var faktiskt oklart varifrån musiken kom. Det lät som inifrån toaletten. Så kanske var det där inne festen var… Och ja, det var en märklig upplevelse alltihop. Men gillar sånt, som du säger piggar det upp! :)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.