Jag och mumin på äventyr
Vi lämnade Helsingfors i torsdags, tidig eftermiddag. Jag kämpade mig hemifrån strax efter lunch med min lilla förkylning och tog mig till mumins jobb som ligger i Vanda. Därifrån startade vi sedan och körde mot Savonlinna (Nyslott) med ett middagsstopp i Mikkeli (St Michel). Svenska namnen inom parentes. Vet inte riktigt vad som är kutym, men känner att dessa städer är så finskspråkiga att de nästan bör nämnas med sina finska namn? St Michel undrar jag för övrigt hur det uttalas, så lustigt “svenskt” namn.
Vårt mål för kvällen var Ts kompis sommarstuga en bit utanför Savonlinna. Där spenderade vi natten innan vi sen skulle möta min familj och släktingar inne i Savonlinna. Min mormor är ju finsk så där väntade en liten släktträff.
Allt har varit ett litet äventyr. Stugan var verkligen en äkta stuga, mitt ute i ingenstans, och vi sov på enkla sängar i ett litet, gammalt hus utan vatten. Såg på fotboll och hängde lite med kompisen och en söt, gammal labrador med namnet Karamelli.
Äventyret fortsatte när vi skulle checka in på det b&b vi bokat för tio personer resten av helgen. Mormor pratar finska (fast meänkieli, eller nej, vanlig finska fast lite gammaldags), ägaren estniska (kan knappt engelska) och jag försöker samtidigt hänga med i samtalet. Allting blir så roligt när min mormor är med. Det blev lite kaotiskt med alla språk och oklarheter kring hur många och vad för typ av rum vi bokat. Till saken hör att det var första helgen stället hade öppet och de hade nog jobbat in i det sista. Men det löste sig tillsist och helgen blev så fin!
Nu är vi påväg hemåt mot Helsingfors igen. Har stannat till på ett par trevliga platser längs vägen och ska strax göra ett stopp i Borgå. Har med oss mamma som är på roadtrip och hennes kusiner som senare ska flyga hemåt.
5 svar
Man brukar väl nog använda de svenska namnen då man pratar svenska :D Precis som man använder de svenska namnen på städer utomlands också. Om de har svenska namn alltså :)
Och jag skulle uttala St Michel som “Sankt Mikkel” :)
Yes, så tänker jag med, pratar man svenska säger man namnen på svenska. Precis som att London, Barcelona och Berlin har svenska uttal lixom? Att man säger Australien på svenska, inte Australia, fast att landet är engelskspråkigt?
Och ja, sankt mikkel, lärde vi oss i skolan :)
Ja jo – förstår er poäng. Kanske är det för att jag nästan alltid umgås i väldigt internationella sammanhang (alltså inte ofta helt svenskspråkigt). Antingen med finskspråkiga eller andra nationaliteter. Då blir det lite förvirrat. Och man måste ofta ändå säga båda namnen.. Ibland känns det lättare om det bara fanns ett och samma namn ;)
Instämmer med övriga! Många svenska namn håller på o glömmas bort pga att svenskspråkiga använder de finska så hjälp gärna de svenska namnen va levande! :)
Det kanske är ganska naturligt för städer som är väldigt finskspråkiga i och för sig. Men jobbar på att försöka använda de svenska namnen lite mer ;)