Hur skriver man en bok? Så här börjar du – och tar dig i mål!

Säg hej till Kugge, författaren, företagaren och frilansjournalisten Michaela von Kügelgen, som även är en kär vän och kollega till mig (och flitigt florerar här på bloggen). I det här inlägget ska hon guida oss igenom hur man skriver en bok, från start till slut. Kugge har förutom sina romaner gett ut en handfast skrivbok för dig som inte bara vill drömma om skrivandet utan faktiskt göra verklighet av det.

Det sägs att var tredje svensk drömmer om att skriva en bok.

Sannolikheten är alltså hög att du som läser detta är en av dem (speciellt om du googlat hur skriver man en bok och hittat hit). Kanske har du till och med börjat skriva men inte kommit längre än några sidor in i projektet, eller så har drömmen stannat på idéstadiet.

Jag ska börja med en brasklapp: Att skriva är egentligen enkelt. Det är bara att göra det.

Du behöver inga fina verktyg eller delta i dyra kurser. Du kan skriva för hand på vad som helst för papper eller öppna ett ordbehandlingsprogram på datorn – eller i webbläsaren. De flesta av oss klarar av att skriva fullständiga meningar och alla har väl läst en bok.

Så hur svårt kan det vara?

Spoiler alert (som motsäger det jag sa tidigare): Det är svårare än du tror. Att skriva en bok (vare sig det är en roman, fackbok eller självbiografi) är ett massivt projekt som är lätt att påbörja och avsevärt mycket svårare att avsluta.

Därför ska du nu få ta del av mina bästa tips för hur du ska komma igång och förhoppningsvis också komma i mål med ditt skrivprojekt.

För det är väl det du drömmer om? Att en vacker dag få hålla din bok i handen?

Så här skriver du en bok – i 6 steg:

1. Kom på och utveckla idén
2. Gör en skrivplan & deadline
3. Ge skrivandet utrymme regelbundet
4. Våga skriva dåligt
5. Redigera, redigera, redigera
6. Testläsare och/eller lektör

Här nedan utvecklar jag varje steg och tar upp det viktigaste du kan tänka på för att undvika fallgropar och vanliga misstag.

1. Kom på och utveckla idén för din bok eller ditt skrivprojekt

Allt börjar med en idé. Det kan vara en liten och outvecklad idé – kanske en viss scen eller karaktär som pockar på din uppmärksamhet och som gör dig nyfiken.

Eller så vill du skriva romanen du själv vill läsa men inte hittat i någon bokhylla än. Kanske är du expert inom ett område och vill sprida din kunskap via en fackbok. Du vill skriva en sagobok för dina barnbarn eller skriva ner din egen historia för dina närmaste att läsa.

Eller så vill du bara utforska skrivandet och se var du landar.

Oberoende av om du har en tydlig målsättning eller vill utforska en idé, ett tema eller en tanke är det bra att börja med att stolpa ner punkter eller rita en mindmap inför ditt projekt.

Svara på de här frågorna:

• Vad skriver du om?
• Varför skriver du om det?
• Vad vill du säga?
• Vet du hur det ska sluta (om du skriver skönlitteratur)?

Om du vill skriva en fackbok om ett specifikt tema måste du antagligen göra research, intervjuer och en tydlig innehållsplan. Om du börjar skriva en roman kan du börja med att skissa upp dina karaktärer och utsätta dem för olika saker för att se hur de reagerar. Vad händer till exempel om din huvudperson fastnar i en hiss? Hur reagerar hen?

Den här fasen är oftast lustfylld och det kryllar av idéer. Du är förälskad i din idé och ivrig på att komma igång på allvar. Dina idéer föder nya idéer och du kommer på vändpunkter och karaktärsdrag när du är ute på promenad och när du står i duschen. Eller strax innan du ska somna.

Passa på att ösa ur dig allt och stanna i flowet och förälskelsen så länge som möjligt. Den här fasen ska all självkritik och misstro vara avstängd. Alla idéer är bra idéer och värda att utforskas.

När det är dags att sammanfatta och sålla i idéerna kan du skriva ett synopsis – alltså en ram för din berättelse där du har med de viktigaste händelserna och vändpunkterna. 

Har du ingen idé? Leta upp skrivövningar på internet eller delta i en skrivarkurs. Själv har jag fått massvis med idéer av också riktigt korta övningar.

2. Gör en skrivplan & sätt en deadline

Om du ska lyckas skriva en bok är det viktigt att du bestämmer dig för hur ofta eller hur mycket du vill skriva. Och när du ska vara färdig med ett första utkast.

En deadline är ett fantastiskt och tydligt sätt att konkretisera skrivprojektet, eller åtminstone att sätta punkt och veta när du ska vara färdig. Men det räcker inte med en deadline. De flesta människor tenderar att göra saker i sista stund (antagligen är du en av dem!) och fastän ett bokprojekt är massivt är det lätt hänt att du skjuter upp ditt skrivande för att göra något annat. Gång på gång.

Därför ska du inte bara sätta en deadline, utan också räkna ut hur många ord/hur lång tid du behöver skriva och hur ofta. Om du till exempel vill skriva 50 000 ord på en månad (som under utmaningen NaNoWriMo som går av stapeln nu i november, läs mer på deras hemsida) måste du skriva 1667 ord om dagen. Det är ett galet tempo och kanske inget för en nybörjare – men det kan också vara ett bra sätt att komma igång!

Som nybörjare kan du annars sikta på att skriva 500 ord om dagen tre dagar i veckan (bestäm gärna vilka dagar och när, till exempel varje morgon måndag, onsdag och fredag). Då skriver du 1 500 ord i veckan vilket på ett helt år ger 78 000 ord – alltså en normallång roman.

Ditt mål kan vara högre eller lägre än 500 ord, men det viktigaste är att det är ditt mål. Det ska kännas rimligt och roligt. Ju enklare skrivmål du har, desto lättare är det för dig att faktiskt lyckas med det.

Och det finns ingen skrivpolis som förbjuder dig från att skriva mer eller snabbare!

“Men kan jag inte bara börja skriva, och skriva när jag känner för det? Jag tror att en strikt och strukturerad plan kan hämma min kreativitet.”

Jo, det kan du. Men du har inte gjort det hittills, eller hur? I princip alla skrivande människor jag känner har både planer och deadlines att förhålla sig till, annars blir inte skrivandet av – även om det är en kreativ process.

3. Ge skrivandet utrymme regelbundet

Detta hänger ihop med förra punkten om att ha en plan och är den biten där det oftast brukar bli lite tufft.

Skrivandet är som vilken annan hobby som helst. Du kan inte bli bättre om du inte övar. Och du kan inte bli bättre om du inte ger dig tiden att öva. För en författare innebär övning att skriva. Skriva skriva skriva. Tusentals ord som du antagligen kommer att radera från ditt manus, timmar framför datorn som inte till synes leder någon vart.

Men också ”dåliga” skrivpass och raderade ord tar dig framåt och du blir bättre. Precis som varje löprunda eller promenad ökar på din grunduthållighet och förbättrar konditionen.

Det finns inga genvägar, men det finns en nyckel till framgång: regelbundna repetitioner.

Om du inte sprungit på länge kommer löprundan att kännas seg. Samma gäller skrivandet. Precis som alla andra hantverk mår skrivandet bäst av att få utövas.

Titta tillbaka på din idé och din skrivplan – är det realistiskt att du lyckas klämma in skrivtiden i din vardag? Eller behöver du göra en justering för att få plats för skrivandet?

Själv har jag till exempel testat på att skriva mellan klockan sju och åtta på morgonen varje vardag i två månaders tid, fastän jag inte är någon morgonmänniska. Hur gick det? Jättebra! Varför? Jo för att jag hade bestämt mig för att både ge och ta mitt skrivande tid. Så jag gjorde det. Morgon efter morgon och det gav resultat.

Du kanske inte kan avsätta en timme varje dag – och tiden i sig spelar inte heller någon roll – det viktiga är att du faktiskt avsätter tid och också berättar för andra i din närhet att din skrivtid är viktig. Då är det upp till dem att respektera din skrivtid.

Tips! Skriv upp dig på mitt inspirationsbrev här så får du varannan onsdag ett mejl som hjälper dig framåt i ditt skrivande.

4. Våga skriva dåligt

Ett stort hinder i skrivandet tenderar vara att vi vill att det ska bli perfekt direkt. Vi fastnar i funderingar kring ordval, meningsbyggnad eller placeringen av kommatecken.

Allt detta är en viktig del av skrivandet, men i början, i råmanusfasen, i den första ivern, kan dessa tankar bli en bromskloss.

Vi är så rädda för att skriva dåligt att vi inte skriver alls.

För egen del vet jag att text föder text. Ju mer jag skriver, desto mer kommer jag att skriva. Jag skriver skriver skriver för att se var min text landar. Jag låter mina karaktärer babbla på, testa olika saker och göra bort sig. Mycket av det jag skriver kommer jag att radera senare, men i stället för att sörja de ord jag skrivit i ”onödan” är jag tacksam. Utan alla de orden skulle jag kanske inte ha hittat de nya och bättre orden.

I min andra roman Nationen strök jag i ett skede 20 000 ord, en fjärdedel (!) av hela manuset. Min debutroman skrev jag om 10–15 gånger. Inte från början till slut så klart, men jag gjorde flera stora omskrivningar som innebar att jag både raderade gammalt och skrev till nytt.

Vilket leder in på nästa punkt …

5. Redigera, redigera, redigera

Det finns författare som knappt ändrar kommatecken i ett färdigt manus, men de allra flesta av oss, särskilt nybörjare, måste skriva om. Flera gånger.

Att redigera ditt manus är en av de allra viktigaste sakerna du kommer att göra. Framförallt om du vill bli bättre. 

När du har ett färdigt råmanus, ett första utkast, ska du låta texten vila. Gärna några veckor eller någon månad. Du ska helt och hållet släppa texten och tänka på andra saker. Kanske göra något annat än att skriva (eller skriva något helt annat).

När du låtit texten vila kan du läsa den med fräscha ögon – och kanske till och med bli överraskad av det du skrivit. Undvik att läsa på datorn och försök i stället skriva ut din text på papper eller läsa på till exempel en läsplatta som ReMarkable.

I din första läsning ska du inte fokusera på kommatecken, korrfel eller ordval, utan på de stora linjerna.

Frågor att ha med i din första redigeringsrunda:

• Väcker början av berättelsen läsarens intresse?
• Vad tillför scenerna? För de berättelsen framåt?
• Finns det ett sug att läsa vidare längs med romanen? 
• Behöver något parti/någon scen/någon karaktär fördjupas?
• Är något överflödigt och kan strykas?
• Är händelseförloppet logiskt?

Ha gärna ett skilt anteckningsblock eller dokument öppet där du kan anteckna tankar som dyker upp. Själv brukar jag komma på en massa saker i min första läsning. Jag inser att någon karaktär inte alls är så tydlig som jag tänkt mig och måste bearbetas. Eller så känns någon miljö inte klockren och jag kanske byter ut den och placerar händelserna/scenen i en annan miljö.

”To write is human, to edit is divine.”

– Skräckförfattaren Stephen King 

För mig är det ofta så att boken blir till i min redigering. Då har jag nämligen skrivit igenom storyn en gång, berättat den för mig själv, och kan sedan börja mejsla ut en (mycket bättre!) berättelse för läsaren.

När jag gjorde de första bearbetningarna av det som blev min debutroman tyckte jag att redigering var jobbigt och tråkigt, nu älskar jag den fasen. Det känns som att jag bygger lager på lager och fokuserar ofta på en sak i taget. I en runda förstärker jag huvudkaraktären, i en annan funderar jag på dramaturgi, i en tredje fördjupar jag gestaltningen.

Därför är mitt viktigaste råd att skynda långsamt. Jag vet att du är ivrig och vill ”bli färdig” – men jag lovar att tid + lugn = bättre slutresultat.

Läs mer: Är du klar med ditt manus? Tänk en gång till!

6. Skicka till en testläsare och/eller anlita en lektör

När du har redigerat ditt manus är det dags att låta någon annan läsa. Detta är överlag ett hett tips. Vare sig du skriver en kort eller en lång text blir den oftast bättre av ett par andra ögon.

Hur gullig din mamma eller bästis än är ska du helst inte skicka manuset till dem. För problemet är att de ofta är för gulliga i sin respons – ifall de inte råkar jobba på bokförlag, gå en skrivutbildning eller läsa hundra böcker om året och vågar säga sin ärliga åsikt.

Testläsningens poäng är inte att du ska bli klappad på axeln och få höra hur duktig du är, utan att du ska få hjälp att utveckla ditt manus vidare. Testläsaren kan uppmärksamma och ifrågasätta sådant som är ologiskt, upprepas eller saknas. Målet är ändå att få konstruktiv kritik – även om den ibland kan kännas som jobbig att få.

Min första instinkt är ofta att testläsaren/redaktören/lektören har fel, men när jag låtit kommentarerna sjunka in förstår jag vad de säger och då kan jag komma på lösningar för att göra texten ännu bättre.

Anlita en lektör?

Om du redan skrivit några versioner av ditt manus och funderar på att skicka till förlag kan det vara smart att överväga att skicka till en proffslektör innan det. Själv har jag fått väldigt mycket ut av att anlita en lektör, framförallt när jag arbetade med min debutroman. 

I dagsläget kryllar det av lektörer, men försök hitta någon som läser den genre du skriver i och som någon rekommenderat. Wrinspo (som för övrigt är en inspirerande skrivsajt) har gjort ett fint inlägg med tips på lektörer och där hon också förklarar närmare hur en lektör jobbar!

När du fått kommentarerna är det dags att redigera igen (ja, igen!). Efter att du är färdig med redigeringen kan du börja fundera på att skicka in din bok till förlag, men det är en helt annan story som vi kan ta upp en annan gång.

Så för att sammanfatta: De allra flesta klarar av att komma igång med ett bokprojekt, många tar sig till och med i mål med ett första utkast men det är väldigt få som orkar bearbeta sin text så att den blir ”färdig”.

Är du en av dem som orkar ta sig hela vägen? Om ja, så kan jag lova att du har mycket större chanser att bli utgiven än någon som skriver ihop ett manus, skickar in det till förlag och blir besviken på standardrefuseringarna som trillar in.

✎ Gå in här för fler inspirerande skrivtips som hjälper dig att skriva din bok.

✎ Håll utkik efter nästa skrivkurs och anmäl dig här!

Handbok för att kickstarta ditt skrivande – beställ här!

Behöver du ytterligare support för att förverkliga din skrivdröm? Den här inspirerande fylla-i-boken Kickstarta ditt skrivande hjälper dig att starta upp – och ännu viktigare: att hitta din skrivrutin. Den rutin som fungerar även när livet överraskar dig. Du får massvis av handfasta råd, övningar och frågor som hjälper dig framåt! Dessutom får du ta del av åtta intervjuer med etablerade författare .

FAQ – vanliga frågor om att skriva en bok

Tack till Kugge för det här gedigna och bjussiga inlägget!

Michaela ” Kugge” von Kügelgen är författare, företagare och frilansjournalist bosatt i Helsingfors. Hittills har hon utkommit med två romaner, medverkat i en antologi och skrivit essäer om kärlek och singelskap. Hon har förutom sina romaner gett ut en handfast skrivbok som du själv fyller i. Kugge driver skrivarkurser och brinner för att inspirera andra att ta tag i skrivdrömmen. 

P.S. Jag, Jennifer, har själv gått flera skrivkurser och tycker det ger massor, läs mer här: varför gå en skrivarkurs + 3 tips på skrivövningar.