Sugaring & vaxning i Helsingfors.

Det här inlägget presenteras i samarbete med salongen Sulo i Helsingfors , i slutet av inlägget finns ett erbjudande med en rabattkod som ni kan ta del av!


Salong Helsinki sugaring

Under alla år jag befunnit mig i olika länder har jag hunnit med att vaxat mig på olika salonger och sätt. Alltifrån ett hippt gym i Auckland, där det tog 15 minuter (något som på andra salonger kan ta 2 timmar). Till den billiga vaxningen i Indien som ofta avslutades med så kallad “trådning” för att få med de sista hårstråna och så nu då, när jag för första gången fått prova på sugaring i Helsingfors. Apropå hårborttagning och vaxning som vi pratade om härom dagen.

Sugaring är för mig ett helt nytt fenomen, som jag inte alls stött på i Sverige? Det verkar vara något som är väldigt vanligt i Finland och det fick mig att vilja veta mer och absolut prova det!

Vad är det för skillnad på sugaring och vaxning?

Sugaring, eller kanske sockring på svenska, är en typ av vaxning som sker med något så naturligt och simpelt som socker. Metoden är annorlunda då vaxet appliceras mot den riktning som håret växer för att sedan dras bort medhårs. Det är raka motsatsen till traditionell vaxning. Dessutom appliceras det som en klump och utan några remsor, utan man jobbar enbart med socker-vaxet. Eftersom det är socker är det dessutom vattenlösligt och enkelt att få bort till skillnad från vanligt vax som gärna sitter kvar…

Så skillnaden är dels hur sockret/vaxet ser ut, hur det appliceras och hur det känns.

sugaring salong

Gör sugaring mindre ont än vaxning?

Till en början har jag upplevt sugaring som mer smärtsamt än vaxning. Men det är bara för att jag tidigare fick chansen att testa ett ganska nytt vax som ser ut som rosa bubbelgum och som knappt känns alls, det är dock lite dyrare och ska vara för känsligare områden så används bara under armar och för brazilian-vaxning.

Dock måste jag säga att smärtan blir mindre och mindre för varje gång, håren blir lättare att rycka upp – eller färre antar jag. Sugaring sägs hur som helst vara mer skonsamt för huden.

Vaxning & Sugaring i Helsingfors

Det är svårt som ny i en stad att veta vilken salong man ska gå till – har man bott i en stad länge har man ju sin favorit. Är man ny så googlar man desperat och jämföra olika salonger med vad de erbjuder och priser. Man söker på något i stil med: Vaxning Helsingfors, spa Helsingfors, hårborttagning Helsingfors – och har tillslut tio olika flikar öppna och undrar, hmm vart sjutton ska jag gå?

Efter min research hittade jag tillslut till Hyvinvointi Sulo som ligger i Meilahti och det är numera dit jag går för två timmars terapi en gång i månaden.

Sugaring helsinki

Såhär ser socker-vaxet ut, av salong-märket Alexandria. Det krävs en del produkter för rengöring innan och så lugnande och återfuktande krämer efteråt.

20% rabatt hos Hyvinvointi Sulo

Ägarna till salong Sulo i Helsingfors är fantastiska! Och det är roligt att få jobba tillsammans med dem. Dessutom har jag ordnat en rabattkod som jag tänkte kunde passa alla er som bor här i Helsingfors. Uppge bara rabattkod ”Jennifer” vid bokning eller betalning och få -20% på en behandling. 

Ni kan besöka deras hemsida här på finska eller här på engelska och boka här direkt på webben.

hyvinvointi helsinki

Ps. Om ni inte önskar vaxa er finns givetvis massor av andra behandlingar!


Jag är faktiskt väldigt stolt över att få presentera det här samarbetet. Det är ett långsiktigt samarbete som ni kommer få se mer av här på bloggen.

Hårborttagning & vaxning.

Sommaren närmare sig och hur mycket jag än avskyr tankar, hets och prat om beach 2016 så har (även jag) en skönhets-rutin som jag prioriterar, och det särskilt under sommartider. Det har dock inget med vikt att göra och inkluderar inte några dieter. Vad det däremot faktiskt inkluderar är lite omtanke, eventuellt lite pengar och en viss smärta. Jag pratar alltså om hårborttagning och närmare bestämt vaxning.

Bästa sättet för hårborttagning?

Hårväxt är något som både män och kvinnor bryr sig om och sägs ha gjort redan före Kristus. Det var inte förrän 1915 som det blev aktuellt och trendigt för kvinnor att raka sig under armarna – men fram tills dess var detta ett område på kroppen som varit skylt. Så kanske var det ett naturligt steg?

Hur som helst, vill man ta bort sitt hår, fine. Och vilket är det bästa sättet för hårborttagning?

Rakhyveln är förmodligen något majoriteten använder och kanske det första man blir introducerad för. Varannan dag, i duschen, alla skrapsår man gått igenom, stubben och så vidare. Allt för att vara hårfri, och ser man det från den synvinkeln så kan det tyckas ganska galet med hårborttagning eller snarare rakning.

Och till alla er som inte förstår problemet över huvud taget, grattis – ni har förmodligen blivit välsignade med en mindre och fjunigare hårväxt!

vaxning
Bild.

Varför vaxa sig?

Om det är någon som ställer sig den frågan? Helt enkelt för att det är så mycket bättre än rakning. Men om det gör ont att vaxa sig? När det kommer till att vaxa benen tycker jag faktiskt att smärtan är en ganska skön smärta, sen finns det andra områden som inte är lika sköna, men ändå. Det är värt det.

Det bästa med vaxning är att resultatet, alltså hårfriheten, håller längre och bättre. Vi snackar alltså ingen stubb utan totalt lena ben! I övrigt lägger jag inte mycket tid, energi eller budget på att vara ytlig men om det är något jag tycker är värt det så är det just hårborttagning i form av vaxning. Det värsta jag vet är att plocka fram en rakhyvel i duschen varannan eller var tredje dag för att sedan leva med konstant stubb. Det är så värt att då en gång i månaden istället gå till en salong och ligga där i två timmar och plågas en stund.

Det är förresten ett tips, vaxa hos en salong! Det är rätt besvärligt hemma även om det finns bra hemma-vax också, som jag skrivit om tidigare.


När jag flyttade till Finland och skulle leta upp en salong att gå till för att vaxa mig kom jag i kontakt med en helt ny form av vaxning, och det är faktiskt därför jag tar upp det här ämnet; här kan ni läsa mer om sugaring i Helsingfors.

Och i övrigt, apropå skönhet och så, vill jag hälsa detta välkända citat inför beach 2016 och i jakten på den rätta och perfekta beach bodyn. Det tål att upprepas!

beach bodyBild via.

How to have a beach body
1. Have a body
2 Go to the beach


Ett smärtfritt vax

Inlägget innehåller annonslänkar för produkten Veet Spawax, ett vax för att själv vaxa hemma. Jag har testat produkten och skriver om i den i det här inlägget.


Att ta bort hår från sin kropp är verkligen djävulens gåva till människan. Vet inte om män egentligen tycker det är jobbigt att raka eller ansa och fixa med sitt skägg? Men jag tror varenda kvinna kan räcka upp handen för att hårborttagning suger. Sen om man inte väljer att göra det, fine, men då är man förmodligen också med på att det är en jobbig grej att göra. Jag har pratat om livet som kvinna tidigare och menat på att jag verkligen önskar att jag kunde gå med orakade ben etc, men jag kommer förmodligen aldrig nå till det stadiet. För formad av samhällets normer, för det är ju exakt det det handlar om. HUR SOM HELST.

Om man nu likväl tar bort sitt hår på en regelbunden basis, vilket är då det bästa sättet? Vaxning! I min åsikt. Men det är sjukt dyrt att gå på salong här i Sverige (det var nog det bästa med att bo i Indien) och jag tänker inte lägga flera tusen på mitt utseende, det finns bättre saker att lägga pengarna på.

Veet Spawax – smärtfritt vax för hemmabruk

Så just nu står jag där med rakhyveln var och varannan dag. Tidskrävande och energikrävande. Därför blev jag glad när jag via Buzzador fick chansen att testa Veet Spawax, som är Veets nya spavax och ska vara ”som på salong fast hemma”.

Beställ Veet Spawax här hos Åhléns eller refiller till Veet Spa starterkit

* Finns också att beställa här hos Nordic Feel

Bra och dålig med Veets vax

Toppenbra idé i praktiken, inte lika mycket i verkligheten. Vaxet är helt underbart, för det är så smärtfritt! Givetvis inte helt utan smärta och det krävs att man applicerar rätt, men när man lyckas så känns det knappt. Det är dessutom smidigt då man bara applicerar vaxet, låter det stelna, och sedan drar bort vaxet utan någon remsa. Det är bara att dra i vaxet! Du slipper alltså massor av remsor som annars krävs.

Jag har provat liknade vax även på salong, och det är en dröm. De flesta salonger använder dock inte detta vax på benen, eftersom det är dyrare, men under armarna och intima områden där man har känsligare hud.

Vad är då problemet? Problemet är att det är lite svårt. Det krävs lite av en speciell teknik för att smidigt applicera vaxet och lyckas få en ”flik” så att det är enkelt att dra bort. Det blir dessutom lätt vax överallt och det kan vara svårt att få bort. Sen är det tidskrävande om man ska vaxa till exempel hela benen. Och vill man vaxa under armarna kan ni själva föreställa er att det är lite knepigt. Men övning ger färdighet. Så det här passar för dig som har lite tålamod och är villig att öva för att kunna vaxa hemma både med mindre smärta och något mer prisvärt!

Dessutom, om man ser till tiden man lägger på rakning och hur snabbt och irriterande det växer ut igen – så är kanske någon timma varje tredje vecka inte så farligt, rent tidsmässigt?

Jag tror på idén, om man lär sig tekniken och kan tänka sig att mysa till det med en vax-kväll hemma, kanske tillsammans med en vän som man kan göra under armarna på varandra? Eller så får du öva på att vaxa under armarna också, det är inte omöjligt!

Det var i alla fall min upplevelse och mina åsikter om Veet Spawax! Ett smärtfritt och bra vax, men första gången kommer kanske inte vara så smidigt och enkelt som Veet vill få det att låta.

Kombinera olika vax för bästa resultat

Eftersom jag tycker det är tidskrävande och knepigt att använda Veet Spawax för benen så skulle jag istället rekommendera Veets Wax Strips Easy Grip (hos Åhléns) som även finns i den här mindre storleken för mindre områden. Dessa produkter finns också att beställa HÄR från Nordic Feel. Att kombinera spavaxet med dessa vaxremsor gör vaxningen enklare och snabbare!

Hur vågar man sluta sminka sig och gå osminkad?

Det var i april 2013 som jag blev tvungen att ta en paus och gå osminkad, trots hemsk hy och trots att jag var van att egentligen aldrig gå utanför dörren utan åtminstone concealer. I det inlägget som länkas i förra meningen kan ni också se hur hemsk min hy faktiskt var och som jag skrev tyckte jag: Att gå utan smink alltså, vilken mardröm. Och sanningen är, jag hade aldrig tagit steget att ”sluta sminka mig” om det inte vore för att jag 1. hade så infekterad hy att läkaren skrev ut antibiotika åt mig och 2. läkaren också beordrade mig om att låta huden vila från smink någon vecka tills den blivit bra igen. Det tog tre veckor och sedan var min hy såhär vacker utan smink – fast faktiskt redan efter en vecka var hyn så gott som bra igen.

osminkad våga sluta sminka sig sluta sminka sig
På den tiden, 2011, då mina ögonbryn gick omkring med mig istället för tvärtom. Då morgonrutinen att måla dem var väldigt viktig och även håret färgades titt som tätt.

Det var så allting började alltså, det var min anledning till varför jag slutade sminka mig, för att min hy var en katastrof! Och varför jag än idag, två år senare, fortfarande går mestadels osminkad? Jag insåg att det är väldigt skönt att inte sminka sig, som den bekväma person jag är ibland. Samt att det är överflödigt, många gånger tidskrävande och alltid dyrt. Skönhetshetsen får mig att rysa av obehag och att på något plan inte bidra till den känns som en bra grej helt enkelt! Dessutom är det fortfarande så många som klickar in sig på det här inlägget: ett år utan smink och på inlägget där jag visar hur mycket smink jag brukade ha – att det känns väldigt peppande att fortsätta inspirera till detta!

Så därför vill jag nu svara på Josefins fråga:

Har du några tips över hur man vågar sluta med smink och ändå våga visa sig utomhus och bland folk?

hur vågar man gå osminkad
Mitt tips är nog egentligen det jag sa till mig själv för två år sedan:

Det kan nog vara nyttigt för alla att få ta del av ett osminkat ansikte. Framför allt nyttigt för mig själv. Det står på min lista: att sluta bry mig om vad alla andra tycker och tänker.

Jag rannsakar ofta mig själv och jag har i många år bekymrat mig alldeles för mycket om vad andra tycker och tänker om mig. Det är skönt att bli äldre och blir mer trygg i sig själv. Kanske kommer det inte bara med åldern utan också tack vare att man faktiskt övar på det?

Vad är det värsta som kan hända om du skulle gå osminkad en dag? Har du provat? Ja, folk kanske ger dig en kommentar, frågar, undrar – vad har du gjort i ansiktet? Eller den klassiska du ser lite trött ut. Fuck it.

Och fuck it att man ska vara så vacker och sträva mot någon sorts perfekthet jämt. En frisyr som ligger bra, ett smink som framhäver ens bästa jag, en outfit där varenda lilla detalj matchar med varandra i enlighet med just din stil. Jag vet att det är klyschigt, jag vet att jag också älskar att vara fin – men jag vet också att man inte behöver vara sådan tjugofyra timmar om dygnet trehundrasextiofem dagar om året.

Funderar du på eller önskar du att du vågade gå osminkad? Bara gör det då! Prova en dag, bara bestäm dig för det – se det som en utmaning och bestäm dig för att strunta fullständigt i vad människorna du möter ska tänka om dig!

naturlig och osminkad

Såhär ser jag alltså ut idag, mitt alldeles naturliga jag! Tycka vad man tycka vill om det, men jag tycker det är väldigt skönt…. :) 

Som svar på Josefins fråga om hudvårdsprodukter och hudvårdsrutiner så använder jag lite olika och märker inte någon egentlig skillnad på vilka produkter jag använder. Men tvättar morgon/kväll med en ansiktsrengöring och smörjer in med en ansiktskräm efteråt, inte mer än så.

Frisörbekymmer.

Här ligger jag och vilar på ett New York som är upp och ner. Tror det är det motivet kudden har i alla fall? Eller ja, jag och jag, det är grodan och haren ni får hälsa på idag…. :-) Mina kanintänder är i själva verket mina d-vitamintabletter, två stycken á 50 mikrogram för att få i mig den dagligen dosen av 100 mikrogram. Känns som att d-vitaminen är min livlina just nu – när klockan är 17.00 är det liksom nattsvart ute? Jag har glömt hur man överlever sådant här. Och jo, visst, det ÄR mysigt. Men det är också vääldigt mörkt, vääldigt länge om dagarna.

grodan haren

Hörni till något annat, ett litet problem jag har, mitt lilla barr! Nackdelen med att förflytta sig till ett nytt land en gång i halvåret är att man aldrig får chansen att gå till samma frisör. Jag hade en frisör i Gällivare jag höll väldigt kär, brukade komma hem på somrarna till och med när jag bodde i Jönköping för att få gå till henne. Marita på Clippet var det, så himla mysig! I Indien var det billigt att klippa sig, särskilt när man var kompis med ett par styckna som ägde salonger. I Tyskland var det också billigt, betalade kring hundra spänn för en toppning som tog under 10 minuter. Kvalitén på den klippningen kan diskuteras men mitt hår såg i alla fall inte lika hopplöst efteråt! Lättast var det dock när man bodde nära sin frisörkompisar och de bara kunde dra en sax genom ens hår.

Och nu har det blivit dags igen, åter i Skandinavien med skyhöga priser. Tanken av att betala 400 kronor för en klippningen får min lilla plånbok att vrida sig av obehag. Jag stylar aldrig mitt hår, utan har det bara enkelt uppsatt eller utsläppt – men nu börjar det se lite för ocharmigt ut. Även om den slarviga-looken tydligen är rätt inne. Problemet förutom pengarna är att jag måste hitta en svensktalande frisör här i Åbo – Åbovänner, har ni några tips? Billigast möjliga som kan förstå min svenska eller alternativt min engelska? Annars får jag ta med mig Mumin som översättare, med risk för att han säger ”kapa allt”. Hehe.

När vi ändå är inne på hår får ni en HÅR-LISTA jag knåpade ihop själv:

Värsta hårminne: Skolavslutning i 6:an, samma veckan hos en äldre frisördam och bestämmer mig för att klippa lugg. Fick en otroligt tantig frisyr. Minns inte att det var så hemskt, men minns att jag inte var nöjd. Jag till höger på bilden.

värsta hårminne

Bästa hårminne: Alltså, har inget sådant?

Hårfärger jag haft: Nu har jag inte färgat håret på flera år och har alltså min naturliga, men har haft lite mörkare, riktigt mörkt brunt, mörk lila/röd (bilden nedan, jag till vänster) och rött hår (andra bilden nedan, just nyfärgat och klippt… Lärde mig som rödhårig att det var jättesvårt att matcha med blom-mönstrade kläder.)! Som liten var jag mer blond. Just nu skulle jag dock inte kunna tänka mig något annat än pure natural!

olika hårfärgerIMG_0172
När jag var liten:
 Gick jag med en sax under köksbordet och klippte mitt hår!

Drömhår: att ha tjockare hår – reaktionen när någon tar en hand runt min hästsvans är alltid den samma ”OJ, det är verkligen tunt!” Har haft samma frisyr hur länge som helst (bilden nedan sommaren 2011, ser likadan ut nu?) och trivs bra så, bara lite tjockare så skulle det vara perfekt.

hår

Hårförlängning: Aldrig fattat grejen riktigt. Men det har väl å göra med att jag inte så fåfäng och utseendesfixerad – bekvämlighet framför skönhet!

Favoritschampo: Har för det mesta olika, men just nu haft en längre period av head&shoulders pga torr hårbotten.

Hårprodukter: Använder en kam ibland, om det räknas…

Bästa hårtips: är att sova med fläta, om man har långt hår (hur trött jag än är, eller om jag kommer hem rätt packad efter en utekväll, så glömmer jag aldrig att fläta mitt hår!) – samt att använda hårfön så lite som möjligt. Och undvika hårprodukter i största möjliga mån. Samt att inte tvätta håret så ofta (jag brukade tvätta var 5:e dag, men sedan jag var i Indien där man svettades konstant och sedan jag tränar rätt ofta blir det mer varannan dag nu).

hår
Det här kan ha varit sist jag hade färgat hår, aningen mörkare. Våren 2012 på Kuba!

Coolt att inte sminka sig?

Vi pratade ju om det här med att jag varit ett år utan smink… Och oj vilken sjuk respons! Hade jag inte väntat mig. Många fina ord och intressanta diskussioner. Tex borde det inte vara ”coolt” att våga gå utan smink, utan mer ”normalt” – men normen är sådan. Vad tror ni procentsatsen är som sminkar sig bland kvinnor, 90%? Och i vilken ålder börjar unga tjejer numera? Ryser typ av att tänka på det. Samtidigt får man inte glömma att det ÄR ett intresse för många som tycker är det är kul – problemet är väl snarare när det blir ett tvång att leva bakom en mask och perfekt yta. Som med så mycket annat i livet av filter och glorifieringar.

Det fanns inte bara en tid då jag sminkade mig, utan också en tid då jag la ner mer tid än vad som kan vara hälsosamt på att måla mina ögonbryn. Och det fanns väldigt starka och delade åsikter kring hur jag sminkade mig. Folk stannade upp och sa ”gud vad fint du sminkar dig” och lät onekligen imponerade. Medan andra sa ”dina ögonbryn ser ut som gubbarnas i wii” (Simon 7 år). Min bror var aktivt protesterande emot dem och hans kompis brukade fråga honom ”din syster, har hon slutat hålla på med ögonbrynen sådär ännu?”.

Och jag vet inte, någonstans tog latheten och förnuftet över och jag la av, stegvis tror jag. Tur det, kan jag tycka idag. För jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det. För var dag som går så inser jag att det är naturligt som is the shit och jag skulle faktiskt inte vilja vara ett par vandrade ögonbryn, igen. Som sagt, numera (om än tillfälligt, man vet ju aldrig hur jag resonerar om ytterligare ett år) sminkar jag ju mig inte alls dagligen.

Märk väl på dessa bilder, det var tiden innan jag började le med tänderna på bild. Hur jag började det helt plötsligt är en annan story (en australiensk kille som sa det till mig en gång och jag bara tog hans råd rakt av), men idag ser man nästan inga bilder på mig med tandlöst leende! Jag tycker det är absolut finast när någon ler med tänderna. Och hallå, ser jag inte bara väldigt stel och fejk ut på dessa bilder?

Smink i all ära, det kan vara lite fint och så, det är upp till var och en. Men det här är jag…

Ett annat problem som diskuterades när mitt inlägg på Facebook nådde över sjuttio(!) likes var det här med att folk tar sig friheten att KOMMENTERA ens UTSEENDE. En tjej med röda fläckar fick ofta äcklande kommentarer och en annan som kommenterade här att hon blivit retade för sin hy… Inte konstigt att folk kliver in bakom den beskyddande masken. Jag hoppas dock man kan jobba på att vara stark i sig själv, acceptera vem man är och hur man ser ut och sedan försöka tackla de svidande kommentarerna på ett bra sätt.

Mycket intressant ämne. Och hörni, tack för era goa ord allihopa! ❤️ Även om jag struntar i om jag skulle vara vackrare med eller utan smink – för mig är det mest en bekvämlighetsfråga.

Ett liv utan smink.

Hur har det egentligen gått med hyn för fröken Sandström? (Apropå det här inlägget.) Jo det kan jag tala om för er, det har gått väldigt bra. Såren försvann ganska snabbt och plötsligt var min hy vackrare än någonsin. Nåja, man kan fortfarande ana skuggor från vad som där funnits, men det gör mig ingenting, det försvinner nog också snart.

Dessutom har jag varit sminkfri i tre veckor!! Förutom i lördags då jag faktiskt firade med lite rouge, mascara och lätt målade ögonbryn – var inte jättespännande. Och det känns helt fantastiskt skönt! Har lyckats få lite färg från solen också så smink känns egentligen mest överflödigt. Så fruktansvärt skönt att spara 15 minuter på morgonen och inte måsta tvätta ansiktet på kvällen (trots att jag försöker göra det ändå pga det ska vara bra osv).

Vad som också underlättar med ett osminkat ansikte, är att cykla i regn! Något jag fått göra nu två dagar i rad. (Se bild.)

20130521-123144.jpg

Var till hudkliniken på Ryhov idag. Där inte bara en men TVÅ läkarstudenter tillsammans med en doktor skulle undersöka mig. Jag började skratta när alla i en synkroniserad rörelse lutade huvudena åt höger för att studera min hy. Läkarstudent nummer 2, i form av en man, råkade dessutom vara något ganska härligt att lägga ögonen på. Hur som helst var den ju nästintill felfri min hy så det fanns egentligen inte så mycket vi kunde göra. Läkaren tyckte jag skulle skippa all för täckande smink med orden ”unga kvinnor i din ålder behöver sällan dölja sin hy” och jag tänkte, vad fan ska jag göra av min nya, oanvända 289 kronors cover all mix från Make Up store?