Dagboksuppdatering

Ungefär så här ser våra dagar ut.

Vårens små tecken gör sig påminda. Fåglar flyttar in under taket mitt emot oss, kommer och nosar på vår balkong. Små supersöta harungar hoppar omkring nere på gården. Cyklarnas däck pumpas och nya sneakers invigs. Den varma vinterjackan får ge plats åt en tunn jacka (med en tjocktröja under).

Ljuset väcker oss på morgonen, tidigt. Men vi vaknar inte förrän närmare åtta. Tillåter oss själva att stanna i sängen en stund. Äter glass innan middagen. Läser mycket och länge i en bok. Tar en tupplur på eftermiddagen. Jobbar på kvällen.

Man får göra lite som man vill nu. Bara vara snäll mot sig själv. 

Och varje morgon tar jag fram yogamattan och headspace. Varje dag går jag ut, en eller två gånger. Varje kväll läser jag, efter vi sett ett avsnitt av Sveriges mästerkock.

Alla växter har fått ny jord och de är lyckligare än någonsin.

Life hack: köksbordet agerar kontor för 2 under veckan och förvandlas till vanligt köksbord på fredag eftermiddag. Tydlig markering för ”nu går vi in i helgen”.

Och här är boken jag läser. Stjärnor utan svindel. Längesen jag fastnade så i en bok.

För övrigt ett genialiskt drag av mig att låna hem typ 10 bibbloböcker samtidigt här innan krisen kom. Något inom mig visste vad som var på gång.

Fint att få försvinna in i Sophies och Kajas värld. Och igenkänningen här: ”Men sanningen var och förblev att jag var mörkrädd.” Om en trettioårig karaktär i en bok känner så, kan vi ju inte vara de enda två liksom.

Så fort den är slut ska jag dyka ner i KUGGES BOK NATIONEN! Och i morgon har vi både aw med Friday Lab och releasefest online för boken. Tänker att jag ska ta på mig en klänning OCH öppna en flaska med en fin cider som väntat länge i kylan. Vilken fredag va?

Choklad, kondom och tygmärke kom på köpet!

Om eftermiddagarna dricker vi te och äter kakor och man kan ju inte låta bli att undra: är det så här pensionärslivet kommer se ut?

Lagar mat gör han också. Lite mer och lite oftare än innan. Igår en linssoppa med chili och vitlök till lunch.

Något historiskt skedde också under gårdagen.

Två veckor har nu gått och när jag stod och valde kläder i min garderob kände jag bara JAG ORKAR INTE HA MJUKISBYXOR ÄNNU EN DAG.

Så jag drog på mig hårda jeans. Och sminkade mig (ögonbryn + rouge bara, men ändå).

Det hinner både stökas och städas här hemma mer än vanligt.

När vi inte jobbar, promenerar, smsar, läser, ser på tv eller pratar i telefon så pysslar vi här hemma. Tar ner den där stora kartongen från balkongen, resväskorna och skridskorna. De kommer ändå inte behövas på ett tag. Vi rensar garderober och sorterar lådor. Han fixar med allt möjligt (lagar cyklar, gör surkål, gör ett kollage över allt som finns i vårt kök etc.) och jag tvättar kläder och vårstädar lite. Han putsar alla fönstren och jag tänker att vi borde städa balkongen (inser att jag har mycket svårt för balkonger, de är så smutsiga och ofräscha – hur löser man det?).

Bara för några dagar sen kom och gick snön. Som om vintern från norr bara ville kika förbi och säga hej, vet du, allt blir bra och vi ses igen nästa år.

För sen blev det vår.

Först så att man var tvungen att ha vinterjacka på cykelturen.

Men sen så att det faktiskt känns som vår. Lite på riktigt. För så här är det idag. 8 grader och fågelkvitter. Lite blåsigt. Men nästan, snart så, snart är vi där. Jag tänker mig picknickar med vänner, en meters avstånd och alla har med sin egen mat, men ändå.

Påsken är för längesen inställd och det känns okej trots att det är min kanske absoluta favorithögtid och att det är obligatorisk att infinna sig norr om polcirkeln i snön och vårsolen. Jag bara accepterar läget. Finns ingenting att bli upprörd över. Det är vad det är. Likt vädrets makter styr det här över oss. Vi väljer hur vi tar emot det. Vi gör vad vi måste. 

Han kollar på mig förvånat, ”är det redan torsdag?”

Ja dagarna går snabbt. Och långsamt. På något underligt vis. Men det är ju så, när man gör samma sak igen och igen flyter allting ihop. Vi är båda upptagna med jobb och skönt är det. Men jag har också klarat att inte jobba alls under en hel helg. För jag vet att det gör gott.

Som ett avbrott i allt så försöker jag jobba på med mina projekt och publicera blogginlägg som någon förhoppningsvis har glädje av. Att jobba hemifrån, börja månadsspara, allt för att ge en chans att fly in i något annat. Kanske vill du ha boktips? Ta tag i det där med sökoptimering? Eller börja blogga?

Eller så tar du det bara lugnt. Tyckte Peppes påminnelse var väldigt fin: ”Bara för att man sitter inne och är sysslolös betyder inte att man måste bli otroligt kreativ eller produktiv.

Följ:
Jennifer Sandström
Jennifer Sandström

En personlig blogg om resor, företagande, marknadsföring, skrivande, böcker, foto och annat som rör vardagen i Helsingfors (ibland i Gällivare och Göteborg) och på resande fot.

1 kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Söker du efter något?