• En fiskestuga i Nordnorge

    Att bila genom Norge är en sak. Men att stanna en längre stund på en och samma plats, flytta in i en liten fiskestuga, och bara ta in allt vad Norge är – det är magi. Jag vill återvända hit. Åka ut med en båt och fiska i flera timmar. Laga mat tillsammans med vänner på kvällen och hänga inne i stugan i väntan på mörkret som aldrig kommer.

    Vakna till stilla morgnar som denna. Till stormiga morgnar och ett beslut om att kanske stannar vi inne idag. Jag vill se tidvattnet röra sig fram och tillbaka. Plocka snäckor längs med de steniga stränderna för att det inte finns någonting annat att skynda till.

    Lyssna på norrmän som pratar norska. Gå genom matbutikerna och förundras över dyra priser och spännande matvaror. Leta upp en vandringsled och gå upp till någon av alla toppar.

    Köra över bergen till nästa by som inte ligger långt bort men tar minst en halvtimma att nå. Se solen gå ner borta i fjordens horisont. Vakna till ännu en ny dag, i en fiskestuga i Nordnorge.

    Lavangen, Tennevoll.
    Längs med fjorden låg stugorna på rad som vi alla bodde i under bröllopshelgen.

    I mitt tidigare vykort från Norge, från när vi var där i början på september, skrev jag om vilken nostalgi det var att komma hit. Och jag tror att det här har förstärkt min norrlandslängtan lite grann. För det är inte bara det att Gällivares omgivningar är otroliga. Du har också Norge runt husknuten. Ja i norr tycker jag att 4-5 timmar med bil räknas som runt husknuten.

    Föreställ er det, att dra till Norge över helgen. Jag kan förvisso just nu åka till både Estland och Ryssland över helgen om jag vill, och det ska icke underskattas, men ändå. Detta.

    Här smög själva bruden ut med en kamera i handen, samma morgon som bröllopet skulle äga rum.

    Denna charm. Älskade vår lilla stuga som kändes extremt klassisk fiskestuga och med exakt den mysfaktor som just det innebär. Det finns också några nyare stugor här på Aa-gård i Lavangen, med en betydligt mer modern touch.

    Rania var med och vi hann med en utflykt över till andra sidan fjorden och även in i nästa fjord.

    Ja du Norge, frågan som återstår nu är alltså… när ses vi igen?

    Följ:
    Jennifer Sandström
    Jennifer Sandström

    En personlig blogg om resor, företagande, marknadsföring, skrivande, böcker, foto och annat som rör vardagen i Helsingfors (ibland i Gällivare och Göteborg) och på resande fot.

    2 Kommentarer

    1. 26 september, 2019 / 11:55

      Älskar dina inlägg om alla fina resor och upplevelser i norra Sverige, Norge och Finland du gjort i sommar. Kanske är det för att jag precis varit ”hemma” och på landet i sommar som det känns så bekant att ha den där känslan om barndomen men även ”närheten” till naturen.

      • Jennifer Sandström
        Författare
        27 september, 2019 / 11:27

        Åhh, det var fint att höra! Tack Ann! :) Vilken vacker plats och så kul sammanträffande att du också reflekterat över barndomen som man påminns om!

    Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


    Söker du efter något?