Adrenalinet bland bergstopparna

Det är en bit kvar genom dalen, några kurvor kvar innan backen tar slut, benen får kämpa. Det är ojämnt underlag med drivor av snö som varieras med mer isiga partier. Svårt att avgöra vilket som är tyngst. Vad som däremot får adrenalinet att pumpa som mest är självklart. De smala partierna med kanter där berget störtar rakt ner. Det går fort och tappar jag balansen nu finns jag inte mer. Hjärtat pumpar, benen har aldrig varit starkare. Små slalomsvängar framåt, nedåt, inte för snabbt – då tappar jag kontrollen. Och äntligen, byn som syns där nere. Det sista branta partiet. Mjuka svängar. Hjärtat vågar sakta ner, benen vågar åka snabbare. Lättnaden. Leendet. Känslan. Och tröttheten.

I bilen tillbaka. De vackra vägarna, eller bergen som omger dem. Vill inte titta på något annat, vill inte stänga ögonen. Men tröttheten, den oemotståndliga tröttheten. Det har gått tjugo minuter när jag öppnar ögonen igen och vi svänger in på den lilla vägen upp till hotellet. En 30 minuters powernap under ett varmt täcke senare känns kroppen okej igen. Redo för en dusch, och middag på byns finaste restaurang. 

Tack till Sarah på Hintertux för bilden. Och obs, lägg märke till den lilla månen bakom mig!

Det här var min första dag i backen, det var -19 grader på toppen av Hintertux-glaciären och riktigt kallt. Kylan var dock bara ett problem för ansiktet, för resten av kroppen var det inga problem. Jag hade ullunderställ och för första gången någonsin riktiga skidkläder. Vilken skillnad. Vad jag gillade mest med kläderna förutom att de höll värmen, var att både jackan och byxorna som kommer från märket Dope har dragkedjor under armarna och på insidan av låren som man kan öppna upp när man är inomhus eller om det är för varmt. Jag som lätt blir väldigt varm (mitt norrländska blod ni vet) tycker det var en sjukt bra grej. Och särskilt framåt vårvintern kan det bli varmt i backarna när solen ligger på.

Nu skulle jag bara behöva mina egna skidglasögon också, lånade min killes. Och så funderar jag på att skaffa en smart lösning för att inte förfrysa ansiktet när det är riktigt kallt. Kanske någon typ av mask, såg att Ridestore har ett par olika – har du testat och skulle du i så fall rekommendera en?

2 Kommentarer

  1. 7 januari, 2019 / 19:57

    Jag har en buff i 100% ull som jag drar upp för ansiktet när det blir kallt. Ör helt perfekt och kan även användas vid annan träning i håret eller bara som mössa när det är halvklart.

    • Jennifer Sandström
      Författare
      7 januari, 2019 / 21:15

      Jag försökte med en buff nu, men svårt att få den att hållas + att glasögonen immade igen 😅 Fast den var inte i ull, ull är kanske bättre.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Söker du efter något?