Julen i söder

Att bo söderut, som jag numera gör från ett Gällivare-perspektiv (där jag ju vuxit upp och firat majoriteten av mina jular) det är hälften märkligt och hälften ganska skönt.

Det märkliga är förstås att det sällan är snö, eller åtminstone inte finns någon som helst garanti för att det kommer vara snö. Och om det är snö är den ganska snart borta igen. Det jag älskar med snön är att den gör allting lite mysigt och ljusare. Gråa träd utan löv och gula ängar är sällan den vackraste av vyer.

Men visst, det går att fokusera på det vackra. Och lite snöfläckar fanns på små ställen.

När vi var ute och gick i skogen och bland gårdarna ute på landet, på julafton, så kändes det också märkligt att det fanns kantareller att plocka (frusna och helt perfekta) och fortfarande hängde kvar några äpplen i träden här och där. Äppelträd för mig känns liksom liite som att kliva in i en sagobok (eftersom de är högst sällsynta i de norra delarna av landet).

Samtidigt så har jag inte något emot detta. Det tar inte bort julkänslorna. Och kanske är det till och med lite spännande, för det är ingenting som alltid varit självklart?

Men något som är svårt att inte älska är förstås att det är så mycket ljusare än vad norr är den här tiden. När solen kikar fram är det någonting relaterat till vårkänslor som kommer fram inom mig. En julafton med skogspromenad på barmark, nollgradigt och solstrålar som letar sig fram mellan träden – det är vårigt. Enligt min uppväxt är det ungefär april-maj (fast snön ligger nog fortfarande kvar i skogarna den tiden). Och kroppen gillar det, den mår bra av det. Vill vara utomhus flera timmar, och inte bara begrava sig under täcket för att det är så himla himla mörkt.

Så, jag gillade den här julaftonen massor. Till frukost åt vi förresten tomtegröt gjord på havregrädde (tips, havregrädde fungerar jättebra i matlagning, man märker knappt skillnad), sen glömde vi liksom bort lunchen när vi var ute och promenerade, hämtade en gran och bastade den obligatoriska julbastun. Och åt först julmiddag efter 18-tiden.

Julaftonsmorgonen.

I Finland kollar man som finskspråkig inte på Kalle Anka, men däremot kollar man på ett program på förmiddagen där barnen kan ringa in till julgubben (jultomten alltså). Du kanske undrar varför barnen ringer in? Min kapitalistiska bror frågade om de vinner något? Men kort och gott så sjunger de(?) och skickar hälsningar till sin familj. Så gulligt. Det är också lite sång och pyssel i tomteverkstaden. 

Efter hela dagen utomhus fortsatte julaftonen inomhus igen. Vi spelade bland annat ett nytt spel som tomten kom med (man skulle gissa på olika siffror, t.ex. årtal, längd, ålder osv, och sen slå vad om vem som gissar närmast det rätta svaret) och Trivial Pursuit. Och åt massor av choklad!

Jag fick överraskande nog ett par klappar också. 

Det var den julen. Just nu landar vi hemma i lägenheten ett par nätter innan vi flyger till Sverige och Göteborg för att fira nyår. Jag känner mig så tacksam – det bästa av båda världar ♥


Ps. Jag fotade nästan 800 bilder under hela julafton, så tro inte att dessa bilder knäpptes lite i förbi farten eller av en slump. Hehe. Att pyssla med foto tar extremt mycket tid (och ännu mer plats på datorn…) – men just nu älskar jag det.



Svensk resebloggare, expert på att flytta och bo utomlands. Skriver även om egetföretagande och vardagen. Alltid ärligt, med glimten i ögat. Bloggen är mitt jobb och min passion.


12 kommentarer
  1. SÅ fina bilder Jennifer, otroligt kul att följa din fotoresa. Själv känner jag mest ångest för min kamera just nu – längtar efter längtan att plocka fram den. Kram och god fortsättning!

    1. Åh tack fina du! Så gulligt av dig! Och du, låt kameran vila en stund, så länge som krävs. Lusten kommer tillbaka <3 God fortsättning!

  2. Så härliga bilder! :) Jag fotade också en del men hade glömt stativet hemma så de flesta bilderna blev misslyckade. Men ska ge mig ut på fototurer när jag är ledig efter nyår.

    1. Tack vad snällt!! Men fotar du alltid med stativ? Jag äger inte något ännu – tänkte köpa ett från rajala under black friday men behövde lägga alla pengar på inredning så tänkte att stativ kan vänta… Är dock så sugen på att få ett i min ägo!

  3. åh känner lite samma med ”norr-söder”. är egentligen uppvuxen i Uppsala men bodde många år i Umeå (ja alltså jämfört med Gällivare är ju det i och för sig typ skåne, men det är ju ändå mer norrut :) ) Och nu när jag bor på Åland är det ju dels så mycket längre söderut och dessutom med havet runt så det är ju ganska milda (snöfattiga) vintrar. tror det är vår när man går ut på julafton. gillar ljuset men saknar snön… kan man inte få allt?

      1. Alltså gillade ju verkligen att det ofta var snö och rejält kallt. värsta temperaturen tycker jag är typ 1+. Hellre några rejäla minusgrader då så kan man klä sig efter det.
        men MÖRKRET. varje år tänkte jag att ”det KAN inte ha varit såhär mörkt förra året? jag minns inte det!” för jag förträngde hur mörkt det var. måste ju vara ännu galnare uppe i Gällivare med den biten!

        1. Yes, japp, exakt! Det är gaaaalet och såklart var man van när man bodde där och var uppvuxen så, då var det naturligt. Men nu är det nästan olidligt när man hälsar på. Därför hälsar jag helst på under påsken… :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *