Jennifer sandström

Hemma hos mormor, torkat renkött & snötyngda granar

Andra dagen på fotokurs hemma hos mormor ute i Tjautjas


I torsdags så vaknade jag och Rania upp i Tjautjasjaure dit vi kom dagen innan för att fotografera. Här ute i byn går det verkligen att finna lugnet, det finns ingen så tyst tystnad som tystnaden här, och dessutom är miljön sjukt mysig och fotovänlig. Det hade varit stjärnklart kvällen innan man strax efter att vi gått in efter att ha fotat norrskenen vid midnatt så måste molnen ha dragit in över himlen, för vi vaknade upp till någon decimeter nysnö. Hurra, jag som hade längtat efter att få fota de där snötyngda grenarna i skogen!

Här satt vi i mormors påskpyntade kök och njöt av en långfrukost som om det vore helg fast än det bara var torsdag. Och egentligen var vi ju inte ens lediga eftersom Rania jobbade som min fotolärare och jag ju var en hårt arbetande fotoelev. Det ska dock erkännas att det kändes som ett himla lyxigt jobb att sitta och snacka manuella inställningar på kameran samtidigt som vi drack kaffe med kaffeost och skar upp torkad renkorv.

→ Läs också Ranias inlägg från dagen: Kaffeost och snö – Fotokurs dag II. Jag måste säga att hon lyckades få till riktigt fina bilder på mig, jag tror hennes kamera och händer är lite magiska.

Yoghurt med norrländska bär och så kaffeosten där på ett hörn.

Jag hade nästan kunnat byta ut choklad mot detta resten av mitt liv, riktigt lyxigt godis.

Oh hello there snötyngda lilla gran, jag gillar dig!

Vi lämnade skidorna hemma den här dagen, det var liksom enklare att promenera längs med skoterspåret. Vi gick och vi fotade och så letade vi efter renarna. Men det har vi lärt oss den här veckan, att de finns längs med vägarna och inte alltid ute i den vackraste av skogar.

Rania lyckades som sagt med några fina porträttbilder på mig, däremot insåg jag nu när jag kikar igenom dagens bilder att jag mest fångade hennes rygg eller när hon hade kameran i ansiktet (hon har kameran i ansiktet en hel del så det blir rätt många sånna bilder). Det blev fint ändå tycker jag, men lite variation är ju alltid trevligt – en lärdom till nästa gång.

The mountain bakom granarna is calling och Rania dansar iväg mot det!

Och när vi kom in så kramades vi lite med björnen som ligger på mormors vardagsrumsgolv. Det är ju faktiskt inte alla som har en björn hemma på golvet så man får passa på!


Ni kanske undrar hur fotokursen var? Tja, jag skulle nog vilja säga att jag kan låta alla bilderna tala för det. Det känns som om jag lärt mig massor, alltifrån komposition och bländare till redigering i Lightroom. Och ja, jag är i alla fall supernöjd med resultatet! Nu ser jag fram emot att fortsätta utvecklas och ett mål jag har är att en dag få fånga fullmånen såhär vackert som Äntligen vilse gjort.

Pst, om du också är nyfiken på att gå en fotokurs med Rania så kan du kika in här för att läsa mer.

FÖLJ:

2 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.