Jennifer sandström

Födelsedagspizza.

Igårkväll panikade jag lite över att denna tisdagen skulle bli en lång dag. Att jag skulle ha sovit för lite, inte orka tänka på finskakursen och sen vara en tråkig flickvän när det väl blev dags att fira Mumin (som fyller år idag).

Men ett mirakel skedde och 06.00 vaknade jag pigg som en liten lärka, som man säger. Gav mig själv en halvtimmas till sömn innan jag klev upp och gjorde födelsedagsfrukost. Eftersom vi (okej T) bakat semlor (bara bullarna liksom) så gjorde jag en semla, tände ett ljus och gick in och sjöng för honom med ett litet paket också såklart! Han fick en världsfin pizza-receptbok som han trånat efter och nu är helt uppslukad i.

Kvällen till ära gick vi på en jazzig italiensk restaurang i Helsingfors.

    

Älskade älskade pojkvän – hur kan man ens känna sån sjuk strävan efter att vilja göra någon annan glad? Hur länge kommer jag orka göra frukost på morgnarna baserat på ren jävla kärlek?

Och med det säger jag och lyckokänslorna i min kropp godnatt!

FÖLJ:

8 svar

  1. Hehe, om den rena jävla kärleken inte räcker så har du iaf rutinen på frukosten och gör det ändå!

    Grattis T!

  2. Ibland kanske det inte är ren och skär kärlek men vi mår ju bra av att göra saker för andra så det kanske är vilja och generositet ibland.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.